Göran Skytte har skrivit en tänkvärd krönika i SvD; "Som att släcka eld med bensin". Skytte skriver: "Jag är för demonstrationsfrihet. Men samtidigt kände jag obehag. Det uppstår en otäck lukt då man kokar en soppa av hat, okunnighet, antisemitism, islamistisk extremism, Hamas, naiva sossepolitiker, svartklädda maskerade vänsterextremister som demonstrerar under parollen 'Det är vi som bestämmer' och en flinande Lars Ohly (blivande minister hos Mona Sahlin om det går illa i nästa val)".
Under mina åtta år inom kriminalvården har jag mött kriminalvårdare och intagna från hela världen. Det har gett mig mycket; jag har hört och sett saker jag aldrig tidigare har upplevd. Min nyfikenhet på människor generellt, hur och varför de tänker som de gör, har varit en bra bas för att inhämta nya kunskaper och ny lärdom. Jag skulle aldrig vilja vara utan dessa åtta år på golvet inom anstalt. Det finns dock en sak jag har observerat som oroar mig och det är det hat många bär inom sig mot andra folkgrupper. Ett hat man också fick se under demonstrationen i Malmö. Hat är inte konstruktivt; där hat får växa blir det bara öken till slut.
Vi bor i ett fredligt hörn, än så länge, i världen. Det är självklart att vi skall ta emot flyktingar och invandrare till Sverige. Vi har plats, resurser och en vilja att göra så. Men, hatet och orsaken till varför folkgrupper krigar, slåss och bråkar i de länderna folk emigrerar ifrån får de lämna därhän.
Skytte citerar ledarskribenten Jan-Olof Bengtsson (KvP 7/3): "Bland Malmös invånare sprider sig sedan en tid en obehaglighetens känsla där många inte längre känner igen sin multikulturella, kosmopolitiska och toleranta stad utan ser den stegvis förvandlad till en tummelplats för diverse tillresta megafongrupperingar som kidnappat gatorna för egna syften. Det ligger numera något odefinierbart hätskt över staden".
Skytte berättar också om att ha har blivit kallad "djävla jude-djävel" och "djävla svenne-djävel". Min son, som klär sig lite annorlunda, har svart hår och piercingar, satt på en buss när tio invandrarkillar klev ombord. De gick fram till honom och kallade honom för "bög-djävel" och "djävla-svenne". Den ene av dem bad honom flytta på sig för att han satt på hans plats (bussen var nästan tom). Busschåfören frågade min son om han skulle ringa polisen, min son sa att det inte var nödvändigt. Han ringde sin kompis i stället och bad honom möta honom. När han klev av bussen skrek ungdomarna svårdomar och glåpord efter honom. En annan gång mötte han på fyra killar i sin egen ålder, den ene villa banka upp min son för att han ser ut som han gör. Men, som tur var så stoppade de andra killarna honom. Jag är glad för att min son berättade allt detta för mig, så vi kunde prata om det. Hade han burit det ensam inom sig så kanske han hade börjat hata. Han känner inget hat, han är fortfarande den positiva och glada grabb han alltid har varit.
En sommar började en vikarie på Mariefredsanstalten. Han hade utländskt ursprung och började tjafsa med en intagen som också hade utländskt påbrå. De bråkade om vad deras förfäder hade gjort mot varandra för flera hundra år sedan. Det blev upploppsstämning inne på avdelningen och jag och andra vårdare fick gå i mellan för att inte vårdaren skulle få stryk från fångarna. Vårdaren lämnade arbetsplatsen efter en vecka. Föräldrar som fostrar sina barn till att hata borde inte ha fått barn.
Skytte avslutar sin krönika med: "Jag tror dessvärre att det här bara är början på en negativ utveckling. När polis och politiker ger efter för våld och hot, då är det som att försöka använda bensin för att släcka eld. Då blir det som de maskerade extremisterna skriver på sina banderoller: 'Det är vi som bestämmer'".
Vi får ta fram en riktig brandsläckare nu!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Att fostra till hat är omänskligt. Vill man lämna efter sig ett sådant arv blir resultatet fförödande för barnen som begänsar deras världsbild och gör dem inskränkta och halva.
Det är precis samma sak som de fäder gör som våldtar sina egna barn.
Håller helt med Mats. Alltför många barn får insupa hat och fiendskap med modersmjölken utan att kunna värja sig, inte sällan i Guds eller Allahs namn. Hittade detta klipp på youtube.
http://www.youtube.com/watch?v=X0vCBVz65uY
Det är i högsta grad att våldföra sig på barn.
hälsn Claes
Nu är det ju tyvärr inte enbart en frågan mellan föräldrar och deras barn. Det finns många exempel på föräldrar som inte alls lärt ut hat, men vars ungdomar ändå dragits med i gäng som hatat och misshandlat.
En knepig sak är att diskussioner om främlingshat så sällan går att hålla på en tolerant nivå. Göran S har väl iofs aldrig varit en tolerant debattör... Att bunta ihop sossar och araber med nazister vinner ingen på.
Margit visade prov på tolerans och förståelse här. Det har funnits många sådana toleranta och kloka mödrar i Palestina/Israel, men idag växer väl barnen där upp i en värld av intolerans.
Det är ytterst politikernas ansvar att inte spela då de låga känslorna utan ta ansvar för att lösa situationen. Såväl där som här.
Hej Dag.
Jag såg ett TV-program i går kväll, där en palestinsk pappa hade donerat bort organen till sin döda son till flera judar. Han åkte och hälsade på en judisk familj där dottern i familjen hade fått sonens hjärta (tror jag). Den palestinske mannen var sympatisk, human och trevlig. Den judiska familjen sa till TV-teamet att deras barn inte fick umgås med palestinier därför att de kunde ha negativ påverkan på deras barn, enligt dem. Man blir bara ledsen när man hör sådant.
Politiker har ett stort ansvar, det har du helt rätt i. Men, det är vi föräldrar som ansvarar för att våra barn får ett gott liv.
MVH Margit
Hej Claes.
Jag har tittat på länken du skickade. Man blir bara ledsen och mållös. Där har vi ett bra exempel på en vuxen som inte unnar barnet ett lyckligt liv; att lära ut hat är omänskligt och ovärdigt. Det spelar ingen roll vilka som lär sina barn att hata, kristna, judar eller muslimer, det är lika meningslöst och förkastligt oavsett. Barn behöver kärlek, inte hat.
MVH Margit
Hej Mats.
Ja, man får tänka på vilket arv man vill lämna efter sig och vilket liv man vill ge sina barn. Barn behöver en trygg "ryggsäck" på sig när de beger sig ut i livet. Som du skriver, att fostra till hat är omänskligt.
MVH Margit
Jag är lite trött på det gamla mantrat "det är föräldrarnas fel".
Särskilt när det bara gäller vissa föräldrar. Avslöjar vi inte vissa fördomar där?
Vi skan nog inte dra för långtgående slutsatser av filmer man hittar på nätet. Hur hittar man dem för resten?
Var det tyska mammors fel det som hände 1936-45? Var det norska mammors fel att deras söner offrade sina och andras liv i kampen för frihet?
Är det palestinska mödrars fel att deras söner känner sig förtryckta och desperata?
Är det israeliska mödrars fel att deras söner tvingas döda palestinska barn?
Hej Dag.
Det är vuxnas ansvar att lösa problem och många av oss är föräldrar. Dina frågor är tänkvärda och svåra att svara på. Men, om alla vuxna, både föräldrar, lärare och alla andra som har kontakt med barn kunde komma överens om att hat inte skall föras vidare, då kanske vi kunde komma en bit på väg.
Jag har lyssnat till många norrmän, som upplevde andra världskriget och tyskarnas ockupation av sitt eget land. Flera av de hatar tyskare den dag i dag, men ingen av de kräver att vi andra, som är födda efter kriget skall ta över deras hat.
Min pappa, hans åtta syskon, föräldrar och farföräldrar fick bo i ett rum, vägg i vägg med djuren på bondgården till pappas farföräldrar. Tyska soldater tog deras hem och använde det som en militärförläggning under kriget. Många norrmän är besvikna på att den svenska regering, det svenska kungahuset med flera var vänligt inställda till tyskarna de första åren av andra världskriget. Den norska kungen och hans familj blev nekade att komma in i Sverige när de rymde från tyskarna och de fick åka till England i stället. Alla länder och folkslag har upplevt krig och elände. Men det måste ta ett slut på hatet, vi kan inte föra det vidare.
MVH Margit
Dag!
Nej, man kan inte dra några långgående slutsatser av filmer från nätet. Man ska vara kritisk, och jag vet inte ens ifall översättningen är riktig. Men vem har talat om några särskilda föräldrar?
Är det föräldrarnas fel frågar du. Ja faktiskt! Åtminstone delvis. Föräldrar är ju en produkt av den uppfostran dom fått, men som vuxen har man ett ansvar för vilka grundvärderingar man oundvikligen ger sina barn.
Klippet hittade jag förövrigt på en sån där fånig samlingssajt med klipp av olika kategorier för några dagar sedan. När jag sedan letade så hade man tagit bort det till skillnad mot alla andra klipp som arkiverats, antagligen för att det väckt anstöt hos några. Så däremot föds fördomar.
Mvh Claes
Jag håller med Dag om att föräldrar inte ensamma bär ansvaret, även om de har ansvar för barnen. Jag skulle vilja säga att alla under rätta förutsättningar kan bära och sprida hat. Låt 30-talets Tyskland vittna om sanningshalten i mitt påstående.
Det är lätt för oss med diametralt andra förutsättningar att säga att "ta er i kragen" och "get over it". Vi hemfaller lite till mans till en sådan inställning för att vi inte förstår hur man kan bete sig som de gör.
För de som någonsin har levt i historiskt anspända områden en längre tid är förutsättningarna otroligt dåliga för fred, tillit och kärlek. Den mix som ska till är en blandning av tredjepartsinverkan, ledarskap, stöd till demokratiska krafter, kunskap och tålamod. Först då kan enskilda människor välja kärlekens väg.
Skicka en kommentar