Min väninna Maria Abrahamson, som jag träffade när jag gick Aktion MKF-utbildningen (moderata kvinnors ledarskapsutbildning) har på sin blogg skrivit något så underbart klokt så det får bli dagens citat:
"Till en vän kan man säga vilka idiotiska saker som helst.
Tillsammans med bekanta är man ständigt medveten om deras lätt felaktiga bild av en själv och man anpassar sig därför till den. Många äktenskap bygger på bekantskap.
Man kan vara tillsammans med en människa tre timmar av sitt liv och få en vän. En annan människa förblir bara en bekant i 30 år."
- John D. MacDonald -
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Så utomordentligt klokt! Jag skulle vilja tillägga att i min generation skulle jag inte heller tveka att lägga till släktningar, syskon, kusiner och sysslingar. Alla vi som delar samma bakgrund och har samma referensramar och som känner varandras fel och brister redan från början.
Tyvärr är väl inte samhället så idag, då släkter är splittrade över landet och inte ens syskon alltid växer upp tillsammans (vilket för all del skedde även "på min tid" men var ovanligare).
Mycket kloka ord! Maria Abrahamsson är verkligen en av mina favoriter.
kerstinsv
Som vanligt var allt bättre förr i Mats Werners värld... :-) Inget nytt under solen där! När människor var bundna till hembygden och inte ens den mest ambitiösa kunde skapa sin egen tillvaro på annan plats i landet eller världen - då hade vi alltså ett drömsamhälle?
Kära Prikopil!
Som vanligt läser Du som en viss potentat läser en bestämd skrift. Har jag någonstans i texten skrivit att "det var bättre förr"?
Naturligtvis inte, för det var det inte heller. Däremot finns inslag i den mänskliga interaktionen som i många sammanhang fungerade bättre förr av helt naturliga skäl. Det är ett så enkelt faktum att det t.o.m. borde uppfattats av Prikopil även om han hade varit nyfödd.
Mats - du säger att "tyvärr är samhället inte så idag", eftersom "släkter är splittrade över landet". Jag tror det är en tillräcklig grund för att dra den slutsats jag gjorde.
Men visst, man kan säkert hävda att det fanns fördelar med släkter som höll sig nära varandra, med en ganska begränsad värdsbild som följd. Det beror nog mest på hur ens egen inställning till omvärlden ser ut, huruvida man ser några fördelar med det... ;-)
Återigen - det finns inget ont som inte har något gott i sig, Prikopil! Dra därför inte hur långa slutsatser som helst av bokstavsläsande.
Huh? Då får du väl uttrycka dig med något annat än bokstäver då. En kort pantomin kanske? Eller en interpretativ dans? Alternativt uttrycka dig tydligare, om det du skriver inte är det du menar... ;-)
Prikopil! Du hänger alltså upp Dig på ordet "Tyvärr" när Du pådyvlar mig uppfattningen att "det var bättre förr". Visst är det väl ändå bättre att det finns fler medmänniskor man som människa kan känna sig bekväm och öppen och ohämmad med, än färre? Allt annat behöver väl inte ha varit "bättre" för det?
Skicka en kommentar