måndag 8 december 2014

Sverige är äntligen på väg mot sin första kvinnliga statsminster

Jag kommer så väl ihåg valnatten 2002. Mitt parti Moderaternas valresultat blev så katastrofalt dåligt så att vi som var på partiets valvaka här i Strängnäs egentligen bara ville gråta. Moderaterna i Strängnäs tappade tre mandat i kommunfullmäktige; från 13 till 10 mandat. Moderaterna hade gjort sitt sämsta val i stort sett över hela landet på evigheter; fick strax över 15 procent av rösterna, en nedgång på nästan 8 procent. Året efter fick vi en ny partiledare, Fredrik Reinfeldt.

Jag kommer så klart ännu mer ihåg valnatten 2014. Inte nog med att vi (Moderaterna) ramlade ner från över 30 procent (valet 2010) till 23,33 procent så meddelade vår partiledare Fredrik Reinfeldt redan på valnatten att han härmed eller därmed skulle avgå. Jag grät! Nästan alla som var på vår valvaka grät. Inte nog med att vi hade förlorat valet; vi förlorade vår fantastiska partiledare också. Jag kände äkta sorg inombords. Vi var många som gjorde det. Jag kände en enorm tomhet i hela min kropp, precis som om en stjärna hade fallit och inte skulle lysa igen.

Nu i onsdags förra veckan när den rödgröna regeringen, med socialdemokraternas Stefan Löfven i spetsen, förlorade budgetomröstningen i Sveriges riksdag mot alliansens budget så tänkte jag att nu äntligen får vi en kvinnlig statsminister i Sverige. Äntligen! Jag såg framför mig att mitt partis Anna Kinberg Batra blev landets nya statsminister därför att jag var övertygad om att Stefan Löfven nu kom att gå till talmannen med sin avskedsansökan. Men maktfullkomligheten vann! Tyvärr! Löfven ville inte lämna Rosenbad. Makten framför allt blev hans signum.

Jag står på tågperrongen på Stockholm central och ler utav glädje. Tanken att vi skulle få en kvinnlig statsminister gjorde mig upprymt glad. Vänsterpartiets högste höns i Strängnäs kommun, David Aronsson, kommer bort till mig med mobilen i handen. Han berättar för mig att statsministern Stefan Löfven har sagt att han skall utlysa nyval. Nyval! Min dröm om att Sverige äntligen skulle få en kvinnlig statsminister blev alltså än så länge bara en dröm.

Men mina vänner det blir ju nyval den 22 mars nästa år om inte något oförhappandes händer och det lär förmodligen inte ske. Så nu börjar det hårda arbetet för att Sverige som sista land i Norden sent omsider skall få sin första kvinnliga statsminister. Sverige vill inte längre vara så in i norden sämst!? Mitt fosterland Norge har fått sin andra kvinnliga statsminister. Den första kvinnliga statsministern fick Norge redan 1981, alltså för 33 år sedan; Gro Harlem Brundtland blev Nordens första kvinnliga statsminister. Nu är det Sveriges tur.