Vi bör vara olika...

Läs Ulf Nilsons artikel på Expressen: "Vi bör vara olika, tänka olika, tala olika, göra knepiga saker och tro på olika gudar." Yes we do!

Kortköpen göder bankerna

Bankerna rånar oss som vanligt, nu genom att ta för mycket betalt när vi betalar med våra kort. Jag som ibland arbetar i en butik visste redan om detta och uppskattar att media informerar om denna omoral som finns hos bankerna. Korten har blivit bankernas kassako. De tar betalt i båda ändar av köpet. Först tvingar de oss att ha betalkort som vi betalar minst 250 kronor i årsavgift för. Sen tar de grovt betalt för varje gång vi använder kortet. Deras öppettider är dåliga och de vill helst inte ha några besökare till banken alls. De vill att vi skall ha ett kontantlöst samhälle. Hela samhället vill att vi skall ha ett kontantlöst samhälle och kortbolagen och bankerna tar ut övervinster för detta.

Bankerna har monopol på betaltjänster och tar orimligt mycket betalt. Enligt undersökningen DN refererar till tar bankerna ut avgifter på sju miljarder kronor per år. De flesta avgifter är dolda för konsumenten och minst en miljard är ren övervinst! Skärpning! Kan inte Borg dra de i öronen?

Gud får inte vara i kyrkan

Skolverkets Anna Ekström och Claes-Göran Aggebo vill inte att Gud skall vara med när skolan samlas i kyrkan. De skriver i DN: "Skolverket har slagit fast att det är möjligt att ha skolavslutning i kyrkan och att en präst kan medverka. Kravet är att det inte får förekomma konfessionella inslag. Men är det då möjligt att över huvud taget ha en samling i kyrkan i advent som ju i sig är en religiös högtid? Vi menar att det är möjligt. En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap." Ja, allt är väl möjligt, även att sätta munkavle på en svensk präst. Men är det nödvändigt? Är det önskvärt ?

Henrik Ehrenberg ställer frågan om skolan skall ha luciafirande utan Lucia också? En relevant fråga att ställa i sammanhanget då även Lucia har sitt ursprung i kristna seder. Ehrenberg undrar: "Var det verkligen meningen att skollagen skulle få denna effekt på den offentliga uppfostran av det uppväxande släktet? Jag vägrar tro att riksdagen avsåg att tömma kulturen på innehåll när de ville skydda elever från att behöva uttrycka en specifik trosuppfattning i en undervisningssituation. Det enda rimliga är att ta död på denna bisarra debatt genom att ändra lagen." Jag är benägen att hålla med honom.

Citat från SvD: "Religiösa inslag får inte förekomma i utbildningen - elever ska inte utsättas för religiös påverkan. Men det är okej med skolavslutning i kyrkan om tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron." Religiös påverkan, vad är det? Skall man hårdra det så är det väl religiös påverkan att ta med sig skolbarnen till kyrkan? Det finns ju religiösa symboler i kyrkan som kors och så vidare. Om någon av barnen skulle ställa frågor kring några av symbolerna eller något annat i kyrkan får rektorn, prästen eller någon lärare svara på de frågorna då? Det kan ju tolkas som religiös påverkan. Hela debatten är långsökt. Det finns en beröringsskräck gentemot vårt kristna arv och kristna kultur som är absurd. Ärkebiskopen Anders Wejryd menar att det är svårt att låta skolorna fira advent i kyrkan om man inte samtidigt får berätta vad julen handlar om. Jag håller med! 

Biskop Hans-Erik Nordin i Strängnäs stift

Jag har sedan länge förstått att Strängnäs stift har en biskop med starka åsikter. Nu har vår biskop Hans-Erik Nordin tillsammans med ärkebiskopen Anders Wejryd skrivit en debattartikel för att påverka konsumentministern Birgitta Ohlsson (FP).

Israels ambassadör i Sverige, Isaac Bachman,skriver i Aftonbladet: "Kyrkorna har en mycket viktig roll att spela för försoning och dialog i konfliktområden. Det är därför nedslående att Svenska Kyrkan väljer att lägga all skuld på och söka straffa den ena sidan i en mycket komplicerad konflikt – något som bara fördjupar de befintliga klyftorna i regionen." Erik Helmerson på DN är inne på samma linje. Helmerson påpekar: "Samtidigt är utspelet ytterligare ett exempel på hur Israel hamnar i skottgluggen trots att det finns gott om exempel på andra regeringar och länder som beter sig lika illa eller betydligt värre. Det är lätt att förstå Ulf Öfverberg på Samfundet Sverige-Israel som i torsdagens 'P 1-morgon' frågade vem som kräver märkning av kinesiska varor producerade i Tibet."

Som flitig kyrkobesökare i samma stift som Hans-Erik Nordin är biskop i tillåter jag mig att ha en uppfattning om biskopens åsikt i den här frågan. Även de som representerar de högre makter får tåla kritik. Med tanke på att judehatet sprider sig som svampar ur jorden i detta land så kanske kyrkan skall hålla sig neutral? Antisemistismen har alltid varit och är fortfarande mycket utbredd i Sverige. Se bara på Malmö.

Erik Helmerson skriver: "De dubbla glasögonen märks tydligt även i en annan formulering i biskoparnas text: 'Om inte Mellanöstern kan vara en mångreligiös region, vilket hotas på flera sätt, blir framtidsutsikterna än mörkare.' Visst står det mångreligiösa Mellanöstern under hot, men att i detta sammanhang lyfta fram Israel, och inte fundamentalisterna i länder som Iran, Saudiarabien och Irak, är absurt." Ja det är absurd. Rekommenderar er att lyssna på P1-morgon.

Vem eller vad får vi tro på?

Vad händer inom föreningen Humanisterna? 

Rebecca Hybbinette, fd ordförande Humanisterna Stockholm och Jessica Schedvin, fd ordförande Unga Humanister skriver: "Vi tror att det finns så mycket viktigare frågor för Humanisterna än att försöka övertyga redan troende personer om att det inte finns någon gud. Ateister är de som motsätter sig att det finns en gud. Teister är de som tror på en gud. Humanister bör se längre än så. Vår främsta uppgift borde vara att kämpa för att få ett mer humanistiskt samhälle. Vi har ökad social oro, arbetslöshet, utslagning och ett ökat våld och kriminalisering. Att stärka ett humanistiskt civilsamhälle borde väl vara det centrala i Humanisternas arbete? Som humanister tror vi på ett humant och demokratiskt samhälle med en sekulär lagstiftning. Vi tror på de mänskliga rättigheterna och att alla människor ska få tro på vad de vill. Vad vi inte vill är att dessa trosuppfattningar skall styra samhället."

Erik Helmerson skriver i DN: "En som sammanfattade läget var Sydsvenskans Heidi Avellan i en bloggpost (5/11). Hon fruktar att de amerikaner som har rösträtt 'inte använder den vist'. Dessutom känns det 'tråkigt' att de röstar fel utan rimligare anledning än att de fått det sämre under Obama. Många av väljarna tror också att presidenten är muslim – 'som om det skulle spela någon roll'. En rimlig hållning av Avellan. Synd bara att hon själv inte tillämpar den på motkandidaten: 'att Romney är mormon går inte att inte låtsas om'. Meningen är olustig på flera plan. Hon skulle aldrig skriva så om en, säg, judisk eller muslimsk kandidat. Romney döms här inte efter sina åsikter, enbart för att han tillhör mormonkyrkan och då kan tillskrivas vissa kollektiva egenskaper. Det är ett sorgligt typexempel på religiösa fördomar."

Jag gjorde samma misstag när jag var i USA under valet. Jag tittade med mina blå/gröna skandinaviska ögon in en republikans ögon och frågade om han verkligen vill ha en president som är mormon? När han undrade varför jag frågade så hade jag egentligen inget bra svar att ge honom. När jag testade argumentet att mormoner är väl lite konstiga, så svarade han att ja det var de nog för så där 20 år sedan, men de har ju också utvecklats tillade han och tittade på mig som om han tyckte lite synd om mig. Han tänkte nog att det kan ju inte vara helt lätt att komma från de där små länderna där uppe i norr. Här uppe som vi tror att vi vet allting så himla bra. Eller vad tror ni? 

Och vad skall jag säga jag som bor i en kommun som styrs av ett ohederligt kommunalråd som myglar fritt när det passar honom och hans förbundsförvanter. Är det förresten någon som har kollat upp vad Jens Persson (C) tror på? Hade det spelat någon roll vad eller vem han tror på? Det viktigaste är väl att han gör ett hederligt och bra arbete, vilket han definitivt inte gör! En person som betraktar kommunen som sin egen firma är vi inte betjänta av oavsett vad denna konstiga filur månde tro på. 

Kan tillägga att jag är glad för att Barack Obama vann presidentvalet. Jag tror att han är bra för USA trots att han är kristen protestant och trots att många av hans belackare tror att han är muslim. Han är svaret på den amerikanska drömmen. Han kom från ingenstans och blev president i världens mäktigaste land förr andra gången i rad. "The American dream come true". Jag noterade via facebook att gammelmoderaten Ann Landerholm var i USA tillsammans med några moderatkvinnor och knackade dörr för Mitt Romney. När jag väl kom hem från USA kunde jag med glädje konstatera att vår statsminister Fredrik Reinfeldt (M), som lade grunden för de nya moderaterna, höll på demokraterna och Barack Obama. 

Hela världen valvakar den 6:e november

Ett spännande presidentval närmar sig med stormsteg; bara några dagar kvar nu tills amerikanerna skall välja mellan Mitt Romney och den sittande presidenten Barack Obama.  Jag bor för tillfället i ett medelklassområde i delstaten Illinois. De flesta jag har träffat här kommer att rösta på Mitt Romney. Förra valet röstade flera av dem på Barack Obama fast de är republikaner. De är besvikna på Obama och kommer därför inte att rösta på honom igen. Alla kommer dock att bli mycket förvånade om inte Obama vinner valet på tisdag. Obama har ju varit favorit hela vägen. Svenska medier har dock varit duktiga på att skapa spänning kring presidentvalet genom att försöka få det till att se ut som om Romney och Obama står nära varandra opinionsmässigt. Men så har aldrig varit fallet. Spännande är det anyway!

Benjamin Katzeff Silberstein skriver i SvD: "Omvärlden har ingen röst i det amerikanska presidentvalet. Ändå är valet årets viktigaste politiska händelse för många andra länder än USA. Den amerikanska utrikespolitiken spelar en marginell roll i valrörelsen – för landets egna väljare vill säga, men en potentiellt framtidsavgörande roll för andra länder. Ta en sådan sak som handel och protektionism. Det är smått fascinerande att svenskars intresse för amerikansk politik verkar fullt fokuserat på sociala frågor som dödsstraff (en icke-fråga i valrörelsen), homosexuellas rättigheter och kandidaternas syn på abort. Frågorna är på intet sätt oviktiga, men de spelar ingen stor roll l i valrörelsen. Där dominerar i stället landets ekonomiska politik – något som borde intressera även svenskar betydligt mer eftersom den påverkar oss direkt."

Jag skrattar gott när jag läser Silbersteins artikel. För det är precis vad jag har gjort den veckan jag har varit här i USA; jag har diskuterat abortlagen, homosexuellas rättigheter och dödsstraff. Frågor som egentligen inte har någon större betydelse i valrörelsen, precis som Silberstein påpekar. Jag har dessutom inte träffat på en enda republikan som vill förbjuda abort. Däremot är det mycket känsligt att ifrågasätta eller ställa frågor kring långa fängelsestraff och dödsstraff. Folk skall göra rätt för sig helt enkelt. Några förmildrande omständigheter, om det mot förmodan skulle finnas några sådana, finns knappast om jag har förstått det hela rätt. Oavsett vad så är frågor kring abort, dödsstraff och homosexuellas rätt till att gifta sig eller ej inga frågor som påverkar våra länder. Det gör däremot handelsfrågorna och utrikespolitiken. Det är också dessa politiska områden som intresserar de amerikaner jag har mött allra mest.

Norska våfflor med amerikansk sirap på, gott men farligt!

Halloweenfirande i USA

Här skall det handlas pumpkin (pumpa)

I onsdags firande jag Halloween för första gången. Dagen innan fick jag "fixa" till min egen pumpa, det var roligt. Det är spännande med nya traditioner och det är extra roligt att få uppleva en tradition i ett land där den mer eller mindre har sitt ursprung. Ingen firar Halloween som amerikanerna gör, det är jag tämligen säker på. Här är Halloweenfirandet barnens och familjens dag först och främst, det är i alla fall hur jag har uppfattat det hela. Precis så som det norska nationaldagsfirandet på 17 maj är barnens dag.

Citat från Wikipedia: "Halloween är en högtid som i sina ursprungsländer firades den 31 oktober. Halloween har sitt ursprung på Irland och delvis i Skottland. Via USA, dit många irländska emigranter kom under 1840-talets svält- och nödår, slog den igenom i Sverige under 1990-talets andra hälft. Där firas den inte sällan även på andra dagar, som helgen före Allhelgonadagen eller Allhelgonaafton. Även andra dagar kan förekomma. En Halloweentradition bland barn är att klä ut sig i spökkostymer, och gå runt i kvarteret för att be grannarna om bus eller godis, liknande den påsktradition med påskkärringar som finns i Sverige. Det svenska Halloweenfirandet kan ses som etablerat, och omsätter varje år cirka en miljard kronor i Sverige."

Det var i alla fall underbart att få vara tillsammans med en amerikansk familj under Halloween. Nästa år skall jag lära min familj hur man skär pumpan och hur man gröper ur pumpaköttet. Pumpafröna blir jättegoda efter några timmar i ugnen på låg värme. Min väninna Beth skall även lära mig att baka pumpapaj.

Johan Wennström skriver i SvD: "Hur det än blir med Halloween, det vore synd om den helt trängde ut Alla helgon. Det betyder ändå en hel del om även nya generationer får uppleva den uppmärksamma tystnad som råder på kyrkogårdarna i kväll och värmen från brinnande lyktor. Det är en fin erfarenhet och en lång tradition att föra vidare." Jag håller med om det.