Min husgud; Marcus Birro

Jag gillar Marcus Birro. Han vet vad smärta är. Han vet vad som gör djävligt ont. Det gör honom trovärdig. Det gör honom äkta. Jag är stolt över att ha pratat med honom. Jag är lycklig över att ha träffat en autentisk människa; en människa som pratar om kärlek och sorg med samma starka känsla. En man som vet och förstår att kärlek och förståelse är viktigast.

Marcus Birro skriver i Expressen: "De hugger så fort man visar svaghet. Så fort en människa lämnar en lucka, visar en svaghet, så är trollen där och hugger." Dessa trollen, numera kallad nättroll, tar luften ur en. De är några riktiga energitjuvar, som äter upp en inifrån. Värst är dessa fega anonyma kommentatorer som inte har något eget liv, utan parasiterar på andra. Sen har vi politiker som inte klarar av att skilja på sak och person och därför sprider massa lögner och goja om sina politiska motståndare; ingen nämnd ingen glömd!

Alex Voronov beskriver de bra på ledarbloggen. Han skriver: " Det kommer alltid finnas människor vars ego och självbekräftelsebehov vida överstiger deras intellektuella kapacitet och verbala förmåga. Det är dessa individer som använder bloggen för att driva debatten ner i rännstenen där inga civiliserade regler gäller." Han har så rätt vår kära Voronov. Man skall inte ge sig in i en hjärnornas kamp mot någon som är obeväpnad; oavsett vilken parti de kommer ifrån. Det blir bara pannkaka och elakheter av det. Idioter vinner tyvärr alltid första rundan!

Marcus Birro påpekar: "För ungefär hundra år nyktrade folket till och byggde det här landet på kristna, hjärtliga och moraliska grunder. Nu håller samma folk på att tippa hela skiten över kanten." Min husgud Birro är klok.

Thomas Di Leva skriver på newsmill: "Friheten är stark och sanningen är en rättighet." Sanningen är också en skyldighet. De som gräver en grav för andra kommer själv att falla däri. Jag säger som KG Hammar; jag har inte sanningen, jag söker den. Den som letar den hittar!