måndag 25 januari 2010

"S och SD är samma andas barn"

Alexander Bard och Jan Söderqvist har skrivit en mycket spännande artikel på newsmill "S och S är samma andas barn". De skriver: "Socialdemokraterna delar sin föreställningsvärld med Sverigedemokraterna i många viktiga avseenden. De längtar båda tillbaka till ett förlorat samhälle - Folkhemmet - de värnar enhetskulturen och de är intoleranta mot avvikare."

Här bjuder Bard och Söderqvist på en intressant historielektion: "Socialdemokraterna kom till makten 1932 och regerade Sverige utan avbrott till 1976. Partiets ideologiska plattform byggde främst på idén om Folkhemmet, ett från början konservativt begrepp som Per-Albin Hansson kreativt kidnappade och lanserade som en socialdemokratisk grundtanke på landsmötet 1928. Hansson utlovade ett samhälle präglat av jämlikhet och samförstånd, befriat från klasskillnader. Och snart började man stifta lagar som gav en tydlig vink om hur vägen mot enhetlighet och harmoni skulle se ut. Redan 1934 drev den socialdemokratiska regeringen igenom en lag om tvångssterilisering av "sinnesslöa". Lagen avskaffades inte förrän 1976 (alltså först efter det att Socialdemokraterna röstades bort från makten), och under den perioden tvångssteriliserades minst 63 000 svenskar."

Det finns andra skandaler som socialdemokraterna får ta en stor del av skulden för. Jag tänker på detta som SvD skriver om: "Samhället som fostrare har varit en svikare. Omhändertagna barn har inte fått den tillsyn de har rätt till. Övergrepp, vanvård och försummelser har fortgått i åratal utan att samhället ingripit, visar en ny utredning." SvD skriver vidare: "Över 400 djupintervjuer med vuxna som varit omhändertagna som barn av samhället mellan 1920 och sent 90-tal ingår i utredningen." Systemkramare glömmer oftast individen. Vi är många som har fått uppleva vad det kan innebära; mycket smärta.

7 kommentarer:

Dag Bremberg sa...

Bard har en poäng, fast han gärna förenklar och provocerar.
Det är ju uppenbart för alla att det finns fler partier som har starka konservativa inslag och som gärna talar om traditioner, historia etc.
Undantag är nya lokalpartier.
Eller hur?

Margit Urtegård sa...

Hej Dag.

Ja, Bard provocerar och förenklar. Men, det är bra att han tar upp frågan. Den som kan göra det skall säga som det är. Hur många trycks inte ner av dessa systemkramare som har mage att säga att de vill att "alla blommar skall få blomma". Det har vi inte sett mycket till. Där system och parti går före människor är det något som är galet, mycket galet.

I dag hörde jag på nyheterna att det tar 20 år för en invandrare att bli jämlik med en svensk på arbetsmarknaden och det spelade egentligen igen roll vilket land den utrikesfödda kom i från. Vem har byggt upp detta? Gissa.

Christer Alvin sa...

Det finns andra intressanta exempel på s-dominansen i Sverige. På 80-talet ville flera s-politiker på allvar förbjuda paraboler, då befolkingen skulle få felaktiga värderingar genom ej kontrollerade media! Ett problem är också att svenska folket är trygghetsnarkomaner som tar för givet att staten i alla situationer skall ta hand om mig. Det krävs kanske en ny generation för att vi ska förstå att vi bara är en liten del av världen.

Dag Bremberg sa...

I går fick vi ju också höra en s-ledamot skylla den sjunkande kvaliteten inom den kommunala skolverksamheten på friskolorna!

Anonym sa...

Att styra Strängnäs kommun tillsammans med sossar blir svårt för dig Margit(sp) med din inställning till sossar och dess idiologi.

Dag Bremberg sa...

Att styra med sossar är svårt för alla partier. Det finns massor av trevliga, ärliga, ambitiösa, välvilliga sossar, men partiet ger för litet utrymme till de unga och de nytänkanden. Traditionen är att alla beslut fattas internt och sen förväntas total lojalitet mot partiet, inte mot väljarna.
Det är givetvis svårt att samverka även med andra partier. Ju äldre och större desto svårare.
Men öppenhet för bred samverkan är min ledstjärna.

Patrick Baltatzis sa...

Dag,
Jag tror att många sossar måste känna sig som om de har gyllene handklovor på sig.
Mycket bra grundideal: värna om den lilla människan, osv men sitta fast i en betonghierarki som understundom är allt annat än mänsklig. Påminner lite grann om frikyrkor...