onsdag 9 december 2009

Marcus Birro om "Förskjutning från medkännande till förakt"!

Marcus Birro skriver i Expressen: "Det är inte denna eller förra regeringens skärpta regler som är skammen i allt det här. Det är den nya tidens vulgära förskjutning från ett solidarisk värnande om de svaga, till ett slentrianmässigt förakt för svaghet. Det är denna folkliga förskjutning från medkännande till förakt som är det verkligt läskiga. Vi ser det överallt. Cynisk elakhet premieras. Mediala mobbare lyfts upp och hyllas. Vilken typ av land är vi på väg att få när den enskilda handläggaren driver en nya hård lag ÄNNU hårdare, ÄNNU tuffare, än hon egentligen behöver? Varför protesterar inte fotfolket hos Försäkringskassan? Är man så obrottsligt trogna överheten?"

Birro efterlyser alltså civilkurage hos de anställda på försäkringskassan. Han vill att de skall vara sanningssägare och kliva fram på barrikaderna och skrika högt och protestera. Ja, det kan man ju tycka. Marcus Birro glömmer dock en väsentlig sak i sammanhanget. Det kostar för mycket att mopsa upp sig mot det han kallar överheten. Birro tillhör de mest priviligerade i samhället då han får betalt för att tycka fritt, i olika TV-program, tidningar och annan media. Vi andra "dödliga" får betalt för att hålla käften, annars kan vi hamna på en fyr! Vanligt folk kan inte bara basunera ut på torget vad de tycker och tänker. Det är för djävligt, ja det är det, men det är så det är. Har tidigare skrivit den här bloggartikeln om varför inte fler blir sanningssägare.

9 kommentarer:

Ebbe Ollman sa...

Under Nürnbergrättegångarna fastslogs det att det inte räckte som försvar att man bara lydde order: man krävde personligt ansvarstagande av alla diktaturens hejdukar.
Likaså måste man ju kräva att de som arbetar på försäkringskassan sätter ner foten och tar ett personligt ansvar istället för att mekaniskt svara "sådana är reglerna", "jag lyder bara order".

Ebbe Ollman sa...

Jag vill lyda order.... General Bussig av Åke Hodell i uppläsning av Björn Granath:
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=2060729&BroadcastDate=&IsBlock=

Margit Urtegård sa...

Hej Ebbe.

Du skriver: "Likaså måste man ju kräva att de som arbetar på försäkringskassan sätter ner foten och tar ett personligt ansvar istället för att mekaniskt svara 'sådana är reglerna', 'jag lyder bara order'."

Och när eller om de här tjänstemännen gör som du kräver och de blir utfrysta på sin arbetsplats kommer du att stå där för att hjälpa de då? Eller kommer du att göra som de flesta andra, stå tyst och titta på? Det är lätt att kräva något stort av andra, men när det väl smäller så är det inte många som står pall eller många som står kvar bredvid.

lena alun sa...

Man behöver inte visa en tillstymmelse till civilkurage för att bli utköpt av sin arbetsgivare. Det räcker med att vara en fritt tänkande individ som försöker var till hjälp och förbättra organisationens resultat för att åka ut med huvudet före. De som anpassar sig till sina chefer och är rövslickare, ursäkta språkbruket, men det finns inget bättre ord som beskriver den utsortering av obekväma anställda när en organisation ska slimmas eller om en person kan tänkas bli en börda och bör avskedas.

Och då står man ensam. Inte vågar kollegorna visa sympati, än mindre protestera.

Nej, kräver man av en försäkringskassehandläggare att den ska protestera mot inhumna regler har man inte förstått mycket av arbetslivets spelgegler.

Det är just de sjukskrivna och deras läkare som har den frihet som krävs för att kunna protestera. Konstigt är väl att läkarna väntade så länge, kan jag tycka. Men det var också nu den var mycket välgrundad och fick en fantastisk effekt i media.

Och att Resurs hade sin manifestation just igår.

På samma sätt är det ju politiker och bankkunder som kan protestera mot bankbonusar och annan praxis. En bankanställd kan inte protestera mot sin ledning över ojusta avgifter, räntor eller belöningssystem. Då ligger man risigt till för att få behålla arbetet.

Ebbe Ollman sa...

jag kräver självklart att välutbildade handläggare på myndigheter, statliga eller kommunala, som tvingas hantera perverterade system och regelverk stridande mot deras egen människosyn och yrkesmoral protesterar!

Om inte annat kan man rösta med fötterna och söka sig bort från det destruktiva sammanhanget.

Vilken vettig människa väljer att förslösa sitt (arbets-) liv på att rådda runt ett system som man innerst inne inte tror på utan att ens försöka göra något åt situationen?

Att det finns folk som inte är vettiga vet jag självklart: men de brukar ju i längden visa sig utgöra en minioritet vars livsgärningar oftast inte lämnar större spår efter sig.

Peroni sa...

Margit. Jag förstår inte:
Vill du frånsäga dig (och andra) det personliga ansvaret?
Och civilkuraget?

-Varför?

Margit Urtegård sa...

Hej Peroni.

Nej, jag vill inte frånsäga mig något ansvar, absolut inte, jag har betalat mycket för mitt civilkurage genom livet. Det är inte lönsamt att mopsa upp sig och man står meget ensam kvar när det smäller, det är min erfarenhet. Jag skulle inte rekommendera någon att vara sanningssägare. Dock har jag fostrat mina barn till att vara det.

Jag bara påpekar att det är lätt för en man som Birro att utkräva ansvar från andra. Han vet inte vad det kostar. Som jag skrev, Birro har betalt för att säga vad han tycker, andra har betalt för att hålla käften och gör de inte det kan straffet bli total utfrysning.

Peroni sa...

Hej Margit.

Ok.

"There´s no such thing as a free lunch."
-Allting kostar!

Men: Är det inte just det som särskiljer oss som individer?

Modet, eller bristen på mod/vilja att stå upp för det vi tror är rätt? Att orka "ta kostnaden" för
vad vi vet är rätt?

Och vad kostar självrespekten?
Eller snarare, vem sätter priset?

Men,Ok.
Jag ser poängen i ditt resonemang.
Man måste ju vara medveten om vad man riskerar. Ta hänsyn till barn och familj osv...

...Undrar om vi inte, för en gångs skull har närmat oss det omöjliga?

-Uppnått konsensus - på internet?

Margit Urtegård sa...

Hej Peroni.

Du skriver: ""There´s no such thing as a free lunch."
-Allting kostar!" Helt rätt, allting kostar. Och jag kommer alltid att vara beredd att betala det priset, för jag vill inte tappa självrespekten eller nattsömnen. Jag hoppas även att mina barn och alla andra som står mig nära kommer att visa civilkurage om och när det skulle behövas.

Men, jag har stor förståelse för att de allra flesta väljer att aldrig protestera de gånger de vet att det kommer att kosta något. Det är tufft att stå på sig och göra rätt, det är kallt när det blåser, alla har inte den "gutsen" som krävs för att vara så.

Sen är det lättare att vara tuff när det ligger i ens uppdrag eller jobb som det faktiskt gör i Birros fall. Det var det jag ville framföra, att det är lätt att vara stursk när det kostar noll. Jag gillar Birro och hans frispråkighet, absolut, det skall också framföras så inget missförstånd uppstår.

Slutligen vill jag tacka för att du ser min poäng i denna debatt. Jag har sett många rädda tjänstemän och andra under mitt liv, jag skulle inte göra deras val; att alltid huka sig för överheten, men jag förstår varför de väljer den breda vägen om vi säger så. Feghet kommer i alla fall alltid att vara just feghet.