fredag 4 april 2008

Margarita, Benjamin och Emil



Livets största gåva!

Med några decenniers mellanrum kommer befolkningsfrågan upp på tapeten igen då födelsetalen i västvärlden kraftigt sjunker i perioder. Vi föder alltså allt färre barn med det resultat att allt färre får försörja allt flera; små kullar kan hota välfärden. När jag tittar på mina tre härliga ungar kan jag bara tycka synd om de som medvetet väljer att inte skaffa barn. I dag är det tydligen trendigt att vara ett par med två inkomster och utan barn. Hur kul är det, frågar jag? Det är ingen uppoffring att ha barn, de berikar livet maximalt. Hur kan folk välja bort dessa underbara små människor? Barn ger livet mening och glädje. Deras kommentarer, som bara kommer, ärligt och oförutsägbart är det roligaste och finaste som finns. Jag tänker på min yngsta son, Emil. När han var sex år följde han med sin farmor till Skogskyrkogården i Stockholm på alla helgonsdagen. Han tittade sig förvånad runt och sa: ”Farmor, så här många döda har jag aldrig sett på en gång förut!” Det är sådana här kommentarer man minns med ett leende och som gör dessa små barn så oerhört oemotståndliga. Med risk för att låta tjatig: Hur kan man välja bort dessa små solstrålar som faktiskt är vår framtid? Självförverkligande och barnafödande är för mig inget motsatsförhållandet, det går hand i hand. Dessa små under är en gåva. Man har under 1900-talet använt sig av olika politiska instrument för att få upp barnafödandet t ex barnbidrag, föräldrapenning och dagisplatser. Då barnafödandet har minskat igen, är det många politiker som funderar på vilka ”mutor” de nu kan erbjuda den fertila delen av befolkningen för att åter öka barnafödandet. Jag undrar ibland om man inte måste ändra taktik för att få folk att vilja ha barn. Här har media en viktig roll. Hur ofta läser man inte om negativa aspekter i media om hur besparingar drabbar barnfamiljer etc. Samt att våra journalister skriver spalt upp och spalt ner om hur barn kan förhindra dina möjligheter i arbetslivet. Jag tror man måste vända på steken och hellre tala om hur fantastiskt det är att ha barn, dessa små människor som ger livet mening! Jag känner ingen, däribland mig själv, som har fött barn p g a höjt barnbidrag eller andra förmåner i samhället framskaffat av politiker. Det finns mycket djupare orsaker till att man föder barn. Den ena är kärleken till livet och den andra är hoppet om framtiden som vi faktiskt lägger i våra barns händer.

Inga kommentarer: