Sex and the city!

FEMINISM PÅ FILM!
I dag var det premiär för filmen "Sex and the city". När jag läste om det i SvD i dag frågade jag min familj om vi inte kunde gå på denna premiär i kväll. Till min stora förvåning och glädje ville alla gå på bio. Pontus och jag och våra tre barn, Margarita 22 år, Benjamin 18 år och Emil 14 år gick tillsammans för att se denna omtalade film. Min dotter pikade mig och påminde mig om hur negativ jag hade varit till TV-serien "Sex and the city", när den kom för flera år sedan. Jag var skeptiskt till min dotters nya favoritserie; det var väl ingen bra serie att titta på för min lilla dotter, tänkte jag. Efter att själv ha smygtittat på serien några gånger blev jag också biten av bacillen "Sex and the city". Till slut hamnade hela familjen framför TV:n när serien gick. Margarita fick hela serien på dvd i julklapp förra julen och Sarah Jessica Parkers parfym har jag också köpt till henne.

I SvD står det: "Uppståndelsen kring den här filmen är och har varit enorm, vilket gett upphov till en del fantastiskt roliga och mycket nedlåtande recensioner. Här i Sverige har vissa (manliga) tyckare blivit upprörda över det faktum att kvinnor överhuvudtaget ser fram emot att se den." Ja, jag säger som SvD:s recensent Karolina Eriksson: "Det är fascinerande att en liten underhållningsfilm om kvinnlig vänskap väcker så ont blod".

Det som kanske upprör dessa manliga kritiker mest, är möjligen att här får de se kvinnor som lever lika fritt som männen alltid har gjort? Det som förvånar och roar mig, är att min dotter på 22 år, fascineras så oerhört av en film där kvinnor i hennes egen mammas ålder är stjärnorna. Hon får se att kvinnor på 40 till 50 år kan ha roligt, att de är upptagna av mode, kläder och hur de ser ut. Det kan låta ytligt och materialistiskt, men när jag var liten fick man uppfattningen, att kvinnor levde för att gifta sig och få barn, thats it!

Denna kvartett med höga klackar, Kristin Davis, Sarah Jessica Parker, Cynthia Nixon och Kim Cattrall, har gett oss ett perspektiv på hur den moderna kvinnans liv kan se ut. Filmen fick mig både att skratta och gråta, precis vad en film skall göra, för att jag skall tycka att den var bra. En vinnande formula.

Kommentar på artikeln i SvD:

"Snälla....

Tycker det är lite lågt att ge sig på manliga tyckare i det här ämnet.. Det handlar ju först och främst om en film för idioter. Sen är det vissa som ser skiten ändå, i brist på annat. Men konceptet är lika enkelt som blondinbellas blogg. Attackera medelklassen och få dom att bli lyxkonsumenter. DET ÄR DET ENDA filmen är till för. Oj, jag glömde, vi lever ju i ett samhälle där individens rätt är det viktigaste och valfrihet är A O. ... PLZ"

not-entertained

Den duktiga ledarskribenten, Paulina Neuding, på SvD, skriver: "Därmed förändras männens roll. Filmens huvudpersoner ägnar visserligen det mesta av sin tid åt att prata om relationer, men de är inte bundna till män för att de behöver dem, utan väljer att vara med dem därför att de älskar dem eller är förtjusta i dem. Och det är inget dumt budskap."