I dagens tidning kan man läsa om ett samverkansprojekt mellan kommunen och landstinget som kallas "Pinocchio". Meningen är att de skall fånga upp barn som bryter normer i ett tidigt skede. Det berättas i tidningen att man i Finningeskolans försöksklass inte hade hittat ett enda barn med normöverskridande beteende, något som hade gjort inblandade vuxna snopna. Tack gode Gud, tänkte jag när jag läste att de inte hade hittat någon, då har vi sparat något barn för att bli utsatta för experters "övergrepp". Jag säger ingenting om projektet i sig, det vet jag för lite om för att kunna yttra mig. Två saker är jag dock skeptiskt emot. Det första är att man letar efter barn med normbrytande beteende, som om sådana barn med automatik skulle vara något problem. I ett land där merparten av befolkningen föds som original och dör som kopior, borde det ses som en gåva att någon törs bryta normer och konventioner; att några törs gå sin egen väg i ett samhälle där originalitet och säregenheter "straffas" så hårt av de här flockvarelserna. Det andra jag reagerar på är att man i artikeln skriver att man letar efter barn med aggressioner. Min erfarenhet är att barn och unga som visar känslor genom att bli arga med mera har mindre problem än de som inte visar känslor utåt och därmed bär allt inom sig. I de lugnaste vattnen simmar de fulaste fiskarna.
Eva Westerling från Pinocchioprojektet på SKL säger: "Barn som bryter normer redan i 8-10 årsåldern har mycket sämre prognos än cancerpatienter". Jag är allergisk mot begreppet prognos. Hur många barn och unga har inte gått "under" just därför att någon såkallad expert har stämplat de med en löjlig prognos?! Prognos betyder förutsägelse, framtidsutsikter, förväntad utveckling, chanser, utsikter, perspektiv, scenario, kvalificerad gissning och spådom. Jag har mött många socionomer, lärare och annan personal, som arbetar med människor, som har gjort kvalificerade gissningar och spådomar om utsatta individer som har varit helt åt skogen. En spåkärring som spår i kaffesump i en kaffekopp skulle ha lyckats bättre!
Den sommaren jag gick ur nionde klass hade jag en sommarromans med min gympalärare. En frånskild tvåbarnspappa, som jag hade varit förtjust i under hela högstadiet. Han berättade för mig hur flera av lärarna pratade skit om eleverna i lärarrummet, hur de ställde prognoser på vissa elever och spydde galla över de elever som de tyckte var jobbiga. Mig hade de också diskuterat, fast de flesta av mina lärare tyckte om mig. Jag hade höga betyg i alla ämnen och betraktades därför som en mönsterelev. De som hade synpunkter på mig beskrev mig som en pratig, upprorisk och stridslysten elev. Jag är övertygad om att lärare skall hålla sig till det de är experter på; att undervisa eleverna. Och prognoser borde ingen få ställa överhuvudtaget; det borde vara olagligt!
PS: Indiansk ordspråk: Gå en mil i mina mokasiner innan du säger något om vem jag är!:DS
lördag 4 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Ibland blir man fundersam över dina åsikter. Vad är negativt med att fånga upp barn/ungdomar innan det är för sent ? Innan de mördar någon, innan de begår självmord, innan de våldtar, innan de blir yrkeskriminella mm.
Alla sätt är bra utom de dåliga heter det ju. Detta är ett sätt och inte ett av de dåliga...
Besviken på Dig.
(s) forever
"pratig, upprorisk och stridslysten"
Det är ju du Margit, år 2008.
Dina lärare gjorde en klockren prognos när du var 15år.
Mvh "en av ormarna"
Hej (s)forever.
Det är helt OK att du blir fundersam över mina åsikter. Jag lägger ju ut mina åsikter och tankar på en blogg och då får jag räkna med mothugg och motstridiga uppfattningar. Jag välkomnar andras tankar, det är utvecklande att diskutera och genom det få tillgång till andras synpunkter.
Jag är skeptisk till att man ställer prognoser på barn. Varför jag är det har flera orsaker. En orsak är jag själv har drabbats av dessa såkallade experter i min barndom. En god vän av mig har undervisat på högskola och universitet i Norge om det här med att ställa prognoser. Han frågade mig om han fick använda mitt liv som ett exempel på varför man skulle vara försiktig med att ställa tvärsäkra prognoser på barn och unga. Det fick han.
Jag vill inte här berätta om alla diagnoser och prognoser jag har fått i min barndom och under min ungdomstid. De som vill veta det får läsa min bok när den blir klar.
Jag törs påstå att jag både genom min utbildning och min livserfarenhet vet vad jag talar om när jag säger att man inte skall stämpla människor på det här viset.
//Margit
Hej "en av ormarna".
En prognos var att jag inte skulle fylla 20 år. Jag är 41!
//Margit
Hej Margit!
Att tidigt upptäcka barn som behöver hjälp är viktigt och ännu viktigare är att ge adekvat hjälp och stöd till de barnen så fort som möjligt.
Jag förstår att du hänger upp dig på ordet "prognos" i sammanhanget!
Gunilla, min syster, som är lärare, jobbar numera med SFI istället för grundskolan. Alltför många elever får inte hjälp, de har föräldrar som inte sätter gränser, barnen har ingen som helst respekt, vare sig för sina kamrater eller vuxna.
Hon har berättat hårresande episoder, vilken otrolig press det kan vara, stödet i stort sett obefintligt från både skolledning och elevvården!
Nu trivs Gunilla med sitt jobb. Hon orkade inte längre, efter nästan 20 år i grundskolan...
Kram, Marie-Louise
Trots alla "felaktiga" diagnoser du har utsatts för så har det ju gått rätt bra för dig.
Vad är då negativt med att fånga upp barn som tidigt visar att de har problem.
De som inte har några verkliga problem går inte under av det. Däremot om vi räddar endast ett barn från att gå under så är det värt det.
Mvh (s) forever
Hej Marie-Louise.
Ja, jag har synpunkter på att man ställer prognoser på barn. Däremot har jag självklart inga invändigar mot att barn och unga i behov av stöd får hjälp; mycket hjälp och stöd skall de ha. Jag hjälper själv utsatta människor i mitt dagliga arbete.
MVH Margit
Tack Marie-Louise !
Hoppas Margit inser att hon får tänka om även om hon själv har utsats för övergrepp av prognosmakarna.
Ibland har du vettiga åsikter.
Snyggt kort också, på slottet alltså...
Mvh (s) forever
Hej (s)forever.
Ibland läser du mina artiklar som fan läser bibeln, du vrider och vränger på det jag skriver i stället för att läsa vad det står. Förlåt mig, men så upplever jag det.
Jag är självklart ingen motståndare till att människor får adekvat hjälp. Jag älskar människor och har vigt hela mitt liv till att arbeta med att hjälpa människor.
MVH Margit
"har inga invändningar på att barn och unga får stöd" säger du Margit.
Men vem skall hitta dessa barn innan det är för sent ?
Många av de barn du nu hjälper har säkert fått hjälp för sent.
En del av de hamnar på din gamla arbetsplats så småningom som grova brottslingar, det vet du ju !!!
Mvh (s) forever
Margit, jag är en liten jävul, gillar att retas.
Varför skriver du att jag förvränger det du säger ?
Du kallar det övergrepp om man hittar någon att behandla.
Du är skeptisk till att "leta" efter barn som bryter normen.
Förklara hur vi ska hitta dessa barn istället då, Du som vet ???
Mvh (s) forever
Censur !!!
Varför är flera viktiga kommentarer borttagna ?
"demokratikämpen"
Hej du "demokratikämpen"
Det här är min blogg. Det är nog dina kommentarer jag har tagit bort? Jag kommer att fortsätta tillåta anonyma inlägg på min blogg. Jag tycker det är viktigt att även de som inte törs av olika skäl att lämna ut sitt namn och sin identitet på nätet skall få ha en röst.
MEN, jag kommer också fortsätta att plocka bort kommentarer som inte är sakliga och eller hoppar på mina andra läsare, mig eller några andra; inlägg som helt enkelt inte tillför debatten något som helst värde kommer tas bort. Pajkastning och skit kommer inte att få finnas kvar här.
Kalla det diktatoriskt, kalla det vad du vill, jag vill att folk skall känna sig bekväma när de debatterar på min blogg och att de inte skall behöva vara oroliga för elaka påhopp och dylikt. Nu är det sagt.
//Margit
Skicka en kommentar