I SvD i dag, på SYNPUNKT, skriver insändarskribenten Anders Schärström "Vårda den skandinaviska språkgemenskapen"; han skriver att det gör honom ont när skandinaver talar engelska med varandra. Jag förstår honom. Att kunna läsa, tala och skriva flera skandinaviska språk är verbalt och språkmässigt en enormt stor fördel för den som mästrar det. En sak är att lära ett helt annat språk som t e x engelska eller franska. Att kunna norska, svenska och danska gör en person mera språkligt begåvad generellt och borde uppmuntras. Jag kan läsa norska, svenska och danska med nästan samma lätthet och svenska och norska talar jag flytande. När jag gick i högskolan hade vi litteratur på svenska, norska, danska och engelska; kunskapen på alla fyra språken kunde jag med lätthet ta till mig. Ord är konst; att kunna uttrycka sig verbalt är en gåva. Flera språk från samma språkgren gör folk mera flexibla och konstnärliga i deras uttrycksformer; att tala, skriva och läsa.
Alla invandrare som lär sig svenska ordentligt har fått en bredare språklig bas att utgå i från. När svenska språket inte räcker till för att säga något jag känner eller tänker testar jag att beskriva det på norska eller något annat språk jag kan. Det ger större valfrihet att kunna flera nordiska språk, det ger en större terräng av vackra formuleringar och känslor språkligt sätt. Svenska barn borde få lära sig mera av det nordiska språkarvet; det är vackert, jag lovar!
I Norge tittar man på alla svenska TV-kanaler; för svenskar att åka till Norge blir som när lata amerikaner åker ut i världen; alla förstår vad de säger. Problemet är att många svenskar inte förstår norska; de vill inte förstå eller tror sig inte kunna fatta vad norrmännen säger. Akkurat!
Ett ordspråk (på norska ordtak): Krake søker make: Ordspråk som finnes både på svensk, dansk og norsk. Den opprinelige form har vært "Krage" betydning en liten eller ussel person. Meningen er altså; selv det ynkeligste mannfolk finner seg en kone (kone betyder fru).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Hej Margit!
Norska och ibland danska går väl an men när det kommer till finskan då är jag inte med på banan längre.
Hälsar
Ann-Sofie
Hej Ann-Sofie.
Det är något helt annat med finska, jag menade skandinaviska språk och där ingår inte Finland. Fast jag skulle gärna kunna tala alla nordiska språk, vilken rikedom. Det är det vackra i språken jag unnar andra, vad folk går miste om när de inte förstår sådana vackra språk, tänker jag. Och tänk vilket ordförråd man får om man kan så många likadana språk med alla dess olika nyanser och variationer. Hälsa Peo.
MVH Margit
Men i Finland förstår många svenska. När jag gick i skolan läste alla lite svenska i Finland men så är det kanske inte längre?? Då läste islänningar och färöingar danska i skolan och på så sätt kunde alla kommunicera lite grann i vart fall. Var en gång en månad på Färöarna och lånade då en språkkurs på det fantastiska biblioteket i Eskilstuna (ta åt dig ann-sofie !)
Det var roligt, en fantastiskt språkupplevelse. Där som även iviss mån i norska är utlänska ord förbjuda. Man uppfinner ett nytt ord när en ny företeelse. Kommer. Motsvarande skulle vi kalla kotor för skrivstuga och TV för synutkast ( eller norskans fjärrsyn för TV, rikskringkastning för radio är underbart !) Vi bör verkligen odla våra språk tillsammans och låta dem inspirera varnadra mer. I morgon åker jag till Island på en tandläkarkongress, skall försöka hitta några bra ord !
Maria von Beetzen
Hej Maria.
Vad kul, jag har länge velat åka till Island. Kanske gör det i vinter om jag inte får komma jobba snart.
Språk och ord är viktiga, det ger oss ett instrument att uttrycka glädje, kärlek, ilska, sorg och smärta. Ord är viktiga verktyg som alla borde få chansen att upptäcka. Läsförståelsen är låg bland många unga i dag har jag läst. Att kunna läsa orden, men inte förstå vad de betyder och fatta innehållet i en text måste vara svårt.
Ha en trevlig resa till Island. Jag ser fram emot att få lära mig några nya ord när du kommer hem.
MVH Margit
Er islandsresenärer vill jag verkligen tipsa om att besöka Blå Lagunen. Det är en fantastisk skapelse i ett fantastiskt landskap, och ritat av en av mina kursare. Smeta in er i vit lera, släta till hyn, massera axlarna i vattenfallet och bara njut. Ät gärna där, god mat i en härlig miljö. Njut av entrén genom lavastenen, idén är att man ska närma sig huset långsamt för att hinna uppleva. Vill ni ha guide på Island kan jag rekommendera Isafold!
Isländska är inte helt lätt, men vissa ord går ju att förstå, och en del sammanhang också. Låter trevligt tycker jag. Och för en lite närmare historien.
Ha en trevlig resa!
Birgitta Elvingson (det här är faktiskt min blogg-premiär!)
Hej Birgitta.
Kul, välkommen till cybervärlden!
Tack för tipset, jag har redan åkt:-), vart beställer jag resan enklast? Det är lika bra att planera resa nu när jag inte har något annat att göra, som timvikarie har man ju den friheten.
MVH Margit
Hej Birgitta !
Tack för ditt fina tips. Besök på blå lagunen ingår i programmet, då vet jag att det får inte missas !
Har du varit på Island ofta ? Berätta !
Maria v B
Hej Margit !
Håller med dig mycket ! Språket är ett fantastiskt verktyg, intrument, en kommunikationsskapare, och konstart. En hjärnforskare berättade en gång att språkutvecklingen på modersmålet utvecklas hela livet, även över 90 år om man ej drabbas av demens. Andra funtioner i kroppen och hjärnan avvtar ju med åldern men inte den språkliga uttrycksförmågan, den blir normalt bättre och bättre. Kanske är det för att vi är mycket äldre än de yngre som vi tycker de inte är så utvecklade ?????
Vad kul att du skall åka till Island Margit. Jag reste runt Island som nygift med min man, ett fjälltält och ett busskort. Vi läste Haldor Laxness och Njals saga och lyssnade på den fantastiska och speciella fågelsången, spovar beckasiner mm mm. Glömmer det aldrig. Känns nästan lite jobbigt att komma dit som en vanlig lyxturist.
Maria von Beetzen
Hej Maria.
Det var du som gav mig inspirationen när du skrev att du skulle till Island i morgon. Jag har länge tänkt att åka någonstans, för att jag behöver det. Sen har jag tidigare tänkt att Island skulle vara spännande att se. Det skall vara bra fester där och bra lugn om man vill det; en kombination är vad jag har tänkt mig. Som norska är jag väldigt stolt över nordiska traditioner, kultur och folket här. Skall bli kul att blogga från Island.
Den blå lagunen som Birgitta berättade om låter som en dröm; där vill jag vara. Jag gör alltid det jag har bestämt mig för, så det blir nog resa snart:-).
I Norge har vi två skriftspråk, nynorsk och bokmål; bokmål är baserad på danskan och nynorsk är insamlade ord från norska dialekter. Ivar Aasen var en av dem som åkte hela Norge runt för att samla ihop alla dessa norska ord. En dikt skriven på nynorska är bland det vackraste man kan höra och läsa.
MVH Margit
Nu måste vi få höra ett exempel på en sådan dikt !
Om Du åker till Island, försök att också komma ut på den norra delen, till Akureiri, en mycket vacker stad vid norra Ishavet. Staden klättrar på kullar som i San Francsisco, alla hus är kritvita och utsikten över vita fjäll som speglar sig i havet är mycket fin. Där kommer räktrålarna och fiskebåtarna från Norra Ishavet in och när jag var där kunde man köpa räkor i motsvarande ICA kassar för ett par kronor. Men det var ju 25 år sedan förståss.
Maria
Här har ni en dikt på nynorsk:
ELSK (Arne Garborg, 1961)
Den galne guten min hug hev dåra;
eg fanga sit som ein fugl i snóra;
den galne guten, han gjeng so baus;
han veit at fuglen vil aldri laus.
Å gjev du batt meg med bast och bende;
å gjev du batt meg so bandi brende!
Å gjev du drog meg so fast til deg,
at heile verdi kom burt for meg!
Ja kunde rett eg mi runelekse,
eg vilde inn i den guten vekse;
eg vilde vekse meg i deg inn,
og vere berre hjå guten min.
Å du som bur meg i hjarta inne,
du magti fekk yvi alt mitt minne;
kvart vesle húgsviv som framum dreg,
det berre kviskrar um deg, um deg.
Um soli lyser på himlen blanke,
no ser ho deg, det er all min tanke;
um dagen dovnar og skúming fell:
ska tru han tenkjer på meg i kveld?
Um vinden strid yvi heidi susar,
det gule håre ditt visst han krusar;
um regne dryp med sin döyvde gråt,
so stakkars guten, no vert du våt.
Å berre timane vilde skride,
og berre dagane vilde lide!
Men eg vil kveda og vera glad;
for um sundag kjem han, trala, trala!
MVH Margit
Tack Margit för den fina dikten !
Det går fint fint att förstå fast man ej alls är säker på alla ord ! Vad lekfullt och lätt texten lever, den rinner fram som en fjällbäck. Rimmet och takten känns helt naturlig och gör inte alls dikten stram. Men den etsar sig in i minnet tack vare det. Precis så känner man sig när man är riktigt förälskad.
Vad bra att vi får ta del av en nynorsk dikt !
Maria v B
Margit, din text og alle etterfölgende kommentarer er så inspirerende at jeg ble nödt til å hente ned boken om Anders Hovden fra bokhyllen!!! Anders Hovden var som Ivar Aasen en nynorsk-forkjemper men også en av Norges mest kjente salmediktere og folketaler. Han var også min manns tipp-oldefar, det vil si gammel-morfar.
I 1906 var Anders Hovden på Island!!! Og jeg kan ikke formå annet enn å bidra med et vers skrevet av tipp-oldefar til dere diktglade damer.
I boken står det å lese: "Mötet med sagaöya inspirerte han til eit hyllingsdikt, der fyrste verset lyder":
Aa, vän lidi! han Gunnar kvad
Ja, vänt er Island, bröder,
med glitrebredar, med tinderad
som bjart i soli glöder.
Ja, vänt, ja vänt med dal og mo,
der elvar fram seg svingar.
Som ville svana det sym paa sjo
med brim um kvite bringa.
God tur til Island!
Önsker Nina
Hej Nina.
Vilken fin dikt, tack. Kul att kultur är så inspirerande för så många. Jag får nog skriva flera sådana här artiklar på min blogg.
Vecka 44 åker jag till Island om allt går bra. Jag skall läsa på om landet först. Emil följer med, har lovat honom att vi reser till Thailand i januari om han åker med till Island. Det blir nog spännande för en 15-åring att få åka till Island, ett land de flesta i hans ålder inte har varit i och kanske aldrig kommer att åka till. De flesta svenskar jag har mött har inte ens varit i Norge. Jag tycker synd om dem faktiskt, mycket vackar natur och kultur går de miste om.
Tänk att ni har en så stor författare i släkten!
Skicka en kommentar