Det är inte bra att koka en soppa av hat!

Göran Skytte har skrivit en tänkvärd krönika i SvD; "Som att släcka eld med bensin". Skytte skriver: "Jag är för demonstrationsfrihet. Men samtidigt kände jag obehag. Det uppstår en otäck lukt då man kokar en soppa av hat, okunnighet, antisemitism, islamistisk extremism, Hamas, naiva sossepolitiker, svartklädda maskerade vänsterextremister som demonstrerar under parollen 'Det är vi som bestämmer' och en flinande Lars Ohly (blivande minister hos Mona Sahlin om det går illa i nästa val)".

Under mina åtta år inom kriminalvården har jag mött kriminalvårdare och intagna från hela världen. Det har gett mig mycket; jag har hört och sett saker jag aldrig tidigare har upplevd. Min nyfikenhet på människor generellt, hur och varför de tänker som de gör, har varit en bra bas för att inhämta nya kunskaper och ny lärdom. Jag skulle aldrig vilja vara utan dessa åtta år på golvet inom anstalt. Det finns dock en sak jag har observerat som oroar mig och det är det hat många bär inom sig mot andra folkgrupper. Ett hat man också fick se under demonstrationen i Malmö. Hat är inte konstruktivt; där hat får växa blir det bara öken till slut.

Vi bor i ett fredligt hörn, än så länge, i världen. Det är självklart att vi skall ta emot flyktingar och invandrare till Sverige. Vi har plats, resurser och en vilja att göra så. Men, hatet och orsaken till varför folkgrupper krigar, slåss och bråkar i de länderna folk emigrerar ifrån får de lämna därhän.

Skytte citerar ledarskribenten Jan-Olof Bengtsson (KvP 7/3): "Bland Malmös invånare sprider sig sedan en tid en obehaglighetens känsla där många inte längre känner igen sin multikulturella, kosmopolitiska och toleranta stad utan ser den stegvis förvandlad till en tummelplats för diverse tillresta megafongrupperingar som kidnappat gatorna för egna syften. Det ligger numera något odefinierbart hätskt över staden".

Skytte berättar också om att ha har blivit kallad "djävla jude-djävel" och "djävla svenne-djävel". Min son, som klär sig lite annorlunda, har svart hår och piercingar, satt på en buss när tio invandrarkillar klev ombord. De gick fram till honom och kallade honom för "bög-djävel" och "djävla-svenne". Den ene av dem bad honom flytta på sig för att han satt på hans plats (bussen var nästan tom). Busschåfören frågade min son om han skulle ringa polisen, min son sa att det inte var nödvändigt. Han ringde sin kompis i stället och bad honom möta honom. När han klev av bussen skrek ungdomarna svårdomar och glåpord efter honom. En annan gång mötte han på fyra killar i sin egen ålder, den ene villa banka upp min son för att han ser ut som han gör. Men, som tur var så stoppade de andra killarna honom. Jag är glad för att min son berättade allt detta för mig, så vi kunde prata om det. Hade han burit det ensam inom sig så kanske han hade börjat hata. Han känner inget hat, han är fortfarande den positiva och glada grabb han alltid har varit.

En sommar började en vikarie på Mariefredsanstalten. Han hade utländskt ursprung och började tjafsa med en intagen som också hade utländskt påbrå. De bråkade om vad deras förfäder hade gjort mot varandra för flera hundra år sedan. Det blev upploppsstämning inne på avdelningen och jag och andra vårdare fick gå i mellan för att inte vårdaren skulle få stryk från fångarna. Vårdaren lämnade arbetsplatsen efter en vecka. Föräldrar som fostrar sina barn till att hata borde inte ha fått barn.

Skytte avslutar sin krönika med: "Jag tror dessvärre att det här bara är början på en negativ utveckling. När polis och politiker ger efter för våld och hot, då är det som att försöka använda bensin för att släcka eld. Då blir det som de maskerade extremisterna skriver på sina banderoller: 'Det är vi som bestämmer'".

Vi får ta fram en riktig brandsläckare nu!