Segregation och Sverigedemokrater

Peter Wolodarski på DN skriver: "Sverige är ett förhållandevis öppet och tolerant land, men de som blundar för främlingsfientligheten blundar också för det svarta arv som är en del av det svenska. Detta virus har vi levt med länge, och i vår tid är dess främsta måltavla landets muslimska minoritet. Som tidskriften Expos chefredaktör Daniel Poohl påpekat kom inte rasismen till Sverige med Sverigedemokraterna. Det är lätt att glömma att svensk rasforskning en gång betraktades som en stor vetenskaplig tradition, med anor ända tillbaka till Linné. 1922 etablerade Sverige det första rasbiologiska institutet i sitt slag i världen."

Markus Uvell, VD för Timbro, är inne på detsamma: "Det är viktigt att inse att Sverigedemokraterna är en konsekvens av ett problem, snarare än problemets orsak. Naturligtvis finns alla skäl att beklaga att ett invandringsfientligt parti har kommit in i Sveriges riksdag, men vi måste angripa det egentliga problemet – inte dess symptom."

Peter Wolodarski påpekar: "I Japan bor praktiskt taget inga judar men det finns ändå problem med antisemitism. Denna subkultur har sina rötter i andra världskriget och samarbetet mellan axelmakterna. I Nazi-Tyskland var den judiska minoriteten väl integrerad i samhället och utgjorde ingen ekonomisk belastning för Tyskland, men det hindrade inte Hitler från att måla ut judarna som en cancersvulst på samhällskroppen."

När jag gick en kurs på Malta 2008 läste jag tillsammans med människor från hela världen. Två av mina kurskamrater kom från Japan. De berättade för klassen att de blev jätterädda varje gång de träffade på svarta på ön. Det fanns många flyktingar från den afrikanska kontinenten på Malta. De förklarade att det nästan inte fanns svarta i Japan och de som fanns var kriminella, enligt dem. Deras främlingsrädsla när det gällde just svarta handlade om fördomar så klart. Men, är de per automatik rasister då?

Jag kommer ihåg när jag var barn i Norge. Varje gång man fick läsa om finnar i tidningen, enligt vad jag minns, så var det när någon med finskt ursprung hade varit inblandad i något knivslagsmål på fyllan. Mina kurskamrater från Japan berättade att det var så i Japanska tidningar när det gällde svarta människor. Alla vet att det självklart inte är så att alla som är födda i Afrika är kriminella lika lite som att alla finnar slåss med kniv. Men, likväl skapas generaliseringar och fördomar om människor från olika länder och de kan användas av tex Sverigedemokraterna. Kan tillägga att när det gäller rädslan för muslimer så är det inte hos infödda svenskar jag har mött på det mest. De flesta jag möter på som är mest skraja för att muslimerna skall bli dominerande i Sverige är kristna som själva är invandrare.

En del av lösningen måste vara att folk möts och att broar byggs mellan folkslag, etniska grupper, religiösa grupper och samhällsklasser. Det är lika illa med den segregation som finns på Lidingö som i Rosengård. Ju mer segregerat folk lever ju mer fördomar får frodas. Jag gick i skolan tillsammans med alla samhällsklasser; allt från bönder, borgare till arbetare. Men, det fanns ingen med invandrarbakgrund i min skola. Mina barn däremot, som har gått i kommunala skolor här i Strängnäs, har haft förmånen att träffa människor från hela världen. De umgås lika naturligt med människor som inte äter fläsk till folk som har tillgång till rådjurssadel. Både arbetarklassbarn och överklassbarn och alla grupper däremellan har ätit mat i mitt kök.

Framtidens barn kanske inte får uppleva det mina barn har fått då friskolorna har kommit. Friskolornas frammarsch kommer att leda till en ökad klassegregationen. Ojdå, nu svor jag i kyrkan igen!

I går kväll, på mitt arbete, hade jag en intressant diskussion med en arbetskollega om huruvida det är klasstillhörigheten eller hudfärgen som har störst påverkan på individers möjligheter eller begränsningar i livet. När jag läste sociologi påverkades jag att tro att klasstillhörigheten var det mest avgörande för folks livsöden. Min kollega har bott mycket i Afrika. Där fokuseras det mycket på hudfärg. Oavsett vad som spelar störst roll så är det viktigt att vi arbetar för att få bort "vi och dom" tänkande.

Det finns inga "vi och dom", det finns bara vi!

Vad kostar en Sverigedemokrat?

Carina Herrstedt, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, berättade i måndagens Agenda att det första hon som nybliven riksdagsledamot ville ta itu med var att tillsätta en utredning om 'invandringens kostnader'; "Vad kostar en invandrare?"

Hanne Kjöller på DN blev så provocerad och inspirerad att hon skrev artikeln "Vad kostar en man?" Hon skriver: "Det är män som i hög grad kör rattfulla, som dödar i trafiken och som dödar hemma. Det är män som slår ihjäl sina fruar och barn, och väldigt sällan tvärtom. Det är män som hukar i busken och väntar på någon joggare att våldta och det är män som också våldtar hemma. Det är män som i rånarluvor och med laddade gevär rånar banker och värdetransportdepåer. Det är i hög grad män som fifflar med kvitton i stort och smått – från den pågående mutskandalen i Göteborg till de förslagna männen bakom Trustorhärvan. Och det är män som nästan uteslutande skakar galler i våra fängelser som kvinnorna förstås får vara med att betala. Så om nu brottslighet är viktigt, varför inte en utredning på temat: Vad kostar en man?"

Varför inte även ställa frågan: "Vad kostar en Sverigedemokrat?"

Svensker stemte på Donald Duck, Gud og kongen!

Norske tidningen VG skriver: "Svensker stemte på Donald Duck, Gud og kongen". Översatt till svenska: Svenskar röstade på Kalle Anka, Gud och kungen. Vidare berättar tidningen, som antagligen har haft det jätteroligt när de har varit inne på den svenska valmyndighetens hemsida, att så många som 120 svenskar har röstat på Kalle Anka. Gud fick bara två röster medan kungen fick tre röster. Det kommer nog inte att bli färre Sverigehistorier i Norge av/efter detta!:-)

Kunskapsbrist bakom SD:s framgångar

I dagens SvD har Stefan Eklund skrivit en artikel om att det är kunskapsbrister hos befolkningen som har lett till att Sverigedemokraterna har fått plats i Sveriges riksdag. Han kritiserar både Lena Adelsohn Liljeroth (M) och Leif Pagrotsky (S) för att de har haft en menlig inverkan på flera områden rörande kultur. Kultur i all ära, det är nog snarare kunskapsbrister på flera områden som har gjort att vi nu har fått ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Men, han har en viktig poäng och det är just frågan om kunskap!

Stefan Eklund avslutar sin artikel med: "Och, ni får ursäkta om det låter stötande, det är bara med bildning man kan mota bort det sverigedemokratiska spöket." Där har han fullständigt rätt! Bildning är nyckelfrågan för att utveckla ett demokratiskt samhälle åt rätt håll. Utan kunskaper blir vi fattiga och vi får sitta där med ett parti med bruna rötter i riksdagen! Dags att börja jobba med skolan och kunskapsspridningen! Kunskap är inte bara makt. Det handlar ytterst om att få kunskaper om varandra. Ju mer vi vet om varandra och ju mer vi umgås över alla barriärer och gränser som klass, etnicitet med mera kan vara, ju mer toleranta blir vi. Enkelt!

Peter Wolodarski på DN skriver klokt: "Att Sverigedemokraterna tagit sig in i riksdagen är en olycka, som med rätta dämpar de borgerligas entusiasm, men varför ska detta parti göras större än sina 5,7 procent?" Låt oss hantera de som en olycka. Vad gör man då? Man analyserar för att hitta orsaken till olyckan och sen mobiliserar man för att den aldrig skall hända igen!

Socialdemokraterna har tappat maktdominansen!

Strengnäs Tidning skriver: "Klart är också att Socialdemokraterna gör ett katastrofval. Man backar 6,4 procent och mister ett mandat. Och detta trots att Strängnäs fullmäktige går från 49 till 55 mandat, något som borde ha gynnat ett av de största partierna." Det är nog inte många i Strängnäs kommun som är ledsna över detta. Många är däremot ledsna över att Sverigedemokraterna nu fördubblas i kommunfullmäktige; de går från ett mandat till två mandat. Det är något alla demokratiska partier nu får sätta sig ner och analysera. Varför fick SD så stort stöd i vår kommun? Vad har vi gjort fel?

Sverigedemokraterna tar plats i Sveriges riksdag!

Många är glada i dag. Alliansen fick fortsatt förtroende. För första gången i historien får en borgerlig regering sitta kvar efter/över ett val. Många av oss är deprimerande över att Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen. Flera hundra tusen svenskar har lagt sin röst på ett främlingsfientligt parti. Det är sorgligt.

Grattis Emil Zacharias Urtegård 17 år i dag!

Den glada gutten längst till vänster är Emil Zacharias Urtegård!














Gratulerer så masse med dagen Emil Urtegård! Lilla sonen, yngsta barnet, fyller 17 år i dag. Killen har alltid imponerat på sina föräldrar, sina syskon, sina släktingar och sina vänner! Emil är snäll, rar och duktig på det mesta. I vinstras tog han skepparexamen och förarbevis på båt. Han var garanterad yngsta eleven på kursen. Emil går i andra klass på Europaskolans kemi- och fysikprogram. Inget är för svårt eller omöjligt för den grabben. Jag är mäkta stolt! Stort GRATTIS Emil; du äger!

Judeförföljelser i Sverige 2010!

The Jewish Community of Sweden 2010 from Israel Up Close on Vimeo.

Det kan vara nyttigt att se Sverige med en utomståendes ögon påpekar Per Gudmundson på SvD. Ingen dum idé alls. Svensk media är ju annars mycket snabba med att tycka saker om andra folk, kulturer och länder. Som norska känner jag sällan igen den bild som målas upp om mitt gamla hemland här i Sverige. Jag kan gissa att det är likadant för människor från andra länder. Men, det är absolut nyttigt att få höra hur andra tänker och tycker om ens födelseland. När det gäller judehatet som tycks växa lavinartat i Sverige, så måste man nog hämta expertis utomlands för att få frågan belyst överhuvudtaget. I alla fall för att få veta allvarlighetsgraden på problemet. Svensk media har en tendens att mest göra som strutsen när det gäller den ökade antisemitismen i Sverige; stoppa huvudet i sanden och låtsas som att problemet inte finns.

Se filmen!

När fan blir gammal blir han religiös!

Leif GW Persson skriver i Expressen: "Att rösta blankt var uteslutet för mig. Det är något som man griper till i det läge då man misstror hela det demokratiska valsystemet och där har jag lyckligtvis inte hamnat än. I stället så gav jag min röst i riksdagsvalet till den borgerliga alliansen och till det parti som behöver den bäst med tanke på fyraprocentsspärren, nämligen Kristdemokraterna."

Han berättar att han har röstat på socialdemokraterna hela sitt liv. Nu går han alltså och röstar på socialdemokraternas största hatobjekt Kristdemokraterna. Dra meg nå baklenges inn i fuglekassa, som vi säger på norska!

Stoppa våldet mot SD!

Per Gudmundson skriver i SvD: "Våldet mot Sverigedemokraterna måste få ett stopp. Det är inte första gången jag skriver det här. I mars överfölls en sverigedemokratisk politiker med kniv, i ett dåd som jag då hoppades var kulmen på en lågintensiv våldskampanj mot SD. I går överfölls samme sverigedemokrat igen – den här gången på ett, ofattbart nog, ännu värre och grövre sätt."

Hur är det med toleransen i Sverige? Tål vi inte att folk tycker olika? Strengnäs Tidning berättar: "Sedan några månader tillbaka har Sverigedemokraterna en fjärde kandidat till kommunfullmäktige. Men han vågar inte låta trycka sitt namn på partiets valsedlar i rädsla för vad det skulle innebära för hans företag och hans familj." I ett demokratisk samhälle måste vi kämpa för människor rätt att tycka fritt. Hur svårt kan det vara?

Varför blir det på detta viset för?

Noterar att Sverigedemokraternas, Centerpartiets, Vänsterpartiets och Mariefredspartiets sina förstanamnsintervjuer finns på nättidningen, men inte Kristdemokraternas. Är det Kristdemokraterna tidningen har svårt för eller är det kvinnor? Vi får se till veckan när flera kvinnor skall presenteras.

Vi invandrare behövs i Sverige!

En norsk kommunpolitiker i Strängnäs kommun; Margit Urtegård

















Dina bokstäver är latinska. Dina siffror arabiska. Din demokrati är grekisk. Din pizza italiensk. Din alkohol uppfanns av en iranier, och du älskar att åka till Thailand. Din favoritrappare har afrikansk påbrå, och han den där roliga på tv är kurd. Och jag din kommunpolitiker är norska!:-) Visst skulle livet vara lite ...tråkigare utan oss invandrare?

Är det inte roligt längre?!

Ann-Sofie Dahl skriver i SvD: "Vart fjärde år är det inte längre lika kul att bo i Köpenhamn. Varje gång svenskarna går till val inleds nämligen den traditionella Sverigebashingen i danska medier. I år är det värre än någonsin. Det lilla landet har formligen exploderat i en orgie av vad som i sin mildare form kan ses som okunnig Sverigekritik och i sin grövsta framstår som rent Sverigehat." Bashing betyder att få en omgång eller ett kok stryk. Brödrafolken i norden har alltid skojat med varandra. Som norska i Sverige får jag ofta höra både fördomar och skämt om mitt födelseland Norge. Svenskarna har alltid sett sig som överlägsna sina grannar och får därför räkna med att i bland få smaka på sin egen medicin.

Dahl påpekar: "Missuppfattningar, oförskämdheter och rena osanningar om ”svenskarna” har haglat den senaste veckan. När lillebrorskomplexen sätter in upphör uppenbarligen kraven på faktakontroll och anständighet." På sig själv känner man andra kan jag kontra med då. Hur mycket skriver inte svenska tidningar om norrmän, danskar och finnar, som ingen från respektive länder känner igen sig i? Och varför skall alltid begrepp som lillebrorskomplex dras upp? Hur länge skall Sverige agera som nordens storebror? Kritiken som riktas mot Sverige om att man konsekvent förtrycker det fria ordet kan jag till dels hålla med om. Allt skall vara politiskt korrekt och det är ett problem.

Dahl avslutar sin artikel med att skriva: "För en gångs skull är det lätt att hålla med Mona Sahlin, som har beskrivit den danska debatten som 'omogen': i alla fall när den handlar om Sverige." Precis som om den svenska debatten i alla lägen är så himla mogen. Det är bara att surfa runt på några socialdemokratiska bloggar för att hitta tecken på motsatsen.

Den falska solidariteten stjälper i stället för hjälper

Lars Åberg skriver i DN på debattplats: "Exotiseringen av invandrare har blivit en politisk tankebyggnad, som sorterar befolkningen och förvandlar den till abstrakta kollektiv lämpade för huggsexor om gruppbaserade rättigheter. Betoningen av invandrarskapet är en institutionell plåga; som andra- och tredjegenerationens och evighetens invandrare tycks man aldrig få en individuell identitet utan behandlas som hjälpkrävande klanmedlem med behov av speciella åtgärder. Under cirka fyrtio år har det formulerats en politik, och byggts upp en myndighetsutövning, som grundar sig på att man tycker synd om dem som flyttar hit."

Man ser på invandrare som oförmögna nykomlingar. De är lika individuella som svenskar. Folk har olika egenskaper, erfarenheter och förutsättningar oavsett var i världen de kommer i från. Det finns infödda svenskar som inte kan läsa och skriva. Det finns somalier som är utbildade till läkare. De samhällsklasser som finns i Sverige finns i alla länder. Klasstillhörigheten är en viktig framgångsfaktor. Fast det talar man inte så mycket om. Det talas om klassresenärer, det är fint och bra. Underligt i ett land där man låtsas som om socialdemokratin har lyckats bygga bort klassklyftorna. Dessa klassklyftor som har blivit större än någonsin de senaste åren, enligt vissa förståsigpåare. Intressant, tycker jag.

Åberg berättar: "Fortfarande kan man höra folk tala om 'våra invandrare' som om de vore husdjur eller fåglar man matade i parken. Godhetsperspektivet genomsyrar integrationspolitiken och skänker tillfredsställelse till dem som hjälper och vill vara vänliga." Det är denna nedlåtande attityd jag vänder mig emot. Det är "den goda sidans" dilemma att de inte ser individen och individens resurser. Den "barmhärtiga samariten" blir en självutnämnd hjälte som stjälper i stället för hjälper sin medmänniska. Med Åbergs ord: "Med nedlåtande tolerans och självsmickrande förbindlighet har ett system formats, där både biståndsmottagare och biståndsgivare helt och fullt kan gå in i sina förväntade roller och gemensamt bidra till att ingenting förändras." Den falska solidariteten hindrar oss i från att se invandraren som en resurs.

Det finns andra grupper i samhället som också har fått känna på denna falska solidariteten. Det är de som av olika orsaker har kommit in i hjälpsystemet; tex socialtjänstens omsorg. Jag har arbetat inom olika institutioner i samhället och det jag har sett gör mig fundersam. I stället för att se individers resurser och styrkor så gör man de än mer hjälpberoende. Det är därför jag ser regeringens arbetslinje som ett steg på vägen till ett bättre samhälle för alla. De röd-grönas bidragslinje är förkastlig på alla sätt och vis. Det blir illfärd i stället för välfärd. Låt människor få växa; låt alla få blomma!

Kri(s)tallkronehistorien i miniatyr

Först berättar tidningen: "Jörgen Danielsson betalar tillbaka 150 000 kronor till landstinget."

Nästa besked låter så här: "Det avhoppade landstingsrådet Jörgen Danielsson (S) får behålla sitt arvode på drygt 52 000 kronor i månaden i ytterligare ett halvår. Detta enligt landstingets egna regler för så kallade omställningsbidrag." Jörgen Danielsson (S) har myglat med skattepengar för att sko sig själv. Nu skall han ha omställningsbidrag. Här belönas alltså kriminellt beteende. Det är skandal.

Läs på Inger Fredrikssons (C) blogg hur omställningsbidrag skall användas. Inger Fredriksson poängterar: "Det är solklart. Omställningsbidrag kan bara betalas ut vid ett majoritetsskifte, inte för att ett landstingsråd avgår självmant." Jörgen Danielsson borde alltså inte få kvittera ut något omställningsbidrag. Han borde betala tillbaka det han har "stulit" från skattebetalarna i Sörmland.