Familjen Urtegård/Wennerberg önskar alla ett GOTT NYTT ÅR 2014

Nu är det bara en dag kvar på det här året. Min man Pontus och jag håller på att göra i ordning nyårsmiddagen för våra vänner och släktingar som kommer och firar mig på min födelsedag i morgon. När jag var liten sade min pappa Jostein Edgar att det var på grund av att jag fyllde år på nyårsafton som folk sköt raketer. Jag som var pappas flicka hade inga problem med att tro på det.

Året 2013 har varit ett annorlunda år på flera sätt. Jag sprang mitt första lopp någonsin; Midnattsloppet i Stockholm i augusti. Jag lyckades med mitt mål att springa milen på under en timma. Systrarna Wennström, som ni ser på bilden, inspirerade mig. Tusen tack tjejer, ni är toppen!

Lyckan var stor när vår dotter Margarita kom hem till jul. Hon flyttade hem till Molde i Norge för flera år sedan och har inte kunnat fira jul tillsammans med oss sedan julen 2010 på grund av sitt arbete. Hon arbetar inom vårdsektorn och då får man arbeta många helger. Även våra svärföräldrar var hos oss på julafton. Det var vår tur att få låna dem. På ena bilden ser ni min dotter Margarita, min svärmor Birgitta och jag i vår matsal på julafton. Det var underbart att hela familjen kunde samlas till jul.

En stor begivenhet 2013 var att vårt yngsta barn Emil fyllde 20 år den 16 september. Tiden går alldeles för fort. Grabben går andra året på KTH och arbetar timmar på McDonalds i Strängnäs tillsammans med sin storebror Benjamin. På bilden skrapar han en trisslotter han fick av en kompis i födelsedagspresent.

Vi vill önska alla våra vänner och släktingar ett gott slut och ett riktigt underbart GOTT NYTT ÅR 2014! Kram, knus og klem till alla änglalika medmänniskor.

"Hälsa på i varandras utanförskap"

Anders Q Björkman uppmanar oss att "hälsa på i varandras utanförskap". Ett underbart budskap. Främlingsfientlighet handlar oftast om att man inte känner, inte vet något om och inte har någon kontakt med den kultur man fruktar. Fördomar har vi alla mött. Jag har erfarenhet av detta för att jag är kvinna, utlänning med mera. Alla har vi mött människor som medvetet eller omedvetet har visat oss sin rädsla.

Björkman skriver: "Jag tänker att det i dagens Sverige finns de som nog skulle trivas utmärkt i bruna skjortor av 30-talsmodell – och att det är extra beklämmande att de dessutom har blivit invalda att styra över oss. Det inger en oro inför framtiden. Hur långt kan den här utvecklingen gå? För vem hade kunnat tro att Sverige skulle producera såväl en Laserman som en Peter Mangs? Vem hade gissat att vi i Sverige skulle rösta fram kommunpolitiker som i sin ynklighet knåpar ihop rasistiska texter som de inte vill stå för offentligt? Och vem hade kunnat ana att Sverige skulle rösta fram riksdagsmän som nattetid promenerar runt med järnrör i staden och ofredar människor?"

Ja vem hade kunnat ana detta?

Britta Svensson har en poäng

Britta Svensson, journalist på Expressen, ryter till i artikeln "Det är sorgligt, och får mig att skämmas över Sverige". Hon skriver: "Vad är det egentligen som är så farligt med att tala om vem man är? Står man för sina åsikter måste man våga visa vem man är. Annars är man en fegis. Jag har aldrig i hela mitt liv framfört en åsikt anonymt. Inte satt upp lappar i tvättstugan som inte var undertecknade med namn, inte skickat anonyma brev, aldrig mejlat någon från en påhittad mejladress och inte i helvete kommenterat något anonymt på nätet. Jag förstår mig faktiskt inte på er som gör det. Särskilt inte ni som samtidigt påstår att det ni vill framföra 'får man inte säga i det här landet'. Ni vet mycket väl att man får det. Att Sverige är en demokrati där man får säga väldigt mycket innan lagen säger stopp."

Hon har rätt i att man får säga väldigt mycket i Sverige innan lagen säger stopp. Hon påpekar också att det är en mycket liten klick individer som förpestar nätluften. Hon skriver: "De 14 procent av skribenterna som också är aktiva på Avpixlat och andra hatsajter står för 50 procent av inläggen på SVT Debatt, enligt Researchgruppens undersökning. Det är viktigt för den mentala hälsan i det här landet att sådana här samband blir utredda. Det är inte 'folket' som gör sina röster hörda på många nätsajter, utan en liten, extremt aktiv grupp med extrema åsikter. Det är dags att vi får veta mer om hur den här gruppen ser ut. En grupp som kanske påverkat samhällsklimatet och den politiska debatten på gräsrotsnivå mer än några andra de senaste åren."

Jag håller dock inte med henne om att den här lilla klicken som spyr galla och sprider hat på nätet skall vara fritt vilt för de svenska journalisterna. Den lilla maktelit hon tillhör, alltså svenska journalister, skall inte få fritt spelrum. Hur skulle det se ut? Hur många skulle inte bli av med sina arbeten om allt de sa/skrev privat eller anonymt skulle kunna snappas upp av blodtörstiga reportrar för att sedan publiceras hejvilt i deras skattesubventionerade tidningar, oftast utan kommentarfunktion? Åsiktsregistrering tillhör länder som före detta Sovjetunionen, Nazi-Tyskland med flera mörka platser som har funnits under världshistorien. Vi har några sådana hemska länder i dag också. Jag vill inte att Sverige skall bli ett sådant land. Åsiktspoliser är farliga. Oavsett om de är extremt röda eller extremt blåa eller bara allmänt onda. Att berätta öppet om politiker som sprider hat är en annan sak.

PS: Noterar att Sverigedemokraten Linus Bylund ber alla bonnläppar om ursäkt. Linus Bylund är sur på Jenny Strömstedt som enligt honom har citerat honom fel. Hon skriver på twitter: "Är man idiot, bonnläpp eller rasist hör man inte hemma i SD." Det skall visst stå "Är man idiot, bonnläpp och rasist hör man inte hemma i SD." Bonnläpp betyder heller inte bonnläpp på riktigt. Bylund menade inte så, påpekar han. När han säger bonnläpp skall vi höra tölp. Kan det bli roligare än så här?: DS

Rasistkrisen fortsätter i Folkpartiet

Citat: "Blir Expressens avpixlande av sajten Avpixlat den torped som sänker Sverigedemokraterna? Omöjligt är det inte." Man kan tycka vad man vill om att man nu avpixlar Avpixlat. Att folk inte längre kan känna sig trygga när de spyr ut sin fruktansvärda galla anonymt är egentligen ingen förlust för mänskligheten.

Det personer inte kan stå för med sitt fulla namn och stående med rak rygg det kanhända vara skönt för oss alla att slippa läsa och slippa höra? Jag har haft många anonyma bloggtroll på min blogg under åren och det är ytterst sällan att det är sköna visor de skriver. Kverrulanter dominerar stort bland de anonyma. Det är min erfarenhet.

Nu visar det sig att det inte bara är Sverigedemokrater som avslöjats på Avpixlat. Folkpartisten Göran Lundbom från Gnesta har visst också varit aktiv där. Nu avgår han. Folkpartiets gruppledare i Gnesta, Göran Benedicks, avgår också efter att ha skrivit flera kontroversiella inlägg på sin blogg. Han hade bland annat kallat komikern Soren Ismail för sur kurd. Hur väljer Folkpartiet sina aktiva företrädare?

Kampen om Mandela

I en artikel "Missbruket av minnet från Mandela" i SvD berättar Moderaten Mats Johansson om/från sitt minne av hur allt låg till. Han skriver: "Knappt hade liket kallnat förrän svenska oppositionspolitiker började svepa sig i hyllningarna till Nelson Mandela och nyttja den store statsmannen för att slå mot regeringsföreträdare. Hans unika gärning att få politiska motståndare att försonas användes för motsatsen. Vad säger det om dem som missbrukar hans minne?" Det är alltid viktigt att komma ihåg historien. Men när Mats Johansson beskriver sig själv som liberal undrar jag hur mycket sanningshalt det finns i artikeln?

Kampen om att vilja sola sig i glansen av Mandelas minne väckte mitt intresse för att läsa på i/om frågan. Pålästa Fredrik Segerfeldt skriver på sin blogg: "Även om man inte tycker det är helt lätt att välja sida mellan kommunistiska folkmördare och rasistiska förtryckare kan man ha stor respekt och djup vördnad för Mandelas senare period, för hans försonande gärning, för att han med en sådan enorm resning och vishet kunde förhindra att post-apartheid-Sydafrika blev ett blodigt kaos. Han uppvisade att statsmannaskap av i det närmaste messiansk kvalitet. Han hade nog inte gillat den förenklade historieskrivning som syns i den svenska debatten."

På en annan blogg hittar jag dessa ord: "Moderata samlingspartiet, tidigare Högerpartiet, har aldrig verkat för avskaffandet av Apartheid, vare sig i Sydafrika eller i Rhodesia. Det har däremot andra partier i det borgerliga blocket. När Apartheidfrågan på allvar kom upp på den svenska offentlighetens dagordning i mitten av 60-talet, var det inte en vänsterfråga. (På samma sätt som ställningstagandet för de svartas rättigheter i USA inte var en vänsterfråga." Om jag har förstått det hela rätt så har vare sig Socialdemokraterna eller Moderaterna någon orsak eller rätt till att slå sig själva på bröstet och berätta hur duktiga de var. Det var helt andra krafter som slogs emot apartheid än de.

Citat från SvD: "Aftonbladets Åsa Linderborg kritiserar i en artikel på fredagen Moderaterna förflutna, och skriver att partiet 'vägrade erkänna ANC som en legitim politisk rörelse. Den fängslade Nelson Mandela var en ickefråga.' Hon refererar bland annat den dåvarande Moderatledaren Ulf Adelsohn, som 1985 försvarade svenskt företagande i Sydafrika med argumentet att 'de stackars negrerna' annars skulle stå utan jobb." Att Moderaterna inte vill kommentera artikeln är oroväckande, tycker jag. Som medlem i Nya Moderaterna skulle jag verkligen uppskatta om min partiledare Fredrik Reinfeldt nu stod fram och tog avstånd från gammelmoderaternas idioti.

"Bonnläppar, rasister och idioter"

Sverigedemokraternas Linus Bylund kallar de partikamrater han och ledningen inte lyckas hålla på mattan för bonnläppar, idioter och rasister. De förefaller vara extremt många då det hela tiden produceras nyhetsartiklar om fenomenet. Bylund hävdar att det är medias fel att just bonnläppar, idioter och rasister känner sig hemma hos Sverigedemokraterna. Citat från Aftonbladet: "I en intervju i Aktuellt sa Jimmie Åkessons pressekreterare Linus Bylund att 'idioter, bonnläppar och rasister' kanske tror att de hör hemma i SD." De flesta som går till Sverigedemokraterna från andra partier är före detta Moderater.

SvD skriver: "I stället visar SvD:s kartläggning att bland de 25 främsta på riksdagslistan har många ett förflutet inom Moderaterna. Sex personer har varit aktiva inom partiet. Ytterligare tre har varit medlemmar i partiet och en handfull är före detta M-väljare. Det gör att hälften, 13 av 25, av de ledande SD-politikerna rekryterats ur moderata led." Som medlem i Nya Moderaterna tycker jag det är bra att personer som attraheras av Sverigedemokraternas politik lämnar Moderaterna. Samtidigt hoppas jag att Moderaterna funderar på varför människor som dras till dessa åsikter har känt sig hemma hos oss tidigare?

Citat från facebook (dagens kommentar):"... fast lite undrar man så klart vad alla bonnläppar och idioter tycker om att bli kallade för Sverigedemokrater..."

En rebell på Solvändan i Mariefred

Som norska kan jag uppleva att svenskar ibland är lite väl anpassningsbara och rädda. Det är sällan någon säger något på en arbetsplats förutom när ingen med makt hör. När katten är borta dansar råttorna på bordet, men annars är det tämligen tyst. Det är min upplevelse. Jag har hört så mycket gnäll på/under fikarasterna på mina olika svenska arbetsplatser så jag kan fylla minst en hel bok med eländet.

Men när det kommer till kritan, när det finns någon med rejäl makt på plats i rummen då blir det plötsligt mycket tyst. Förutom väder och vind snack då. Varför är det så? Är det för att inga chefer lyssnar? Är det för att folk är rädda för repressalier om någon skulle ha fel åsikt om något? För ett tag sedan berättade en vän av mig om hur hon som chef "brottades" med minst 7 informella ledare i en arbetsgrupp på endast 11 personer. Det kan inte ha varit lätt. När hon var närvarande var det tyst. Alla låtsades som om ingenting hade hänt. Den svenske konsensuskulturen är inte bara av godo.

Men ibland dyker de upp de lite tuffare människorna. De som törs säga ifrån. De som normalt kallas för rebeller och/eller sanningssägare i Sverige. Marie-Hélène Boccara är rebellen som dök upp på äldreboendet Solvändan i Mariefred. Jag har ingen bakgrundsfakta i ärendet förutom det jag kan läsa mig till i tidningar och på Boccaras blogg.

Hon skriver på bloggen: "På Solvändan arbetar de mest fantastiska människor. Där finner man de tålmodigaste eldsjälarna som jag någonsin råkat på, varma och empatiska, proffsiga och kunniga. Varenda akademiker och pappersvändare skulle för sin egen skull någon gång praktisera på ett äldreboende om inte annat så för att få insikt om hur verkligheten ser ut för såväl personalen som för de boende. Det vidgar ens vyer och ökar respekten för alla de som jobbar inom den här professionen."

Ni som har missat hennes blogg borde gå in och läsa. Hon skriver bland annat om "Rysk putinism i Strängnäs", där Socialdemokraternas Tord Tjernström får hård kritik. Tänk om Tjernström svarade på denna fråga: "Varför är det mer angeläget för dig som socialdemokratiskt kommunalråd att vara en del av storkapitalet genom att hålla de kommunala bolagen under armarna och över vattenytan alltmedan du låter gamla och sjuka lämnas vind för våg åt en fortfarande outvecklad hemtjänst som inte ens idag förmår att ge brukarna den värdiga omsorg de behöver, förtjänar och har rätt till?" Det skulle onekligen vara mycket intressant att få höra det svaret.

Ett argument jag har hört om varför de vill lägga ner Solvändan är bland annat att det finns konflikter i personalgruppen. När man läser Boccaras blogg kan man tro att det ligger en död hund begraven någonstans. Det är väl snarare inom den oheliga allians som styr Strängnäs kommun konflikterna finns? Den självutnämnda makteliten i Strängnäs är kända för att avfärda alla bloggare och föräldrarevolter med flera som besvärliga bråkstakar. Det kanske de inte borde göra? Det är val om ett år.

Sverigedemokrater på nätet

Efter tre dagar på Teneriffa utan internet så har jag fått uppkoppling mot världen igen. Vet inte om det var till någon större glädje egentligen då det första jag stötte på av nyheter var detta: ”Hoppas de svälter sig till döds!”, skriver Marie Stensby, suppleant i SD:s partistyrelse, om ensamkommande flyktingbarn som hungerstrejkade.

Hon skrev om sin syn på flyktingbarnen på sajten Avpixlat. Citat från DN:"Avpixlat är en SD-vänlig sajt med starkt främlingsfientlig inriktning. Rasistiska uttryck och hatfulla inlägg är inte ovanliga. SD:s Kent Ekeroth har upplåtit sitt privata konto för donationer till Avpixlat. Partiledaren Jimme Åkesson har kallat sajten 'den sunda' delen av internet."

Marie Stensby har lämnat Sverigedemokraterna efter avslöjandet och hon har blivit avstängt från sitt arbete.

Gruppvåldtäkterna ökar i Sverige

På nyheterna så sägs det att gruppvåldtäkterna ökar i Sverige. De säger dessutom att det är en dramatisk ökning. Varför är den första frågan som dyker upp? Vad är det som händer? Det berättas att tonårstjejer blir våldtagna av sina killkompisar. Första gången jag hörde talas om fenomenet gruppvåldtäkter var på 90-talet. När jag själv var ung på 80-talet hörde jag aldrig om något sådant.

Jag kan uppleva att Sverige är ett väldigt sexistiskt land. Kan det påverka? Svårt att tro då samma problem finns i länder som t.ex Indien. Citat från DN: "Fenomenet förekommer inte bara bland kriminella grupper utan finns inom alla samhällsklasser. Det kan vara så kallade vanliga populära killar som är på fest eller en skolresa där de utnyttjar en tjej som blir för full. – Men det måste finnas en respektlös grundinställning, det ena ger det andra, säger Börje Svensson."

Några ord om den här respektlösa grundinställningen. Var kommer den ifrån? När hände detta? Har det hänt något som vi inte har observerat? Jag är själv mamma till två söner; två pojkar som nu är över 20 år gamla. De har aldrig sagt något nedsättande eller sexistiskt om tjejer. Vi har i vårt hem alltid talat mycket om jämställdhet och jämlikhet. Med tanke på all information och påverkan våra barn och unga får digitalt i dag så är det extra viktigt att vi vuxna är närvarande och talar med våra telningar. Vi föräldrar har ett ansvar för vad våra barn gör.

Mårten Gasslander, 18 år, skriver i DN: "Jag är så förbannat trött på att läsa i tidningar, höra på radion eller se på tv om hur en tolvårig flicka tvingats ge oralsex till ett gäng äldre killar, om hur sex pojkar tvingats sig på en ensam fjortonårig flicka. Jag är så förbannat trött på att läsa om dessa saker. När ska vi vakna upp, när ska lärarna vakna upp, när ska era grannar vakna upp, när ska polisen vakna upp, när ska rättsväsendet vakna upp och när ska du vakna upp?"

Problemet i Sverige är till stor del våra domstolar där det uppenbarligen sitter människor som har en något ålderdomlig och förkastlig syn på kvinnan och mannen också för den delen. Anders Lindberg skriver i Aftonbladet: "Vi kan börja med att slå fast två saker som tydligen är kontroversiella. Om sex män i tur och ordning har samlag med en flicka mot hennes vilja är det våldtäkt. Om de låser in henne i ett rum, tar hennes kläder och mobiltelefon och står på kö i väntan på sin tur är det dessutom ett nästa obegripligt hänsynslöst och grovt övergrepp. Om någon tolkar lagen så att detta agerande ses som acceptabelt är det inte människors rättskänsla det är fel på."