torsdag 29 april 2010

Föräldraansvar, tonåringar och alkohol

Maj-Lis Lööw skriver i dagens krönika: "Omtänksamma föräldrar skall också veta att för varje år man skjuter upp sin tonårings alkoholdebut så ökar man chansen dramatiskt för att han eller hon skall slippa problem med spriten längre fram i livet. Alla föräldrar vill att barnen skall få det bra i livet. Ändå är det så många som anser sig kunna lära tonåringen umgås med spriten genom att bjuda på den hemma. En sann björntjänst." Jag håller med. Det är inte OK att ge barn alkohol.

Lööw skriver klokt: "Jag har nog skrivit om detta med föräldraansvar tidigare. Men tonåringar och deras föräldrar är ju ett slags färskvara. Det kommer nya hela tiden. Så därför kan man nog tillåta sig att säga tänk om, om och om igen." Flera föräldrar borde hålla koll på sina tellningar.

Landshövdingen i Sörmland, Bo Könberg och länspolismästaren i Sörmland Mats Kirestam är inne på samma tema som Maj-Lis Lööw. I en debattartikel skriver de: "En ny undersökning visar att var tredje förälder i Södermanland har låtit sin femtonåring smaka på alkohol. Det är dock en myt att ett glas vin till maten lär tonåringen att handskas med alkohol. Vårt budskap är enkelt: Säg nej till alkohol så länge barnen inte har åldern inne. Föräldrar som är tydliga med att deras tonåringar inte ska dricka alkohol gör sina barn en stor tjänst. Sambandet mellan alkohol och våld är starkt – i sex misshandelsfall av tio har förövaren varit påverkad av alkohol eller droger, och ungdomar löper större risk att utsättas för våld om de själva har druckit alkohol. Den som börjar tidigt med alkohol löper också större risk att drabbas av alkoholrelaterade problem som vuxen."

Man blir häpen när man läser att så många som 33 procent av föräldrarna till femtonåriga barn i Södermanland låtit sin tonåring smaka på alkohol i hemmet. Jag kallar det att abdikera från sitt föräldraansvar. Barn behöver vuxna som bryr sig.

Könberg och Kirestam berättar: "Under året genomförs en riktad informationssatsning för att göra tonårsföräldrar i Södermanland mer medvetna om nyttan med att hjälpa sina tonåringar att undvika alkohol. Vår förhoppning är att den minoritet föräldrar som i dag tycker att det är okej att bjuda minderåriga barn på alkohol ska börja tänka om." Det borde inte behövas. Men, nu gör det uppenbarligen det och då är det bra att denna satsning görs.

onsdag 28 april 2010

Utnötningskriget om Långbergsskolan

Jag har pratat med flera föräldrar som har barn på Långbergsskolan. De är uppgivna och ledsna efter att ha läst detta i tidningen: "Flyttcirkusen bland kommunens elever fortsätter trots att skollokalsutredningen lades ner i måndags. Nu föreslås att Långbergsskolan flyttar till Karinslundsskolan och att barnen bussas dit." De upplever det hela som ett utnötningskrig; där kommunen bråkar med de tills de inte orkar mera. Det är sorgligt att föräldrar skall behöva känna så.

Oppositionsrådet Maria von Beetzen (M) säger till tidningen: "Bättre att eleverna kan promenera till sin basskola." Hon har helt rätt. Långbersskolan är en populär skola. Att det blir kö till skolan är inget konstigt. Nu har ett drygt tiotal föräldrar tillsammans med Anette Persson skrivit en insändare där de pekar på de konsekvenser som en flytt får. De skriver: "Det är ett problem att två klassrum saknas på Långbergsskolan inför skolstarten i höst men detta måste gå att lösa på ett enklare sätt än att 220 barn ska bussas fram och tillbaka till andra sidan Strängnäs på obestämd framtid."

Tidningen berättar: "Kommunalrådet Jens Persson, C, stöttar idén med att flytta Långbergsskolan till Tosterön." Jag är inte det minsta förvånad. Skolan ligger ju inte i Fogdön. Många är besvikna över hur skolfrågan sköts. En konkurrenskraftig kommunal skola, som Långbergsskolan är, skall vi vara rädda om så den inte går sotdöden till mötes.

Tobleronepolitik

Kommunministern Mats Odell (KD) sa så här om de rödgrönas vallöfte om mer pengar till kommunsektorn: "Det är ren Tobleronepolitik. Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket." Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Thomas Östros kontrade med att Mats Odell uttalar sig som den kristna högern i USA och borde be om ursäkt. Socialdemokrater är ju kända för att ta i helt ned ifrån tårna när de blir utsatta för en typ av retorik de ofta själva använder sig av. Centerpartisten Per Ankersjö träffar nämligen mitt i prick när han skriver på sin blogg: "Samtidigt slår det mig att Socialdemokraternas högkvarter på sveavägen är oerhört duktiga på att exploatera sådant här. Det är svårt att med trovovärdighet först jaga Maud Olofsson i ett helt år med en rad smutsiga metoder för att sedan vara prinsessan på ärten."

Ledaren på Eskilstuna-Kuriren skriver: "Ordet Tobleronepolitik är en precis förmedlare av budskapet att de rödgröna kastar fram reformlöften utan att berätta hur de ska betalas. Dess anspelning på Mona Sahlins kontokortsaffär för 15 år sedan signalerar också att den ekonomiska ansvarslösheten hos S-ledaren går igen." Jag kunde inte ha sagt det bättre själv!

SvD skriver: "Statsminister Fredrik Reinfeldt är avvisande till Östros förslag. – Jag kan lova svenska folket att jag inte tar instruktioner av Thomas Östros, säger statsminister Fredrik Reinfeldt om S-kravet på att de borgerliga partiledarna ska sätta sig ner för att tala om etik och moral i politiken."

Tidningen Dagen frågar Mats Odell: "Vad säger du om Östros jämförelse med kristna högern i USA? - Jag vet inte vad han vet om kristna högern, men det här visar ju att han är väldigt nervös och att den här pilen tog någonstans i närheten av centrum, när jag pekar på att behoven vare sig är analyserade eller satsningen finansierad." Jag tror Odells analys är helt rätt; pilen tog någonstans i närheten av centrum!

Den politiska redaktören Peter J Olsson skriver: "Socialdemokraterna har skrikigt högt och upprört. Och kräver ursäkter och så vidare. Dock var det ju faktiskt Sahlin själv som myntade Toblerone som ett begrepp, i syfte att få sina felgrepp att framstå som ganska små och ursäktliga. Det gällde Toblerone och blöjor, menade hon." Ja, så kan det gå!

måndag 26 april 2010

Politiker hoppar av demokratiberedning

Nyheterna P4 Sörmland skriver: "Tolv politiker från samtliga sex oppositionspartier i Strängnäs har beslutat att hoppa av kommunens demokratiberedning. Det är en protest mot att beredningens ordförande (S) inte vill diskutera utveckling av medborgarinflytande, säger Dag Bremberg från Mariefredspartiet.

Han säger att avhopparna inte längre vill sitta på meningslösa möten och ta emot arvoden. I stället kommer de att ha egna möten för att diskutera en alternativ politik. Förhoppningen är att före valet kunna lägga fram ett förslag om demokratiutveckling, som stöds av ett flertal partier."

Något sådant har mig veterligen aldrig hänt tidigare i vår kommun. Jag har varit aktiv i Strängnäspolitiken sedan 1994 och har under den tiden inte varit med om något liknande. Leif Lindström (S) är sedan kort tid tillbaka ordförande i demokratiberedningen. Han tar den allvarliga kritiken och dess konsekvenser med ro. Han säger nonchalant till radion: "Jag känner inte igen mig i beskrivningen."

Mariefredspartiets Dag Bremberg skriver också om detta på sin blogg.

Oppositionsrådet Maria von Beetzen (M) skriver på sin blogg: "En odemokratisk demokratiberedning har inget berättigande. Om ordföranden inte kan lyssna, om han inte kan ta in oppositionen i arbetet och inte vinna deras förtroende, då blir hela verksamheten meningslös."

I dagens tidning står det: "Samtliga sex partier i oppositionen lämnade i går kväll Demokratiberedningen i protest. Kritiken är hård."

Kerstin Svensson (M) förklarar beskrivande på sin blogg varför hon lämnar demokratiberedningen.

Denna fråga har engagerat många. Terese Holmberg (MP) berättar om den odemokratiska demokratiberedningen på sin blogg.

Mats Werner (KD) har skrivit om demokratiberedningen på sin blogg.

Piratpartiets David Bergström har också bloggat om kaoset kring den såkallade demokratiberedningen.

Tidig insats trygga barn!

MOTION


Motion till Kommunfullmäktige avseende stöd och utveckling för barn och ungdomar med utåtagerande beteende


Bakgrund

I Strängnäs finns idag smärre problem med ungdomar som i veckorna uppträder störande framför allt i det lilla köpcentrumet Präntaren. Under veckosluten finns dessutom ett antal, förmodligen andra, ungdomar som drar runt nattetid i Strängnäs Stad och främst klottrar på olika husfasader.

För att kunna hantera denna sorts agerande från våra barn och ungdomar krävs det en rejäl och riktad insats i mycket tidig ålder för att få en trygg utveckling med trygga och harmoniska barn och tonåringar.

Ett sätt att hantera dessa frågor är att tidigt ha en intensiv samverkan mellan förskola, skola, socialkontoret, idrottsföreningar, polisen, föräldrar, olika kyrkor m.fl. För att dels fånga upp dessa barn och ungdomar med problem och dels kunna erbjuda en meningsfull fritid.


Undertecknade föreslår därför:

att kommunen utser en särskild projektledare som får till ansvar att genomföra projektet ”Tidig insats - Trygg utveckling”(TITU), där samverkan mellan alla ovan beskrivna instanser och organisationer är en av nycklarna till att möta och hantera alla de olika behoven som finns. Vidare torde det krävas synkroniserade insatser av dessa organisationer för att kunna möta och hantera de ovan beskrivna problemen.


Erik Berg (SP)
Margit Urtegård (SP)

söndag 25 april 2010

Vi är alla lika mycket värda

Tänkvärd ledare i dagens DN: "Det saknas inte precis utmaningar för morgondagens välfärdsstat. Färre ska försörja fler, allt fler blir allt äldre och mer och mer blir medicinskt möjligt. Utvecklingen ger verkligen skäl att fråga sig i vilken grad det offentliga ska ta på sig att reda bot på livsstilsrelaterade sjukdomar, till exempel sjuklig övervikt. Gärna en diskussion om detta. Men då med någon typ av konsekvens.

För att utveckla fetma krävs två saker: anlag och mat. Den som inte har tillräckligt med mat blir aldrig fet, den som inte har anlag för övervikt blir det inte heller. Det är som med alkoholism: det genetiska arvet kan vara hur starkt som helst – den som aldrig smakar sprit kommer ändå aldrig att bli alkoholist. Sant är att det är den överviktiga som själv ätit sig till sin övervikt. Men inte heller den alkohol­beroende har fått spriten nedhälld i halsen med tratt."

Den 8 november 2000 hade jag debattartikeln "Alla människor är lika mycket värda" i Eskilstuna-Kuriren. Där svarade jag bland annat en insändarskribent som hade uttryckt detta i tidningen rörande äldrevård: "Synd att dessa gamla inte gjort något brott innan, då hade de fått det bra mycket bättre." Citerar delar av mitt svar: "Hur vet hon att de inte har gjort något brott innan - personer som gör brott blir också gamla en dag. Ska de få mindre bra vård då kanske? Ska vi ha en selekterad vård i vårt samhälle? Ska de som har begått brott i unga år få det sämre inom äldrevården och ska de som rökt eller druckit alkohol få mindre hjälp inom sjukvården? Vi måste fundera över hur vi vill ha det, innan vi slänger ur oss enkla lösningar på svåra problem. Jag vill inte ha en selektering av människors värde, vi är alla lika mycket värda!"

Jag kom att tänka på denna debatt när jag läste detta: "Gärna en diskussion om hur sjukvården ska klara sina framtida åtaganden, vilka de ska vara och var gränsen mellan eget ansvar och den offentliga vården bör dras. Men de som vill förvägra överviktiga adekvat behandling borde vara hederliga och konsekventa nog och inse att det man i så fall förordar är ett paradigmskifte inom svensk sjukvård. Ett paradigmskifte där man kör lungsjuka rökare som är blåa i ansiktet och rattfyllerister med krossade ben på porten.

Vi föredrar ett samhälle där det fortfarande är vårdbehovet, och inte vad som orsakat det, som avgör vem som har rätt till behandling."

Strängnäspartiets valsedel

Här är Strängnäspartiets valsedel för valet 2010:

1. Margit Urtegård, Sociolog och Beteendevetare, 43 år, Ulfhäll

2. Erik Berg, Överstelöjtnant, 65 år, Strängnäs

3. Jan Eriksson, Ingenjör, 41 år, Strängnäs

4. Niklas Strömberg, Verkstadsarbetare, 32 år, Finninge

5. Patrick Baltatzis, Journalist och Kommunikatör, 44 år, Strängnäs -

6. Ludmila Holm, Pedagog och Psykolog, 48 år, Härad

7. Håkan Bertilsson, Bildningschef, 57 år, Strängnäs

8. Marie Ollman, Parkarbetare, 44 år, Strängnäs

9. Tony Douhán, Säljare, 39 år, Tosterö

10. Monika Eriksson-Bertilsson, VD, 56 år, Strängnäs

11. Claes Eriksson, Anläggningsarbetare, 45 år, Mariefred

12. Oscar Sandberg, Ventilationsmontör, 32 år, Strängnäs

13. Anita Berg, Studie- och yrkesvägledare, 64 år, Strängnäs

14. Hans Noreen, Journalist, Strängnäs

15. Niklas Axvallen, Studerande, 23 år, Strängnäs

16. Lillie Strömberg, Studerande, 27år, Finninge

17. Stefan Holm, Användbarhetsdesigner, 53 år, Härad

18. Per Stenström, Pensionär, 70 år, Strängnäs

19. Ronnie Triumf, Lärare, 67 år, Strängnäs

20. Anna Connydotter - Wiberg, Lärare, 38 år, Stallarholmen

21. Frank Backman, Konsult, 66 år, Strängnäs

22. Pirkko Björklund, Ekonom, 71 år, Stallarholmen

23. Pontus Wennerberg, Kustbevakare, 43 år, Ulfhäll

24. Anita Säll, Lärare, 61 år, Stallarholmen

25. Staffan Kullengren, Fältassistent, 64 år, Finninge

lördag 24 april 2010

Det här är ett sätt att försöka tysta bloggarna

Jag kan förstå att man både kan bli både förbannad och sur på sina politiska motståndare i bland. Men, politiker som är beredda att gå in och ändra på våra grundlagar varje gång de blir sura, det är farliga politiker det!

Strengnäs Tidning skriver: "Tonläget i de politiska bloggarna i Strängnäs är hård ibland. För hård menar den politiska majoriteten som nu vill att politikerna ska komma överens om hur man ska skriva och vara mot varandra. – Det här är inget problem. Däremot är det ett stort problem att vi har för lite politisk debatt. Det borde Demokratiberedningen ägna sig åt, säger Terese Holmberg (MP)."

Strängnäspartiets Erik Berg säger till tidnigen: "Jag upplever att det här är ett sätt att försöka tysta bloggarna. Det är att tassa på grundlagsskyddade rättigheter som yttrandefriheten."

Dagens ledare i Eskilstuna-Kuriren påpekar att "Staten skall inte vara åsiktspolis". Det förde mina tankar direkt till socialdemokraterna Leif Lindström och Lotta Grönblad i Strängnäs, kommunens egna åsiktspoliser. De tillhör uppenbarligen den mer stalinistiska hörnan av sitt parti då de vill styra vad vi politiska bloggare i kommunen får skriva och inte får skriva på våra bloggar. Skrämmande!

fredag 23 april 2010

Mer demokrati i Strängnäs?

En av orsakerna till att jag är en stolt Strängnäspartist är alla kloka partikollegor jag har i partiet. Vi är demokratiska, omutbara och ärliga! I dagens tidning har min partikollega Niklas Strömberg skrivit en mycket tänkvärd insändare. Jag citerar den i sin helhet:

Mer demokrati i Strängnäs?

Som en relativt nybliven politiker i Strängnäs är det med glädje som jag läser Helena Hallgarns insändare. Glädje över det faktum att en politiker i majoriteten tycks vilja öppna upp demokratin och göra beslutsprocessen tillgänglig för insyn.

Innebär det att man vill införa webbradio från kommunstyrelsens au och kommunfullmäktige? Eller rentav ta bort kommunstyrelsens arbetsutskott där många frågor avgörs i det tysta?

Demokratin i Strängnäs har måhända varit diskutabel tidigare men sedan nuvarande majoritet tog över har den slutits och till och med hånats av Jens Persson. Och här har du som folkpartist och liberal ett ansvar. Du sitter i majoritet med en herre som uttrycker ”det får vara någon måtta på demokratin”. Om du menar allvar med din insändare så är du nästintill unik i majoriteten, en blomma i smogen.

Du har mindre än ett halvår att visa att du menar allvar med dina vackra ord. Sådana ord väcker hopp och följs av en del inför stundande val. Du kan börja med att försöka få folkpartiet att inse att ett näringslivsbolag stänger ute allmänheten från insyn och i och med det demokratin, men det har du säkert redan förstått.

Niklas Strömberg,

Strängnäspartiet

onsdag 21 april 2010

Demokratin hotad i Strängnäs?

Har funderat över informationen om att Lotta Grönblad (S) och Leif Lindström (S) försöker använda demokratiberedningen som plattform för att tysta sina kritiker. Varje gång man blir sur på någon eller misstycker någons åsikt kan man inte glömma bort demokratins spelregler. Att moralisera över hur andra uttrycker sig är lågt. Att vilja skriva etikprogram och policydokument över hur andra människor skall yttra sig på bloggar och i media luktar skunk. Yttrandefrihet mina vänner, det finns folk i andra delar av världen som är beredda att offra sitt liv i kampen för yttrandefriheten och åsiktsfriheten. Glöm inte det!

Dessa odemokratiska tendenser dök upp i vår kommun redan vid majoritetsbytet 2008. När Socialdemokraterna, Centern och Folkpartiet tog över makten började politiken att bli odemokratisk. Jag citerar från min blogg:

"Kommunfullmäktiges ordförande Anders Svensson (fp) ringde hem till en moderat lördagen den 22 november och ville ha hjälp med att stänga några politikerbloggar. Jag kan ínte länka till någon tidningsartikel om detta, då tidningen tills nu helt har ignorerat detta allvarliga och odemokratiska beteende hos ordförande för kommunens högsta beslutande organ. Så här skriver en orolig politiker till en journalist på Strengnäs tidning:

"... Det gällde hur det kunde komma sig att tidningen inte på något sätt kommenterat den märkliga uppläxning som kommunfullmäktiges ledamöter fick vid senaste sammanträdet av 1e vice ordföranden eller de försök från ordförandens sida att strypa den offentliga debatten genom att på allvar föreslå en företrädare för moderaterna att man skulle stoppa bloggandet hos ledamöterna.

I all synnerhet som Alex Voronov satt på åhörarläktaren när uppläxningen skedde. Man måste ställa sig frågan om den uteblivna kommentaren från tidningens politiska skribent på detta exempellösa brott mot demokratin och yttrandefriheten som delar av fullmäktiges presidium visade prov på har något att göra med att Herr Voronov själv var en av orsakerna till presidiets handlande. Det vore i så fall synnerligen anmärkningsvärt."

Påminner om några kloka ord: "Jag håller inte med dig men jag är beredd att gå i döden för att du skall få framföra din åsikt. Jag gillar inte det du säger men är beredd att slåss för din rätt att få säga det" härleds till flera tänkare på 1700-talet bl a Voltaire. Nedan några andra."Jag håller inte med om det du säger, men är beredd att offra livet för att försvara din rätt att säga det." (Evelyn Beatrice Hall.)"Jag ogillar dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att få uttrycka dem." (Liberalen Francois Marie Arouet i det politiska manifestet "Dictionnaire philosophique", 1746).

Jag är beredd att slåss för allas rätt att tycka och tänka vad de vill. Jag är beredd att kämpa för yttrandefriheten och åsiktsfriheten i vårt land. Oavsett vad jag tycker om någon eller denne någons åsikter. Allt annat är för mig helt främmande.

Sinnesrobönen

Jag skrev denna vers i går på face-book, efter att ha läst den på min vän Lena Aluns blogg. Den gjorde många glada och därför lägger jag den nu på bloggen. Läs och njut! Den är särskilt bra för alla som vågar gå emot strömmen. Kom ihåg; Det är bara döda fiskar som flyter medströms.


SINNESROBÖNEN:


Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,


mod att förändra det jag kan,


och förstånd att inse skillnaden.


Låt dock aldrig min sinnesro bli så total


att den släcker min indignation


över det som är fel, vrångt och orätt.


Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder


och vreden slocknar i mitt bröst.


Låt mig aldrig misströsta


om möjligheten att nå en förändring


bara för att det som är fel är lag och normalt,


att det som är vrångt och orätt har historia.


Och låt mig aldrig tvivla på förståndet


bara för att jag är i minoritet.


Varje ny tanke startar alltid


hos en ensam.



Sinnesrobönen är en kristen bön skriven av den amerikanske prästen och teologen Reinhold Niebuhr 1926.

tisdag 20 april 2010

Kungaförtroende minskar stadigt

Både DN och SvD skriver om att Kungaförtroende minskar stadigt.

Det borde det göra. I ett liberalt och upplyst samhälle skall man inte kunna födas in i en hög samhällsposition. Alla människor är unika, men ingen är kunglig!

DN skriver: "Allt sedan SOM-undersökningarna startade 1995 har förtroende för det svenska kungahuset minskat. Vid höstens undersökning var förtroendet nere på samma låga nivå som 2004 efter kungens besök i Brunei där han gjorde en del utmanande uttalanden."

Dags att flytta in monarkin på ett museum. Låt det förlegade och omoderna statsskick vi har i dag bli historia. Sverige är en modern demokrati och där hör monarki inte hemma.

fredag 16 april 2010

De slutna rummens demokrati!

Erik Berg (SP) skriver på vår hemsida: "Jag vet också att Jens Persson och många andra i majoriteten (S + FP + C) är mycket besvärade över de ”små partiernas” ofta franka och öppenhjärtiga opposition. En av effekterna av detta, som man funderar över, är att låta kommunstyrelsens arbetsutskott endast vara öppet för moderaterna och ta bort adjungeringen av ”de små” det vill säga SP, MfP, KD, MP, V.

Ett annat sätt är att skapa olika former av bolag som ju försvårar insyn enligt offentlighetsprincipen, då man kan påstå att det är aktiebolagslagen som gäller (vilket det inom parentes inte är) och det är just det man försöker sig på med skapandet av ett kommunalt näringslivsbolag i stället för att ha ett näringslivskontor i den kommunala förvaltningen.

I fullmäktige hånas ofta vi småpartier av majoritetens företrädare i olika former av budgetdebatter för att våra förslag är tunna och kanske inte helt genomarbetade. Nu kommer det att bli än värre, då den tf kommunchefen har bestämt, förmodligen på ett politiskt uppdrag, att inget stöd kommer att lämnas till oppositionen för att kunna ta fram ekonomiska eller andra underlag. ”Tjänstemännen går på knäna” säger man och det är säkert sant, men då måste man hantera frågan, så att det inte uppstår ett demokratiskt underskott.

Det senaste och allvarligaste är ett försök att påverka och begränsa de politiska bloggarna i Strängnäs kommun och det finns ju en hel del, bara Strängnäspartiet har tre stycken som bloggar: Stefans Sonderingar, Patricks Episodi och Margits Politikken. Där sannolikt Margits Politikken är den som stör mest bla genom att den är mycket välbesökt och att debatten ofta är både spänstig och het. Margit tar också upp mycket av den lokala politiken i Strängnäs och tydliggör den lokala maktutövningens många sidor för att inte säga baksidor.

Av alla instanser är det nu Demokratiberedningen som försöker påverka våra sociala medier, nästa steg blir kanske att ge sig på Facebook, där vi finns bla som ”Strängnäspartiets vänner”. Tydligen är detta med bloggar och facebook en nagel i ögat på den styrande majoriteten S + FP + C i Strängnäs och man är så upprörd och störd att man uppdrar till självaste Demokratiberedningen att ge sig på våra demokratiska fri- och rättigheter. Att demokratiberedningen rör sig i dessa tassemarker är i sanning mycket märkligt."

I dagens tidning skriver Helena Hallgarn (FP): "Vad är det då som krävs? Enligt min mening krävs en förändring av den politiska processen genom ökad fokus på öppenhet, insyn och inflytande – kort sagt ökad demokratisering. Vi måste öppna upp beslutsprocessen och göra den tillgänglig för insyn, mycket tidigare än i dag. Det duger inte att bara presentera ett färdigt förslag till beslut, som medborgarna på sin höjd kan påverka i detaljer – om de hinner! Människor måste få delta i diskussionerna medan det ännu går att föra fram alternativ. Tydlighet och öppenhet måste prägla den politiska verksam?heten."

Helena Hallgarn är mycket klok och vi i Strängnäspartiet håller fullständigt med henne i allt hon skriver. Problemet är att hon och hennes parti är med i fel majoritet. Det är socialdemokraterna och centerpartiet som är i täten för ökat slutenhet. De är de som står för "de slutna rummens demokrati". Det är de som vill strypa debatterna på bloggarna och nätet generellt.

Uppdaterad 2010-04-20: Vänsterpartiets David Aronsson skriver på sin blogg: "Jag deklarerar härmed att det finns inte en susning att jag skriver på något dokument om etik eller annat gällande oavsett vilket område (och gällande yttrandefriheten kan ni glömma helt). Etik och moral är inget som moralkakediskussioner eller pseudosäkerhet tar bort eller lägger till. Att ett dokument skulle göra blogosfären renare är så naivt att det är förvånande från rävar som Leif (S, demokratiberedningens ordf). Det är därför jag inte tror ett spår på att det är det egentliga syftet. Jag lutar mer åt att det är för att ha något man kan slå i huvudet på eventuella kvinnliga lokala bloggare som tröttnar på att bli trakasserade. Det ska mer till än så här för att jag skriver under något sånt."

Stort GRATTIS Nedzad Jazic!

I går skrev jag i en kommentar på min blogg: "Jag har nu fått veta att Jazic får ha sin vagn på torget. Han skall bara göra några smärre ändringar på sin befintliga vagn. Det glädjer mig oerhört mycket att problemet nu är löst."

I dag står det i tidningen: "Det kommer bli fint, säger grönsakshandlare Nedzad Jazic som är glad att det nu verkar som att hans problem med att få stå på Gyllenhjelmstorget är löst för gott. Kommunen och Jazic har kommit överens om hur hans vagn ska se ut. Framför allt ska han använda sig av markisväv för att skydda grönsakerna, och då gör kommunen ett undantag från reglerna."

Ingen regel utan undantag och i bland segrar förnuftet! Vi är många som ser fram emot att köpa grönsaker på Gyllenhjelmstorget igen.

torsdag 15 april 2010

SD-sympatisörer är inga extrema galningar

Dagens citat kommer här. Det är Markus Uvell, opinionsanalyschef på Svenskt Näringsliv, som skriver i DN: "Kanske kan man säga att problemet med Sverigedemokraterna är just att deras sympatisörer inte är extrema galningar. Om de verkligen vore det, skulle de inte kunna komma in i riksdagen. Däremot finns det säkerligen tillräckligt många frustrerade mittenväljare som skyller sina problem på invandringen för att SD ska nå fyra procent i valet.

Efter att ha studerat denna väljargrupp ingående blir min slutsats att uppgörelsen med fenomenet SD handlar om mycket mer än om att möta Jimmie Åkesson i debatter eller kartlägga partiets kandidater. Det handlar om att göra upp med flera av de allra mest populära föreställningarna i svensk samhällsdebatt, föreställningar som SD exploaterar av egna syften.

Det gäller till exempel tanken att politikens mål är att vi alla ska bli så lika som möjligt, att skillnader alltid är av ondo. Och att Sverige är ett unikt land, rentav det enda land som erbjuder sina medborgare fungerande välfärd."

I mina öron låter det som om SD har mycket gemensamt med socialdemokraterna. Ingen av dem är extrema galningar och båda dyrkar folkhemstanken!

onsdag 14 april 2010

Nalin Pekgul och Paulina Neuding

Nalin Pekgul, ordförande för socialdemokratiska kvinnoförbundet, skriver på newsmill: "Vi som är politiskt aktiva och kommer från länder med långvariga konflikter bär med oss mycket hat. Men nu lever vi i Sverige och vi som har nått positioner som ger oss inflytande över samhällsutvecklingen måste använda vår makt och ställning för att verka för försoning och inte gå våra etniska gruppers ärenden." Nalin Pekgul är en mycket klok politiker som ofta kommer med vettiga och genomtänkta argument i integrationsfrågan.

Pekgul påpekar: "Men ska vi hålla ihop Sverige måste även svåra frågor kunna ventileras. Bakgrunden till intervjun i Aktuellt är att jag under flera år med oro har sett hur den svenska politiken etnicifieras. När riksdagen beslutade att benämna massakrerna på armenier, assyrier och syrianer som folkmord kom motsättningarna upp till ytan. Beslutet kan diskuteras, men det är ett tecken på etnicifieringen att riksdagsledamöter med rötter i Turkiet deltog så aktivt i debatten och sedan tar åt sig äran av beslutet inför de egna etniska grupperna. Jag hade förväntat mig att just dessa ledamöter skulle se faran med etnicifieringen och hålla sig borta från denna debatt för att inte öka motsättningarna." Pekguls debattartikel på newsmill påminner om Paulina Neudings artikel i SvD här om dagen; "Åkesson tjänar på att andra duckar".

Paulina Neuding skriver: "Mordet på en äldre kvinna i Landskrona är ett tragiskt, enskilt våldsdåd som inte säger någonting om brottsligheten i stort, vare sig i Landskrona eller i resten av Sverige. Men mordet har väckt frågor i debatten som är värda att ta på allvar. Stämmer det att invandrare är mer benägna att begå våldsbrott än infödda svenskar? Finns det överhuvudtaget legitima skäl att tala om invandrares överrepresentation eller är det att gå Sverigedemokraternas ärenden?"

Det är individer som begår brott, inte etniska eller religösa grupper. Samtidigt måste man kunna prata öppet om de olika samhällsproblem vi har. Det är ett problem att personer från Afrikanska länder har svårare att få jobb i Sverige än vad tex en invandrare från Danmark har. Det är ett problem att invandrare tycks vara överrepresenterade i svenska fängelser. Tidigare var det arbetarklassen som var den dominerande gruppen på anstalterna. Kan man inte prata om detta blir det svårt att komma med bra problemlösningar.

Neuding skriver: "Flera amerikanska studier har visat att invandrare har varit mindre brottsbenägna än infödda amerikaner. En förklaring är att det rör sig om en grupp som ofta har riskerat mycket för att etablera sig i det nya landet, och som har för mycket att förlora på att begå brott. En annan förklaring tycks ligga i urvalet, det vill säga i vilka som väljer att lämna sina hemländer och bosätta sig i USA. Invandrare behöver alltså inte vara mer ?benägna att begå brott, trots alla svårigheter det innebär att börja om i ett nytt land uppryckt med rötterna. Om detta borde man även i Sverige kunna föra en debatt som leder till konstruktiva åtgärder."

Om vi inte kan ta i känsliga frågor så lämnar vi över de till andra. I det här fallet till Sverigedemokraterna. Är det det vi vill?

tisdag 13 april 2010

Jazics vagn är inte ful

Kristina LevinStrengnäs Tidning skriver: "I 15 år har Nedjad Jazic sålt grönsaker på torget i Strängnäs. Varje år inför de senaste årens säsonger har han mött motstånd mot sin vagn som han säljer sina grönsaker ifrån. En vagn han köpte på kommunens inrådan för nio år sedan. Fyra år senare, 2005, höll den inte längre måtten."

När Jazic skulle ansöka om tillstånd att få stå med sin vagn och sälja grönsaker på Gyllenhjelmstorget för säsongen som nu kommer fick han alltså ett nej. Detta är en sorglig historia; en sorglig historia som har drabbat en person väldigt hårt. Det är dags att kommunen gör rätt i den här frågan. Låt Nedjad Jazic få det tillstånd han behöver för att sälja grönsaker på Gyllenhjelmstorget i Strängnäs. Klåfingriga tjänstemän och politiker gör ingen nytta i det här ärendet. Det är inget fel på vagnen. Ett levande torg borde vara målet. Grönsakshandlaren Nedjad Jazic är mycket uppskattad.

Dags att avpolitisera socialtjänsten?

Debatt på newsmill: "Sverige behöver mer seriös debatt om regler för myndighetsingripanden; om gränser mellan barns rättigheter och föräldrars integritet. Men svensk socialtjänst idag är orimligt hårt styrd av politiska socialnämnder, ner på enskild individnivå. Politiken ska sköta lagar och regler, budgetar och granskningar - inte ta ansvaret för klienterna ifrån professionen skriver Ulf Kristersson, socialborgarråd i Stockholm, och Christine Johansson, ordförande i akademikerförbundet SSR."

Jag blir bara matt och uppgiven när jag läser denna debattartikel. Makan till trams skall man leta länge efter. Här har tydligen högern och vänstern hittat varandra i en ohelig allians i en livsviktig fråga för många utsatta människor. Trovärdigt? Knappast. Medmänskligt? Inte alls. Jag citerar delar av Ann Helena Rudbergs kommentar på newsmill:

"Ju fler människor som är inkopplade i granskningen av vad socialnämnderna gör desto bättre. Låt inte de människor som är tvungna att ha med socialen att göra sitta där ensamma utan att någon annan ser vad som sker. Socialerna är ofta i socialistiska kvinnors grepp och de menar absolut väl, men kan ofta inte gå förbi sina egna begränsningar. Hemlighetsmakeriet bakom de där dörrarna har blivit värre med åren. Istället för att sluta dessa myndighetsplatser än mer så vore det bättre att öppna dem utåt. Socialen är liksom f-kassan och arbetsförmedlingen gamla institutioner med sin egen inbyggda moral och sina regler. Det räcker inte bara med professionell utbildning det behövs lite hjärta och en smula enkelt sunt förnuft också. Och det kan en vanlig människa utan utbildning stå för likaväl som ett proffs. Ibland kanske mycket bättre."

Kristersson arbetar hårt, om jag har förstått det hela rätt, för att det skall bli lättare att adoptera. Christina Johansson vill tillfredställa sina medlemmars, som är socionomer, krav på socionomlegitimation. Vem får betala priset? Behöver jag svara på det?

Jag säger som Urban Persson (newsmillskommentar): "Kristersson och Johansson har övertagit kyrkans roll. Den ena springer med kollekthåven och den andra spelar orgel."

"Socialtjänsten som bildades för att vara utsattas advokater mot samhället, har istället blivit samhällets advokater mot våra utsatta."

Moderaterna bygger broar

Ledarskribenten på Eskilstuna-Kuriren Susanne Birgersson skriver: "Moderaterna oroar sig för ökade klyftor och pratar om rättvisa och alla människors lika möjlighet och rättigheter oberoende av bakgrund. Sverige får inte bli ett land där det går bra för några, samtidigt som andra lämnas efter, heter det i kampanjmaterialet. Man kan skratta lite. Adoptionen av Socialdemokraternas retorik och favoritord är inte särskilt subtil."

För att använda samma begrepp som Birgersson kan man säga att det är en vällyckad adoption moderaterna har gjort. Det är inte alla "adoptivbarn" som får det så här bra. Jag menar att det är en sak att säga och en helt annan sak att göra. Socialdemokraterna har alltid haft monopol på rättvise- och solidaritetsbegreppen. En gång i tiden var det säkert rätt också. Men, inte i dag. Det finns moderna socialdemokrater som arbetar åt rätt håll. Men, de är tyvärr sällsynta. Det finns socialdemokrater som påstår att de tillhör den goda sidan. För oss som har varit beroende av det hjälpsystem som socialdemokraterna försvarar i alla lägen så är det rätt skrattretande att höra sådant; man vet inte om man skall skratta eller gråta. De systemkramande socialdemokraterna levererar ingen rättvisa. De har själva blivit som den elit de tidigare bekämpade; maktfullkomliga och dryga.

Birgersson påpekar: "Klyftan mellan dem som har jobb och dem som inte har, existerar oavsett regering." Det är helt korrekt. Den stora skillnaden är att en borgerlig regering kommer att se till att de som arbetar blir flera medan en socialdemokratisk ledd regering mer satsar på att folk skall bli kvar i sitt bidragsberoende.

måndag 12 april 2010

Socialdemokraternas utanförskap

Sanna Rayman på Svd skriver: "Ingenstans ligger självmordstankar, ångest och även självmordsförsök så högt som hos gruppen långtidssjukskrivna. Ändå har vi en debatt där denna tillvaro nästintill försvaras med näbbar och klor, trots att det är vård och rehabilitering som är det viktiga."

Anders W Jonsson (C) skriver på sin blogg: "Jag vill rekommendera Veronica Palm (S) att besöka en Arbetsförmedling för att träffa några av alla de långtidssjukskrivna som nu får hjälp via Arbetsförmedlingen. Det är människor som drabbades stenhårt av den havererade sjukförsäkring som Veronica Palm hade ansvaret för fram till 2006. De som av många olika skäl hamnade i årslånga passiva sjukförsäkringar utan hjälp att komma tillbaka till arbete. Veronicas lösning på den tiden var att införa ett system där den sjukskrivne efter ett år successivt fördes över till förtidspension. 140 personer per dag förtidspensionerandes hösten 2006 när systemet var som mest effektivt. Vi vet att de som förtidspensionerades när Veronica satt vid makten drabbades av ett liv i fattigdom, ingen lever gott på förtidspension. Vi vet att många drabbades av ytterligare sjukdom och för tidig död."

Jag har förstått att sanningssägare är något som föraktas för fullt bland socialdemokrater. De kan man göra narr av. Man kritiserar visst inte sina egna oavsett vad de har gjort. Lojaliteten mot partiet är total. Denna inställning känns lite mörk och läbbig, tycker jag. Men, till min stora glädje och förvåning hittade jag till slut en socialdemokrat som törs tala sanning fast han är sosse. Hans Dahlgren, Socialdemokratisk debattör, skriver på politikerbloggen:

"En socialdemokrati som vill återta makten har inte råd att bortse från jobblinjen och en fungerande sjukförsäkring. Väljarna vill ha en trovärdig politik som hänger ihop. Väljarna är klokare än man tror – de har inte glömt Socialdemokratins taskiga hantering av jobbfrågan, utanförskapet och missbruket av våra sociala försäkringar. Har Socialdemokratin själv glömt jobblinjen?"

Mona Sahlin (S) frågar i en partiledardebatt: "Varför denna stupstock om det handlar om att hjälpa dem tillbaka?" Stupstock var en stock med urgröpning i mitten för halsen. Den var så låg att de som skulle halshuggas fick lägga sig ned. Själva avrättningen skedde med en speciell yxa, bila. Man kan ju bestämma sig för om man vill skrämma folk eller hjälpa folk. Socialdemokraterna använder sig mest av skrämselspropaganda, tycker jag. Det utanförskap som socialdemokraterna har skapat vill de uppenbarligen kämpa för att behålla.

lördag 10 april 2010

Om bottenlös sorg

I dag är det 22 år sedan min egen dotter Veronika dog. Jag följde henne till graven i april 1988. Min förstfödda dotter Margarita, då 2 år, hoppade och skuttade runt den lilla vita kistan i Molde Domkyrka. Jag valde att ta med henne på begravningen fast hon var för liten för att förstå vad som hände. Jag ville kunna berätta för henne senare i livet att hon var med när vi sa farväl till hennes egen lillasyster. Margarita hade en vacker röd klänning på sig och svarta små lackskor. På kistan låg en krans gjord som ett hjärta av många röda rosor. Det var bara en liten skara människor närvarande under begravningsgudstjänsten. Det var Veronikas pappa och jag, ett mycket ungt par, vi var bara 23 och 22 år gamla och några släktingar som var där.

"Stor kram till dig som har ett sådant minne att vårda", skriver en vän till mig i dag på face-book. Min familj har alltid pratat om Veronika. Vi vårdar hennes minne genom att berätta att hon föddes, levde och dog. Det är totalt meningslöst att barn dör. KG Hammars bok "Jag har inte sanningen, jag söker den" har hjälpt mig mycket. I boken berättar han att det finns saker som händer som helt saknar mening.

På min blogg den 11 mars 2008 skriver jag: "Vad är meningen med livet, är filosofernas viktigaste och ständigt återkommande fråga. Mot bakgrund av, att min mamma Margit dog när jag föddes, min pappa Jostein Edgar dog när jag var 12 och min egen dotter Veronika dog när hon var bara fyra dagar gammal, har just denna fråga ofta dykt upp i mitt huvud. Vad är meningen med livet?" Meningen är nog att vi som är kvar skall ta hand om varandra och sprida kärlek. Vi skall inte låta onda människor styra våra liv. Marcus Birro säger: "De hugger så fort man visar svaghet. Så fort en människa lämnar en lucka, visar en svaghet, så är trollen där och hugger." Låt de hugga. Kärleken är starkare än hatet. Kärleken kommer att vinna. I första Korinterbrevet kapitel 13 står det: "När allt annat går under finns tre saker ändå kvar - tron, hoppet och kärleken men störst av dem är kärleken."

Ulla skriver i SvD: "Mina föräldrar dog i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Då fanns inom det landsting där jag bodde ingen krishjälp att få. Men numera är vårt samhälle bättre rustat att stödja människor som drabbas av hastiga förluster.Detta är mycket viktiga insatser." Min dotter dog 1988 och vi fick ingen hjälp. Jag har kommit fram till att det är viktigt att prata om sorg och smärta.

Den bottenlösa sorgen det innebär att förlora sitt barn försvinner aldrig. Det slutar aldrig att gör ont. Men, det hjälper dig, mig och andra att prata om tabuämnet döden. När min dotter Veronika dog gick folk till den andra sidan av gatan när de såg mig. De var rädda. De visste inte vad de skulle säga. Jag har stor respekt för den rädslan de kände inför det okända och för döden. Mina tragiska erfarenheter har gett mig mod och styrka att vara där när andra drabbas. Att inte vara rädd, att alltid stå upp för mina medmänniskor och tro på rättvisan ger mitt liv en mening. Min dotter Veronika, min pappa Jostein Edgar och min mamma Margit är änglar som hjälper mig att hitta rätt på livets outgrundliga stigar. Outgrundliga äro Herrens vägar!

fredag 9 april 2010

Vänsterns darling går inte att lita på

Chefsekonomen på Svenskt Näringsliv, Stefan Fölster, har skrivit debattartikeln "Vänsterns darling går inte att lita på" i dagens Expressen.

Fölster skriver: "En hel yrkeskår lever på att odla klasskampsmyten. De är avlönade av en mängd intressegrupper, fackföreningar och delvis skattefinansierade ideella organisationer. Om de inte ständigt kan bekräfta myten om ökade klyftor dras mattan undan för deras existens. Därför publicerar de allt mer skruvade artiklar om ökade klyftor som sensationslystna journalister glatt snappar upp."

Den brittiska forskaren Richard Wilkinson besöker i dagarna den svenska arbetarrörelsen för att sprida sina myter om fattigdom, berättar Stefan Fölster. Wilkinson och Kate Picketts har skrivit boken "Jämlikhetsandan", som enligt Fölster innehåller diagram som är manipulerade. Det är Richard Wilkinson som Fölster kallar "Vänsterns darling". Det är tydligen Wilkinsons manipulerade siffermaterial som vänstern skall använda som slagträd i kommande valrörelse.

Fölster skriver: "Fattigdomen har särskilt minskat i länder som blivit mer marknadsorienterade som Kina, Indien eller Chile. Även i Sverige har fattigdomen mer än halverats under de senaste tio åren, enligt Socialstyrelsen." Det är nog inget vi kommer att få höra från Mona Sahlin (S) eller andra socialdemokrater.

Fölster skriver avslutningsvis: "Såväl många ideella organisationer som rubriksättare kan leva gott på att exploatera människors upprördhet om orättvisor. För dem skulle det vara en katastrof om allmänheten upptäckte det som forskningen redan kommit fram till - att klyftorna i huvudsak minskar."

torsdag 8 april 2010

Ungar härjar fritt i Strängnäs

LedarskribentenEskilstuna-Kuriren Susanne Birgersson skriver i dag en tänkvärd krönika; "För tråkigt i Strängnäs?".

Birgersson skriver: "Men att det hänger lite för många uttråkade ungdomar i gallerian är ett annat problem än de rätt allvarliga incidenterna som Strengnäs Tidning rapporterade om i går. Om brist på aktivitetsutbud förklarade vandalism, rån och stöld skulle en majoritet av Sveriges mindre orter plågas av en oerhörd kriminalitet. De relativt få personer som rånar äldre damer, trakasserar butikspersonal och bränner av raketer inomhus har allvarligare problem än att de kan lösas genom fler fritidsgårdar. Förmodligen skulle dessa personer heller inte vara särskilt välkomna där, alternativt orsaka bråk och stök där i stället. I grund och botten handlar det här om ungdomar med väldigt skeva verklighetsuppfattningar. Auktoriteter saknas och rätt och fel är en teoretisk distinktion som de inte funderar särskilt mycket på."

Birgersson har fattat galoppen. I flera år har några barn/ungdomar härjat ganska fritt i stan. Rebellerna stoppas varken av flera fritidsgårdar eller utökade öppettider och ungdomar som beter sig så här har allvarligare problem än att de är uttråkade.

Fastighetsförvaltaren vid Kilenkrysset, Anders Lundmark, säger till tidningen: "Vi är ju ingen social inrättning som ska springa runt och jaga folk." Och det har han alldeles rätt i. Det är föräldrar, socialtjänst och polis som skall ta hand om buset. För flera år sedan när min dotter arbetade på Godismonstret, en centralt belägen affär nära Präntaren, hängde det nästan alltid ungdomar i och utanför affären. I bland ringde hon hem till mig när hon skulle stänga affären för att hon ville att jag skulle komma. Hon vågade inte passera ungdomarna utanför butiken ensam.

Ett av mina andra barn blev för några år sedan bestulen på sin mobil under en lektion. Skolan agerade snabbt och mobilen dök upp på polisstationen några dygn senare. Vi kunde via sparade sms lista ut vilken elev som hade stulit mobilen. Personen polisanmäldes. Vi vet inte huruvida socialtjänsten blev inkopplade i ärendet eller om föräldrarna till barnet kontaktades. Det enda jag vet är att polisen inte agerade i frågan. Jag frågade därför polisen om jag skulle gå hem till barnets föräldrar och berätta vad som hade hänt. Hade det varit mitt barn skulle jag velat ha den informationen, för om inte annat kunna mota Olle i grind. Polisen svarade att det kanske var en bra idé, men att jag inte borde gå dit själv. Hans råd var att jag i så fall skulle ta med mig en stark person i fall jag skulle attackeras. Jag gick aldrig dit. Det är inte min uppgift att informera vårdnadshavare om vad deras telningar gör och inte gör.

Susanne Birgersson skriver avslutningsvis: "Strängnäspolisen Margareta Freidenfeldt frågar sig i dagens nyhetsartikel i Strengnäs Tidning om föräldrarna egentligen känner till att ungdomarna uppehåller sig i Präntaren. Efter månader av bråk och med väl identifierade gängmedlemmar, varav flera minderåriga, borde den frågan inte ens behöva ställas." Hon har fullkomligt rätt! Vid det här laget borde socialtjänsten eller polisen ha kontaktat ungdomarnas familjer. Allt annat måste betraktas som mycket anmärkningsvärt; nästintill kunna betraktas som tjänstefel!

onsdag 7 april 2010

Ibland tystnar de röda bloggarna…

Kent Persson (M) skriver på sin blogg: "Ibland tystnar de röda bloggarna. När en av socialdemokraternas riksdagsledamöter tar till ton mot en kvinnlig centerpartist så ser vi inte röken av några avståndstagande blogginlägg. Varför? Tycker man att Abramsson agerat korrekt? Tillhör hot om att 'remmas upp' den socialdemokratiska retoriken? Skulle inte tro det, men var finns trovärdigheten i det röda bloggandet om man tiger still när en av de egna begår överträdelser."

Ja, det är något besynnerligt och konstigt över det hela när de normalt högljudda socialdemokratiska bloggarna blir tysta. Fast jag är inte alls förvånad. Det är inget ovanligt gruppbeteende att skydda sina egna oavsett vad de gör och socialdemokraterna är inget undantag. Det som dock skiljer socialdemokraterna från andra är deras aggressiva retorik.

Den socialdemokratiska riksdagsmannen tillika kommunfullmäktigeledamoten Karl Gustav Abramsson säger i kommunfullmäktiges talarstol i Vilhelmina: "Hade vi inte haft samma anfader och… ja, hade hon varit en vanlig människa så hade jag kanske remmat upp Maria men nu så råkar vi vara släkt också, det kan ju vara lite förlåtande ibland."

SvD skriver: "Det var under en interpellationsdebatt på tisdagen som ordstriden uppstod mellan Karl Gustav Abramsson och Maria Kristoffersson. Hon reagerade inte under mötet, men partikamraten Joakim Risberg (C) klev upp i talarstolen och krävde en ursäkt för uttalandet." Någon ursäkt kommer Maria Kristoffersson (C) inte att få då Karl Gustav Abramsson (S) uppenbarligen tycker att det är OK att uttala sig på detta viset. Till råga på allt så sitter alltså karl i Sveriges lagstiftande församling. Och de röda bloggarna är tysta...

tisdag 6 april 2010

Vi måste erkänna att lika väl som vi är olika så är vi jämlika

Dagens citat får Ulf Nilson stå för; i Expressen:

"Vi måste på allvar försöka lära känna varandra - inte på mordplatsen och i rättssalen utan i vardagslivet. Vi måste erkänna att lika väl som vi är olika så är vi jämlika och måste försöka dra i samma riktning."

Det finns inga vi och de; det finns bara VI!

Bostadspolitik

Eskilstuna-Kuriren skriver: "I Eskilstuna och Strängnäs beräknas bara varannan ung barnfamilj ha råd att bo i villa. Det är Villaägarna som sammanställt statistik för barnfamiljers löner och utifrån dessa siffror uppskattat hur många som har råd med villa. Samtidigt har man tagit hänsyn till de lokala småhuspriserna vid beräkningen." Är det verkligen så? Just nu vill bankerna att man i genomsnitt skall ha 19 000 kronor per månad att lägga på övriga hushållskostnader. Vad är övriga hushållskostnader? 19 000 kronor låter i alla fall som orimligt mycket.

När min man Pontus och jag var 26 år gamla och hade tre små barn köpte vi en villa i Strängnäs. Det var efter den ekonomiska krisen på början av 90-talet och räntorna låg långt över 10 procent. Jag var hemmafru och vi hade bara en inkomst. Vi gjorde som många unga par har gjort i alla tider. Vi sparade, vi gnetade och vi levde på marginalen. Inga semesterresor under många år förutom när vi besökte norska släkten i Norge och då bodde vi hos dem. Vi känner många par från olika generationer som har levt så. Vi har inte använt några rot- eller rutavdrag. Vi har snickrat, städet, bakat och fixat själva.

Bostadspolitiken i Sverige skiljer sig från den norska och det har jag stor respekt för. Men, jag är orolig för att det kan bli en självuppfyllande profetia i det här med vem som har råd och inte råd till att köpa sig en egen bostad. Många av mina vänner som bor i hyresrätter betalar mer i hyra än vad vi gör som bor i villa. Vi kan påverka vår hyra (kostnader) genom amorteringar och annat. Säger man tillräckligt många gånger att det är dyrt att köpa sig en egen bostad, ja då blir det lätt att färre tar chansen också.

Jag har tidigare skrivit om norsk bostadspolitik. Det var när kristdemokraten Mats Odell föreslog att man skall skattebefria andrahandsuthyrning. Ett mycket bra förslag. Så har man gjort i Norge i långa tider. I bland borde man nog gå över ån efter vatten! Det är i alla fall inte fel att lära sig bra saker av sina grannländer. Eller?

torsdag 1 april 2010

Bergsprängardöttrar och häxor

I dag på självaste skärtorsdagen brukar häxorna att sätta sig på sina skaft och åka till Blåkulla. Starka kvinnor har nog alltid varit hotfulla och farliga i mångas ögon. Förr i tiden eldades starka kvinnor på bål.

Jag läser tidningsartikeln "Fångad av kvinnliga fångar" i Eskilstuna-Kuriren. Det är skådespelaren Lo Kauppi som har intervjuat kvinnor i fängelse och skrivit en pjäs; Bergsprängardöttrar. Den kommer till teatern i Eskilstuna den 8 april. Hon vill få i gång en diskussion om kriminalvården och det är aldrig fel.

Hon säger: "I Malmö berättade till exempel en tjej om ett projekt som kallades Godnattsagor inifrån och det var alltså fängslade pappor som läste in sagor för sina barn. Det här kostade 80 000 kronor men det var osäkert om projektet skulle fortsätta. Samtidigt byggs ett säkerhetsfängelse för 750 miljoner kronor i Härnösand! Proportionerna säger verkligen någonting. Ändå vet vi att säkerhet inte fungerar, att sådana saker som elstängsel inte hjälper. Det finns hur mycket forskning som helst på det. Så grundfrågan är: vill vi minska brott och lidande eller handlar det om andra saker?

Klok fundering och fråga.