Den svensknorska gemenskapen...

Erik Helmerson på DN förstår inte varför norrmän blir så upprörda över att svenskar kallar norske Fremskrittspartiet fascistiskt. Med tanke på att det sämsta du kan bli kallad i Sverige är rasist så är ju Helmersons förvåning över upprördheten ganska svår att förstå. Jag tog kontakt med Helmerson under den norske valrörelsen i höst och undrade om DN inte borde bevaka den norske valrörelsen minst lika mycket som de täckte valet i Tyskland under samma tid. DN skrev en hel Världen-bilaga om Tyskland och knappt ett ord om det norske valet. Förrän efteråt såklart. När norske Fremskrittspartiet kom med i den nya norske regeringen tog det hus i helvete i Sverige. Det lilla landet Norge kom i fokus för första gången på mycket länge.

Det pinsamma med svenskar är att vi vet så litet om Norge, säger den halvnorske Jan Guillou i Skavlan. Att Guillou sedan vill vara så politiskt korrekt att han hävdar att Fremskrittspartiet kan jämföras med Sverigedemokraterna gör honom mycket litet trovärdig i den här debatten. Sverige ses som ett feministiskt helvete, säger den norske författaren Anne Holt i samma program. Men hon säger även att hon vet att det inte är så illa. Hon är också chockerad över att en klok man som Guillou kan säga så många dumma saker. Det är jag också.

Erik Helmerson skriver något mycket intressant: "Den norske författaren Karl Ove Knausgård beskrev i 'Min kamp 2' den svenska konsensuskulturen. Jag vill minnas hur det var någon tv-debatt mellan två norska akademiker som nästan fick Knausgårds svenska fru Linda att ringa 112: Försöker de döda varandra? Nej då, det är lite diskussion bara, de är i princip helt överens. Och sedan: Karl Ove Knausgårds egen ilska över hur Sverige bara tillåter en enda åsikt, och den enas man om medan man ömsesidigt bugande backar ut ur rummet." Varför tillåter man bara en enda åsikt åt gången i ett ämne i Sverige? Borde inte det bekymra oss?

En balanserad Claes Arvidsson skriver i SvD: "Sent omsider har Wiman öppnat sina sidor men det förtar inte intrycket från mejlväxlingen att den verklighetsbild som Arnstad ville sätta inte fick störas. Samma bild har för övrigt kolporterats i klickvänliga Aftonbladet. Reaktionen i Norge har blivit en blandning av sura miner, upprört försvar och en viss häpen förvåning över foliehattarna på andra sidan kölen. Det kan man förstå."

En självutnämnd förståsigpåare Henrik Arnstad har fått stor plats i debatten om norsk rasism eller vad man vill kalla det. Han får sumera reaktionerna på debatten om den norske rasismen, skriver DN. Den norske rasismen? Man tar sig för pannan. Jag kan meddela mina läsare att jag knappt hade hört något rasistiskt i hela mitt liv innan jag flyttade till Sverige 1993.

Tillbaka till Arnstad. Han skriver: "Diskussionen om Fremskrittspartiets (Frp) insteg i den norska regeringen handlar inte om Norge. Ännu mindre om en landskamp med Sverige. Øyvind Strømmen undrar (DN 21/11) om han bor på samma jordklot som jag. Det gör han. Framför allt bor vi i samma världsdel. Debatten handlar om Europa, en plågad kontinent som fortfarande läker såren efter katastrofen 1939–1945."

Arvidsson bekräftar att man i Sverige bara klarar av en verklighetsbild i taget. Nu har kultureliten med Björn Wiman i spetsen bestämt att Arnstads bild av Norge är den rätta och då får det vara så. Vad vi som är norrmän tycker är uppenbarligen helt oväsentligt och ointressant. Jag som älskar Björn Wimans tidningstexter är mycket besviken. Mannen skriver normalt som en Gud fast jag ibland undrar om han mest skriver till de lärda och inte till oss bönder då hans texter ofta är onödigt svårt skrivna. Ni kommer ihåg Erik Axel Karlfeldts ord; att tala med bönder på bönders vis och de lärda på latin?

Jag har funderat mycket över den här debatten och tänkt att om svenskar kan ha en så skev syn på ett folk som de borde ha mycket bättre koll på, alltså vi norrmän, hur skev syn har de då inte på andra folkslag? Kom ihåg att det är i Sverige man har ett, mig veterligen, ett riktigt rasistiskt parti som har rötter i nazismen. Det kanske är det som borde oroa Arnstad, Wiman och company? Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?

Socialdemokraternas Björn Rosengren kallade Norge en gång för den sista Sovjetstaten. Med tanke på hur DN har censurerat debatten på sina kultursidor på sistone så är det kanske Sverige som är den sista Sovjetstaten? Det är fascinerande när människor med makt skall förklara sig ibland. Björn Wiman på DN skriver, efter att min tidigare partikamrat Kristin Clemet inte fick in sitt debattsvar på kultursidan, att Norge inte har replikrätt. Läs artikeln som Wiman inte ville ta in här. Läs noga hela bloggartikeln till Clemet och fundera länge...

Varför är Kent Ekeroth Sverigedemokrat?

Henrik Arnstad skriver i Aftonbladet: "Ett studium av SD:s politiska texter hittar fascismen relativt enkelt, vilket inte är så konstigt. Det var inte många år sedan partiet framstod som mer eller mindre öppet nazistiskt, inklusive judehatet." Det är för mig därför helt obegripligt att Kent Ekeroth, som är född jude, vill vara med i Sverigedemokraterna? Hans mor är en invandrad polsk judinna. Hon tillhör alltså en av de mest förföljda folkgrupperna i Europa genom tiderna.

Hämtat från Wikipedia: "Ekeroth förmedlade donationer till och registrerade webbdomänen för webbplatsen Politiskt inkorrekt, samt senare även webbplatsen Avpixlat. Den senare grundades 2011 och blev efterföljare till den nedlagda bloggen Politiskt Inkorrekt. Avpixlat har beskrivits som rasistisk, främlingsfientlig och högerextrem."

Vad är det som får en ung man med invandrarbakgrund att gå med i det mest invandringskritiska partiet i Sverige? Vad är det som får honom att betala för att hat sprids på nätet via sajter som Avpixlat?

Svensk-iranske Borzoo Tavakoli skriver bland annat detta till Kent Ekeroth: "Den demokrati som jag respekterar, men som du bara utnyttjar, har givit dig en plats i Sveriges riksdag. Du sitter i riksdagen och hetsar mot mig. Detta är som fenomen inget nytt för mig. Irans parlament är fyllt av sådana som du. Det är faktiskt svårt för mig att avgöra om de islamiska mullorna i Irans parlament är långsiktigt farligare för mänskligheten än du är i din roll i Sveriges riksdag."

I dag är det muslimer som svartmålas i Europa. På Hitlers tid var det judarna man hetsade mot och nästan utrotade. Svensk polis tyckte uppenbarligen att det var romer som var problemet. I morgon kan det vara någon annan folkgrupp som får skulden för allt ont.

Jag tänker på den tänkvärda dikten "Du må ikke sove" som norrmannen Arnulf Øverland skrev 1937. Läs de här orden: "Vi vet ikke selv, hvad vi ligger og venter, og hvem der kan bli den neste, de henter. Vi stønner, vi skriker - men kan dere høre? Kan dere absolutt ingenting gjøre?" Ja vem kan bli den nästa de hämtar?