torsdag 10 april 2008
Min goa farbror och jag.
Mod är, jämte kärleken,
den största gåvan.
Vi känner oss alla
då och då uppgivna,
men om vi accepterar våra misslyckanden
och försöker hålla modet uppe
och lär av erfarenheterna
och prövar nya utvägar-
då ska vi nå vårt mål.
Av: Rosanne Ambrose-Brown
Min farbror; pappas yngra bror, tog hand om mig när pappa dog. Han lärde mig mycket om livet; att jag skulle tro på mig själv och följa mitt hjärta. Leif har aldrig gjort någon människa illa, jag beundrar honom för hans tålamod mot/med andra människor. Hans starka tro om att det finns en Gud har hjälpt honom. Hans generositet mot andra är enorm. Jag är stolt över att han är min farbror.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar