PJ Anders Linder, politisk chefsredaktör på SvD, ställer några relevanta frågor för dagens skoldebatt. -Var det friskolorna som lanserade flumskolan? -Var det friskolorna som bestämde sig för att det är gammaldags med ordning och arbetsro? -Är det Friskolornas riksförbund som har bestämt att kommunerna ska ge lägsta möjliga prioritet åt att hålla skolhusen i schack och skoltoaletterna fräscha? Linder svarar själv på sina frågor: "Nej, friskolorna är inte roten till Skolsveriges problem."
Maria von Beetzen, oppositionsråd (m), är inne på samma spår i dagens SvD, där hon säger: "Metta Fjelkner med flera skjuter fel när de på SvD Brännpunkt hävdar att bristerna i dagens skola beror på spariver, friskolereformen och valfrihet att välja skola."
Jag har tre barn, alla har de gått i kommunal skola, mera av tradition än genom ett aktivt val. Det är nog så för de flesta familjer, tror jag, än så länge. Tidigare har jag också tänkt att det är friskolorna som utarmar den kommunala skolan. Frågorna till Linder gav ett annat perspektiv. Jag håller med honom i mycket, det ena är att man inte kan skylla flumskolan på friskolornas uppkomst. Snarare är det så att man kan skylla på flumskolan en hel del för att friskolorna i mångas ögon behövs och nu aktivt väljs av flera och flera föräldrar och barn. Linder skriver: "Numera går det att ta sin Mats eller Mona ur skolan när det inte fungerar och flytta dem till ett ställe som verkar välskött och bra."
I går kväll var jag på Roggeskolan i egenskap av granne till det nystartade högstadiet. Rektorn där sa minst tio gånger att ordning och reda i skolan är viktigt. För många är begreppet ordning och reda provocerande och får flera att tänka på kadaverdisciplin. För mig betyder det att möjliggöra kunskapsinhämtning för våra skolbarn i en miljö med respekt och arbetsro.
Oavsett om det handlar om friskolor eller kommunala skolor så är det viktigt att våra barn får gå i bra skolor. Världen har blivit global, vi lever i ett kunskapssamhälle och det är viktigt att vi kan konkurrera med andra länder om arbeten, forskning och utveckling även i framtiden.
Maria von Beetzen skriver: "Sverige har sannolikt den högsta nationella ambitionsnivån och den högsta resurstilldelningen i världen." Det har hon säkert rätt i. Men, vi har inte världens bästa skola. Hur kommer vi dit?
torsdag 21 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Ordning och reda är en bra början! För hur mycket resurser vi än petar in spelar det ingen roll så länge elever sitter och pratar i telefon, lämnar klassrummet för att beställa tid för piercing, lämnar klassrummet för att vara med när kompisen beställer tid för piercing, lyssnar på iPoder eller helt enkelt bara sover.
Om vi då som topp på detta sätter dit tjänstemannalärare som inte har fått lära sig pedagogiska grundregler, som saknar egen auktoritet, som inte kan sitt ämne utan och innan och kanske helst hade gjort något annat i livet. Ja, vad kan vi då förvänta oss?
Rekommenderar alla glada bloggare som inte redan läser Mats Gerdaus skolblogg att ta en titt där. Han skriver mycket klokt om och kommenterar sin m fl. rapport om mer frihet i skolan:
"Några lyfter fram att det är kommunernas pengar det handlar om. Nej det gör det inte. Det handlar om elevernas framtid. Medborgarna har tvingats avstå från sin lön för att få bra service och välfärd. De ska faktiskt också ha ett ord med i laget och kunna välja en skola som passar dem.
Jag kan ärligt talat inte förstå varför de vill skydda dåliga skolor, för det är precis vad deras argument innebär i praktiken. De vill skydda dåliga skolor från konkurrens. De bra kommer alltid att klara sig, det är de skolor som inte är fullt så bra som hotas om det kommer nya skolor."
Mycket läsvärdt ditt inlägg också Margit!
Hilser Nina
Hej Margit coh Nina,
Tack Nina, vad klokt du skriver och tipsar oss om!
Jag har länkat denna artikel samt den om svarta hålet + Lotta Grönblad & Co´s debattartikel idag i E-K till min blogg nu.
Det här är en viktig debatt och det är kul att moderaterna har tagit initiativet i skoldebatten. Såg ni Dokumnet inifrån i söndags? Det var väl en repris från förr om bråkstakarna i Skåne som föranledde till att en hel skola stängde. Det var då Jan Björklund
tog stafettpinnen.
Skolan är ett komplext politiskt område, och det berör en själv mycket eftersom man själv har en egen gedigen och i mitt fall, märker jag, obearbetad erfarenhet från skolan.
Hälsningar,
Lena
Ordning och reda har jag hört som ett mantra ända sen min dotter gick sin första skoldag - i en kommunal skola (som vissa definierar som flumskola).
Jag har aldrig hört nån lärare, rektor, facklig företrädare eller förälder tala emot ordning och reda.
Så varför blir det inte ordning och reda?
Kan det vara så att det är lätt att säga men svårare att förverkliga
- om man är ensam lärare i en klass med 28-30 elever, varav 3-6 är väldigt utåtagerande och minst lika många känner sig så stressade av skolmljön att de har kronisk magvärk? Kan det vara så att det behövs fler lärare och assistenter?
Jag har lite erfarenhet av yrket och jag kan erkänna att jag skulle inte fixa det i dag. Skulle du, Mats?
Nej Dag! Det har inte att göra med att det bara finns så och så många lärare. Det har att göra med att skolan inte har samma stöd från hemmen som förr. Förr fick barnen med sig med modersmjölken att det är nyttigt att lyssna på människor med kunskap och erfarenhet. Och busade man i skolan visste man att det var skolans personal som föräldrarna stöttade och inte tvärtom. Utan att det på något sätt var kadaverdisciplin eller kändes svekfullt. Man visste vad som gällde när det gäller skolan. Det vet inte barnen idag.
Jag vill gärna ytterligare understryka detta att man (i varje fall inte i de skolor jag gick) någonsin upplevde annat än ett verkligt intresse från lärarnas sida att bibringa eleverna kunskap. Lärarna hade en given auktoritet men den baserade sig också på gedigna ämneskunskaper och en pedagogisk grund. Visst det fanns en lärare som använde pekpinnen mot fingrarna på trilskandes elever och den läraren blev varken omtyckt eller kvar i skolan. Men å andra sidan kan man faktiskt till hennes försvar säga att hon bibringade oss ovärderliga matematiska kunskaper.
Hej Dag.
Du skriver: "Ordning och reda har jag hört som ett mantra ända sen min dotter gick sin första skoldag - i en kommunal skola (som vissa definierar som flumskola).
Jag har aldrig hört nån lärare, rektor, facklig företrädare eller förälder tala emot ordning och reda."
Ordning och reda innebär inte bara arbetsro, det innebär respekt också. Finns det respekt i en skola kan du känna dig trygg när du lämnar ditt barn där. Mobbning finns inte på samma sätt i skolor där man arbetar med förhållningssätt och social träning.
Självklart finns det inga lärare eller rektorer som säger att de inte vill ha ordning och reda i sin skola. De är bara olika duktiga på att införa/hålla ordning och reda i sina skolor. Du har valt en friskola till dina barn, det kanske finns orsaker till det? Du kan ju i alla fall inte vara helt emot friskolor då? Det viktigaste är inte vem som driver våra skolor, det är viktigast att våra barn är trygga där och att de får arbetsro så att de kan få nödvändig kunskap med sig ut i livet.
MVH Margit
men mats.. ska du göra om hela vårt samhälle som idag är både dubbelt så egoistiskt och dubbelt så stressigt?. Är det inte lite naivt om något?. Lärarna ska ha mer respekt, elever med problem mer stöd. Eller anser du att pojk och flickskolor ihop med pekpinnestryk ska dominera igen i sverige?.
Hej a svennsson! Jag anar trots allt viss ironi i Din kommentar men för tydlighetens skull vill jag säga att frånsett fyra år i den s.k. realskolan skedde hela min skolgång (14 år) i könsblandade skolor. Så mossig är jag inte, men OK såväl min första som min sista skola ansågs npg vara ganska avancerade. Men så var de också privatskolor.
Anna Whitlock som startade den gymnasieskola jag gick i hörde till förgrundsgestalterna när det gällde pedagogik, jämställdhet och rösträttsfrågor. När Whitlockska Samskolan kommunaliserades övergick de fonder som skapats för att finansiera skolan till Stockholms kommun och bidrar ännu idag till pedagogiska framsteg.
Hej Mats.
Jag har aldrig gått i någon privat skola, ingen i min släkt har det. Jag har inte ens gått på dagis. Jag har dock fått gå i en skola i Norge med ordning och reda, där folk hade respekt för varandra, nu pratar jag högstadiet. Mina tre barn har fått uppleva andra bullar på högstadiet i Sverige, det första året där var tufft för alla tre fast de är så olika.
MVH Margit
Utan valmöjligheten mellan skolorna och tillkomsten av friskolorna hade läget varit sämre. Det har trots allt i Strängnäs blivit bättre under 2000-talet. Forskningen visar också att tillkomsten av friskolor höjt kvaliteten i närliggande kommunala skolor. Vi bör nu sätta fokus på ledarskapet i skolorna. Vi måste få fler rektorer med mer entreprenörsanda.
Maria v Beetzen
Ja, Maria, friskolor kan behövas som ett stimulerande komplement. Det har jag länge hävdat, och jag har också tagit ställning därefter som folkvald.
Men det verkar som att friskolor för vissa politiker blivit den enda lösningen på skolvärldens olika problem.
I kommuner där man sparkar unga lärare, drar ner på personaltäthet, stryper budgetar för läromedel och skjuter investeringar i lokaler på framtiden, där hjälper det inte med lite konkurrens från friskolor för att ge barnen trygghet, bra undervisning etc.
Exempelvis de problem som Mats nämner löses inte bara för att det blir en annan ägare till en skola.
Många politiker säger att de inte bryr sig om vilken huvudman skolan har, men det verkar rätt uppenbart att vissa höger politiker föredrar friskolor.
Men vi som är valda politiker måste ju ta ansvar för att alla barn i kommunen får en bra skolgång!
Mindra ideologiska låsningar och mer av verksamhetsanpassade lösningar, tack!
Skicka en kommentar