För två veckor sedan hade någon kletat ner vår postlåda med avföring. Det var min man Pontus som upptäckte det när han skulle hämta tidningen.
Pontus ville först inte berätta om händelsen för mig därför att hans första tanke var att "attacken" var riktat mot mig i egenskap av att jag är en frispråkig politiker.
Kanske inte så konstigt att Pontus trodde det med tanke på att jag är den enda i familjen som under åren har blivit utsatt för mordhot och andra otrevligheter.
När jag skulle gå Powerwalk klockan 06.00 i morse såg jag att ligisterna hade varit i farten igen och smetat ner postlådan med avföring på nytt.
Den här gången var gärningsmännen modigare. De har även gått in på vår parkering och smort in vår bil med bajs. De använde en Strengnäs Tidning till att smöra ut skiten med.
På grusgången precis nedanför mitt sovrumsfönster har de alltså stått och "grisat". Jag hittar inte orden just nu.
Vi frågar oss vem som kan ha gjort detta? Jag har under åren som politiker, tidningskrönikör, insändarskribent, bloggare och en mycket frispråkig och debattglad person retat upp en massa rasister, anti-feminister och anti-demokrater från höger till vänster så listan kan nog göras lång tyvärr.
söndag 23 mars 2014
torsdag 6 mars 2014
Kunskap är viktigt för både pojkar och tjejer
Jag läste med intresse bloggartikeln "Därför läser inte pojkar".
Bloggaren Calle Fridén skriver: "Det kanske är så att vi hamnat i ett samhälle där man faktiskt klarar sig - eller tror att man klarar sig - utan att studera, eller läsa. Och om vi följer historiska paralleller är det de sämst beställda - fattiga - som av nån anledning är de som tappar lusten att bilda sig. Som nöjer sig med att vara konsumenter. Allmän bildning är inte alls något de härskande klasserna strävat efter. I själva verket var läskunnighet något farligt - det finns massor med korrespondens från stormaktstiden där potentater varnar varandra för alla hemskheter som kommer att inträffa om pöbeln får lära sig läsa. Idéer. Religiösa vanföreställningar. Kunskap. Men man behöver inte ge sig in ett hipsterresonemang om klassförtryck för att våga sig på lite tankar kring unga män, och deras läsande. Det är ju jämförelserna som är intressanta. Från förra sekelskiftet ungefär var det bildning och utbildning - för det är två olika saker för mig - som la grunden för klassresan. Många är de som fått studera därför att deras föräldrar utsatte sig för otroliga umbäranden för att kunna finansiera barnens högre studier."
Jag är mor till tre vuxna barn, Margarita 28, Benjamin 24 och Emil på 20 år. Jag härstammar från en mycket fattig norsk bondsläkt, som de flesta andra norrmän också gör. Hela mitt liv har jag fått höra att kunskap är makt och det är det enda ingen kan ta ifrån dig. Folk kan plocka både heder och ära av dig. Men dina kunskaper kan ingen någonsin ta ifrån dig. På grund av livets omständigheter var jag över 30 år innan jag tog min akademiska examen. Men jag tog den!
Mina barn har fått prova på olika sporter under sin uppväxt. Ingen av dem blev den nya Zlatan. Men det gör inget. Jag skickade alla tre barnen till vår eminenta kommunala musikskola. En av dem blev musiker och alla lärde sig att läsa noter. Jag läste klassiska barnsagor för dem när de var små. Jag sjöng för dem; norske Alf Prøysens barnsånger var deras favoriter och även mina. Barnen har fått vara med och baka bullar och laga mat. Och kanske viktigast av allt, jag har lärt de att hjälpa till i hemmet och annars. Jag har gjort så gott jag kan för att de skall ha så många valmöjligheter som görligt här i världen. Med de medel som stod till buds.
När min dotter hoppade av sina högskolestudier efter gymnasiet tordas hon först inte berätta det för mig. Hon visste att jag skulle bli besviken. Folkpartiets kvinnoförbund Liberala Kvinnors motto "Pojkvänner kommer och går. Akademiska poäng består" hänger på väggen här hemma. Min både vackra och kloka dotter har hört de orden till leda. När hon för några år sedan flyttade hem till Norge för att läsa på högskola var jag världens stoltaste och lyckligaste mamma. En akademisk examen och fast jobb blev det också!
Min yngsta son Emil går sitt andra år på KTH i Stockholm. Han sökte och kom in direkt efter gymnasiet. Med stort stöd och uppmuntran hemifrån så valde han att studera vidare. Han bor hemma för att spara pengar. Vi är så glada för tåget! Emil vet inte helt vad han vill bli. Men en civilingenjörexamen dör ju ingen av. En bra grund kan den ge.
Läraren Helena Svantesson skriver i SvD: "OECD:s analys som presenterades nyligen i förra veckan pekar på två aspekter. Den ena aspekten är lärarens betydelse för elevers prestationer. Den andra aspekten nämns i debatten endast i förbifarten. Den handlar om svenska elevers inställning till sitt eget lärande. OECD:s chef för utbildningsfrågor säger att elever i högpresterande länder ser den egna insatsen som viktig. I Sverige däremot säger många elever att bra resultat är en fråga om talang, tur, lärare och utbildningsmaterial. Många elever ser alltså inte den egna insatsen som avgörande för goda resultat i skolan. Varifrån kommer inställningen att bristande resultat inte har med eleven själv att göra? Vad skall vi göra åt det? Varför debatteras inte den frågan?"
Vad med oss föräldrar? Allt vad vi kan göra debatteras inte mycket heller.
Bloggaren Calle Fridén skriver: "Det kanske är så att vi hamnat i ett samhälle där man faktiskt klarar sig - eller tror att man klarar sig - utan att studera, eller läsa. Och om vi följer historiska paralleller är det de sämst beställda - fattiga - som av nån anledning är de som tappar lusten att bilda sig. Som nöjer sig med att vara konsumenter. Allmän bildning är inte alls något de härskande klasserna strävat efter. I själva verket var läskunnighet något farligt - det finns massor med korrespondens från stormaktstiden där potentater varnar varandra för alla hemskheter som kommer att inträffa om pöbeln får lära sig läsa. Idéer. Religiösa vanföreställningar. Kunskap. Men man behöver inte ge sig in ett hipsterresonemang om klassförtryck för att våga sig på lite tankar kring unga män, och deras läsande. Det är ju jämförelserna som är intressanta. Från förra sekelskiftet ungefär var det bildning och utbildning - för det är två olika saker för mig - som la grunden för klassresan. Många är de som fått studera därför att deras föräldrar utsatte sig för otroliga umbäranden för att kunna finansiera barnens högre studier."
Jag är mor till tre vuxna barn, Margarita 28, Benjamin 24 och Emil på 20 år. Jag härstammar från en mycket fattig norsk bondsläkt, som de flesta andra norrmän också gör. Hela mitt liv har jag fått höra att kunskap är makt och det är det enda ingen kan ta ifrån dig. Folk kan plocka både heder och ära av dig. Men dina kunskaper kan ingen någonsin ta ifrån dig. På grund av livets omständigheter var jag över 30 år innan jag tog min akademiska examen. Men jag tog den!
Mina barn har fått prova på olika sporter under sin uppväxt. Ingen av dem blev den nya Zlatan. Men det gör inget. Jag skickade alla tre barnen till vår eminenta kommunala musikskola. En av dem blev musiker och alla lärde sig att läsa noter. Jag läste klassiska barnsagor för dem när de var små. Jag sjöng för dem; norske Alf Prøysens barnsånger var deras favoriter och även mina. Barnen har fått vara med och baka bullar och laga mat. Och kanske viktigast av allt, jag har lärt de att hjälpa till i hemmet och annars. Jag har gjort så gott jag kan för att de skall ha så många valmöjligheter som görligt här i världen. Med de medel som stod till buds.
När min dotter hoppade av sina högskolestudier efter gymnasiet tordas hon först inte berätta det för mig. Hon visste att jag skulle bli besviken. Folkpartiets kvinnoförbund Liberala Kvinnors motto "Pojkvänner kommer och går. Akademiska poäng består" hänger på väggen här hemma. Min både vackra och kloka dotter har hört de orden till leda. När hon för några år sedan flyttade hem till Norge för att läsa på högskola var jag världens stoltaste och lyckligaste mamma. En akademisk examen och fast jobb blev det också!
Min yngsta son Emil går sitt andra år på KTH i Stockholm. Han sökte och kom in direkt efter gymnasiet. Med stort stöd och uppmuntran hemifrån så valde han att studera vidare. Han bor hemma för att spara pengar. Vi är så glada för tåget! Emil vet inte helt vad han vill bli. Men en civilingenjörexamen dör ju ingen av. En bra grund kan den ge.
Läraren Helena Svantesson skriver i SvD: "OECD:s analys som presenterades nyligen i förra veckan pekar på två aspekter. Den ena aspekten är lärarens betydelse för elevers prestationer. Den andra aspekten nämns i debatten endast i förbifarten. Den handlar om svenska elevers inställning till sitt eget lärande. OECD:s chef för utbildningsfrågor säger att elever i högpresterande länder ser den egna insatsen som viktig. I Sverige däremot säger många elever att bra resultat är en fråga om talang, tur, lärare och utbildningsmaterial. Många elever ser alltså inte den egna insatsen som avgörande för goda resultat i skolan. Varifrån kommer inställningen att bristande resultat inte har med eleven själv att göra? Vad skall vi göra åt det? Varför debatteras inte den frågan?"
Vad med oss föräldrar? Allt vad vi kan göra debatteras inte mycket heller.
onsdag 5 mars 2014
Rasifierade personer...
Jag måste erkänna att jag totalt har missat begreppet rasifierade personer. Var kom det ifrån? När dök det upp? Det var Hanne Kjöller som gjorde mig uppmärksam på begreppet i sin artikel "Rör inte min offerroll". Den 20 januari öppnade fyra såkallade rasifierade personer en separasistisk hemsida de kallar Rummet. Fick mig att tänka på Erik Helmerson på DN sin artikel från förra året "Håll käften du är vit".
De fyra "rasifierade" skriver i DN: "Som rasifierad har du inte lika stor tillgång och rätt till samhället som vita personer, du exkluderas och diskrimineras på flera nivåer. Det är ett konstaterat faktum att du kommer att ha svårare att över huvud taget kallas till arbetsintervjuer, eller att söka de skolor du vill åt dina barn, du kommer att ha svårare att få bostad och dina papper kan komma att granskas enbart baserat på hur du ser ut."
Jag vet inte helt vad jag skall tycka eller tänka om begreppet. Hanne Kjöller skriver: "Den formulering som fått blodet att svalla lyder: 'Sidan kommer att minska blindheten hos många vita antirasister, och hjälpa oss att se vilket osynliggörande vi dagligen bidrar till bara genom att oreflekterat leva med våra privilegier.' Denna mening bygger på ett vi och dom-tänkande, invänder kvinnorna vars hela affärsidé bakom Rummet-sajten är just ett vi och ett dom. Graden av pigmentering är det som bestämmer individens rätt till en uppfattning."
Naomi Abramowicz skriver på SvD:s ledarblogg: "Men om tanken är att bekämpa rasism, och starta ett givande samtal kring hur detta ska göras på bästa sätt, kan man fråga sig om cementerandet av idén om vi-och-dom verkligen är önskvärt. För det är konsekvensen av separatism. Trots att det är tänkt som ett sätt att föra den antirasistiska kampen framåt gör man närmast tvärtom. Man använder sig av rasistens världsbild genom att dela upp människor efter hudfärg."
Jag tänker på min dotter Margarita som har svart hår, gyllenbrun hy och de mörkaste bruna ögon jag någonsin har sett. Hennes pappa är från Lanzarote och härstammar från Nordafrika; alltså mycket mörk i skinnet, kolsvart hår och mörkbruna ögon. Är Margarita rasifierad?
Hanna Gadban berättar på sin blogg: "Nej, jag vägrar att ingå i den rasifierade identiteten, den är till för de som accepterar att anamma en underordnad position. Jag vägrar att framstå som en förtryckt muslimsk invandrarkvinna, då jag i hela mitt liv valt att bekämpa dessa negativa attityder! Ni som känner er rasifierade på grund av er hårfärg och föräldrarnas bakgrund har jag inte någon respekt för. Ni är självföraktare, och en självföraktare är inte en bra förebild för våra barn och ungdomar. Ta ett djupt andetag, konfrontera er färgfobi och var tacksamma för det ni har fått istället för att skylla på rasism när det passar!"
De fyra "rasifierade" skriver i DN: "Som rasifierad har du inte lika stor tillgång och rätt till samhället som vita personer, du exkluderas och diskrimineras på flera nivåer. Det är ett konstaterat faktum att du kommer att ha svårare att över huvud taget kallas till arbetsintervjuer, eller att söka de skolor du vill åt dina barn, du kommer att ha svårare att få bostad och dina papper kan komma att granskas enbart baserat på hur du ser ut."
Jag vet inte helt vad jag skall tycka eller tänka om begreppet. Hanne Kjöller skriver: "Den formulering som fått blodet att svalla lyder: 'Sidan kommer att minska blindheten hos många vita antirasister, och hjälpa oss att se vilket osynliggörande vi dagligen bidrar till bara genom att oreflekterat leva med våra privilegier.' Denna mening bygger på ett vi och dom-tänkande, invänder kvinnorna vars hela affärsidé bakom Rummet-sajten är just ett vi och ett dom. Graden av pigmentering är det som bestämmer individens rätt till en uppfattning."
Naomi Abramowicz skriver på SvD:s ledarblogg: "Men om tanken är att bekämpa rasism, och starta ett givande samtal kring hur detta ska göras på bästa sätt, kan man fråga sig om cementerandet av idén om vi-och-dom verkligen är önskvärt. För det är konsekvensen av separatism. Trots att det är tänkt som ett sätt att föra den antirasistiska kampen framåt gör man närmast tvärtom. Man använder sig av rasistens världsbild genom att dela upp människor efter hudfärg."
Jag tänker på min dotter Margarita som har svart hår, gyllenbrun hy och de mörkaste bruna ögon jag någonsin har sett. Hennes pappa är från Lanzarote och härstammar från Nordafrika; alltså mycket mörk i skinnet, kolsvart hår och mörkbruna ögon. Är Margarita rasifierad?
Hanna Gadban berättar på sin blogg: "Nej, jag vägrar att ingå i den rasifierade identiteten, den är till för de som accepterar att anamma en underordnad position. Jag vägrar att framstå som en förtryckt muslimsk invandrarkvinna, då jag i hela mitt liv valt att bekämpa dessa negativa attityder! Ni som känner er rasifierade på grund av er hårfärg och föräldrarnas bakgrund har jag inte någon respekt för. Ni är självföraktare, och en självföraktare är inte en bra förebild för våra barn och ungdomar. Ta ett djupt andetag, konfrontera er färgfobi och var tacksamma för det ni har fått istället för att skylla på rasism när det passar!"
tisdag 4 mars 2014
Sverige måste gå med i NATO
Som norska och Nato-anhängare har jag aldrig förstått varför Sverige inte redan är med i NATO. Som barn under kalla kriget hade jag mardrömmar om att Sovjetunionen angrep oss med atomvapen. Jag vaknade kallsvettig många nätter när jag var en liten flicka i Norge. När Sovjetimperiet föll så blev min mardröm mer osannolik och ofarlig.
När jag gjorde lumpen i norska armén i mitten på 80-talet var det fortfarande Sovjet och ryssen som var måltavlan. Det var "ryssen" vi sköt på när vi övade att skjuta med våra AG-3-or; liggande, stående, i sol och i snöoväder. Vi hade bättre koll på vem som var president i Sovjet än vem som var statsminister i vårt närmaste grannland Sverige.
Vi var övertygade om att skulle ett tredje världskrig inträffa så skulle det ske på grund av Sovjetunionen och ingen annan. Hur Sverige har kunnat vara så flata och naiva gentemot Ryssland har jag aldrig riktigt begripit mig på fast jag har bott i det här landet i 21 år nu.
Men nu kan vi höja beredskapen. Nu kan vi även skicka en ansökan om NATO-medlemskap. Allt annat är ju bara dumt. Rysslands grannar börjar nu skrämmas av landets agerande i Ukraina. Dags att vakna. Dags att agera. Jag är övertygad om att dessa tre herrarna, Hans Blix, Rolf Ekéus och Sven Hirdman, som skriver i DN har fel.
Bo Hugemark skriver klokt: "Sveriges nationella intresse är säkerhet i Östersjöområdet. Med vår solidaritetsförklaring har vi satt ord på detta intresse: 'Sverige bör därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd'. Utan ett Natomedlemskap blir det bara ord."
Författaren och debattören Fredrik Segerfeldt skriver på facebook: "Har varit skeptisk mot de som varnat för ett aggressivt Ryssland. Har tolkat det som instinktivt rysshat och försvarsvänlighet för försvarsvänlighetens skull. Gör härmed en total pudel: jag hade fel." Nu kanske mitt parti Moderaterna också kan vakna upp? Rikets säkerhet kommer att bli en valfråga. Socialdemokraterna kommer inte att ta tag i Nato-frågan. De är för splittrade. Moderaterna och Folkpartiet borde göra gemensam sak och lyfta Nato-frågan upp på bordet.
När jag gjorde lumpen i norska armén i mitten på 80-talet var det fortfarande Sovjet och ryssen som var måltavlan. Det var "ryssen" vi sköt på när vi övade att skjuta med våra AG-3-or; liggande, stående, i sol och i snöoväder. Vi hade bättre koll på vem som var president i Sovjet än vem som var statsminister i vårt närmaste grannland Sverige.
Vi var övertygade om att skulle ett tredje världskrig inträffa så skulle det ske på grund av Sovjetunionen och ingen annan. Hur Sverige har kunnat vara så flata och naiva gentemot Ryssland har jag aldrig riktigt begripit mig på fast jag har bott i det här landet i 21 år nu.
Men nu kan vi höja beredskapen. Nu kan vi även skicka en ansökan om NATO-medlemskap. Allt annat är ju bara dumt. Rysslands grannar börjar nu skrämmas av landets agerande i Ukraina. Dags att vakna. Dags att agera. Jag är övertygad om att dessa tre herrarna, Hans Blix, Rolf Ekéus och Sven Hirdman, som skriver i DN har fel.
Bo Hugemark skriver klokt: "Sveriges nationella intresse är säkerhet i Östersjöområdet. Med vår solidaritetsförklaring har vi satt ord på detta intresse: 'Sverige bör därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd'. Utan ett Natomedlemskap blir det bara ord."
Författaren och debattören Fredrik Segerfeldt skriver på facebook: "Har varit skeptisk mot de som varnat för ett aggressivt Ryssland. Har tolkat det som instinktivt rysshat och försvarsvänlighet för försvarsvänlighetens skull. Gör härmed en total pudel: jag hade fel." Nu kanske mitt parti Moderaterna också kan vakna upp? Rikets säkerhet kommer att bli en valfråga. Socialdemokraterna kommer inte att ta tag i Nato-frågan. De är för splittrade. Moderaterna och Folkpartiet borde göra gemensam sak och lyfta Nato-frågan upp på bordet.
måndag 3 mars 2014
Pappa får halva barnbidraget
Den 1 mars införs nya regler för hur barnbidragen ska betalas ut. För barn som föds från och med idag betalas halva barnbidraget automatiskt till mamman och halva till pappan. Förändringen gäller både föräldrar som lever ihop och de som inte gör det, så länge de har delad vårdnad om barnet.
Samtidigt blir det lättare att få delat bidrag även för de som redan har barn, det räcker att ena föräldern vill det för att det ska bli så. Tanken är visst att ha en könsneutral lagstiftning som likställer föräldrarna.
Emmylou Tuvhag, reporter på SvD Näringsliv, skriver: "Det är under småbarnsåren som lönegapet växer mest mellan män och kvinnor. Inte förrän barnen har flyttat hemifrån börjar det minska igen. SvD:s granskning Föräldrafällan från 2012 visade att bland universitetsutbildade 45-åringar tjänade män i genomsnitt 85 096 kronor mer om året än kvinnor." Nu skall männens ekonomi utökas/starkas ytterligare.
I dag delas barnbidraget när ett barn bor växelvis i endast 14200 fall, enligt uppgifter på SVT. Det kan jämföras med att sammanlagt nästan en tredjedel av alla barn, eller 158000, bor växelvis hos mamman och pappan. För alla dessa blir nu grundregeln att barnbidraget delas. Men vad betyder växelvis boende? I väldigt många fall bor barnet hos pappan endast varannan helg. Det är ju växelvis boende fast barnet knappt bor hos pappan då. Skall barnbidraget delas lika då också? Och vad händer med underhållsstödet? Skall det tas bort?
Några svar får vi från Mats Mattson på försäkringskassan, han säger i SvD: "Vi kan titta på hur nära föräldrarna bor varandra, att barnen kan ta sig till skola och förskola, storleken på bostad och sådana saker. Våra regler säger att om barnet bor minst 12 dagar i månaden i genomsnitt och föräldrarna bidrar ungefär lika mycket till barnets kostnader för mat, kläder och utgifter så är det växelvis boende."
Frågan om att barnbidraget borde behovsprövas/inkomstprövas kom upp på min facebooksida när jag debatterade bidraget där. Mitt parti Moderaterna har tidigare sagt nej till detta. Anders Bergh skriver på sin blogg: "Visst innebär det generella barnbidraget att även miljonärer får barnbidrag (dock ganska få, eftersom det går till modern, och det dräller inte av kvinnliga miljonärer i Sverige). Men miljonärer får grundskola, universitet, sjukvård och pension också." Nu blir det alltså ännu flera miljonärer som får barnbidrag då det skall delas lika mellan föräldrarna. Kanske dags att damma av den gamla frågan?
Emmylou Tuvhag, reporter på SvD Näringsliv, skriver: "Det är under småbarnsåren som lönegapet växer mest mellan män och kvinnor. Inte förrän barnen har flyttat hemifrån börjar det minska igen. SvD:s granskning Föräldrafällan från 2012 visade att bland universitetsutbildade 45-åringar tjänade män i genomsnitt 85 096 kronor mer om året än kvinnor." Nu skall männens ekonomi utökas/starkas ytterligare.
I dag delas barnbidraget när ett barn bor växelvis i endast 14200 fall, enligt uppgifter på SVT. Det kan jämföras med att sammanlagt nästan en tredjedel av alla barn, eller 158000, bor växelvis hos mamman och pappan. För alla dessa blir nu grundregeln att barnbidraget delas. Men vad betyder växelvis boende? I väldigt många fall bor barnet hos pappan endast varannan helg. Det är ju växelvis boende fast barnet knappt bor hos pappan då. Skall barnbidraget delas lika då också? Och vad händer med underhållsstödet? Skall det tas bort?
Några svar får vi från Mats Mattson på försäkringskassan, han säger i SvD: "Vi kan titta på hur nära föräldrarna bor varandra, att barnen kan ta sig till skola och förskola, storleken på bostad och sådana saker. Våra regler säger att om barnet bor minst 12 dagar i månaden i genomsnitt och föräldrarna bidrar ungefär lika mycket till barnets kostnader för mat, kläder och utgifter så är det växelvis boende."
Frågan om att barnbidraget borde behovsprövas/inkomstprövas kom upp på min facebooksida när jag debatterade bidraget där. Mitt parti Moderaterna har tidigare sagt nej till detta. Anders Bergh skriver på sin blogg: "Visst innebär det generella barnbidraget att även miljonärer får barnbidrag (dock ganska få, eftersom det går till modern, och det dräller inte av kvinnliga miljonärer i Sverige). Men miljonärer får grundskola, universitet, sjukvård och pension också." Nu blir det alltså ännu flera miljonärer som får barnbidrag då det skall delas lika mellan föräldrarna. Kanske dags att damma av den gamla frågan?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
