Mamma Margit och sonen Emil i Egypten 2008.
På fredag morgon vid 05.29 åker jag med tåget till Arlanda. Jag skall åka till Lanzarote. Jag åker hem till byn så att säga. Jag arbetade som inkastare på disco på Lanzarote 1985. Det är lite konstigt, i Sverige har man utkastare på våra uteställen, i de mera vänliga länderna har man inkastare:-). Vi har mycket att lära! På denna fantastiska ö, som vissa finare människor bara ser som simpelt chartermål, hittade jag mig själv. Jag var 18 år, nyfiken på livet, på rymmen från de sociala myndigheterna i Norge, då hittade jag vänner för livet.
Nu åker jag dit igen, skall skriva på min bok. Just nu heter boken "Flickan som fick lära sig sluta slåss". Vi får se vad det blir till slut. Jag hoppas att min historia, om maskrosbarnet som överlevde trots alla övergrepp och elaka tungor, skall vara till hjälp för andra. Jag har fostrat tre fantastiska barn; Margarita, Benjamin och Emil. Oavsett vad som händer så finns de kvar. Inget är större än kärleken; inget är viktigare och inget är vackrare!
Till mina vänner vill jag säga, jag kommer tillbaka på bloggen om en vecka. Till mina antagonister vill jag lova, ni blir inte av med mig i första taget! Jag kommer tillbaka! Take care allihopa.
torsdag 12 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
You too, Margit! Vässa pennan och njut av veckan som kommer!
Klem
MATS
Hej Margit!
Ha en jätteskön semester?
Eller skriv så det ryker.
Väntar med spänning på din bok.
Nu ska jag till förskolan med grabben.
Ta hand om dig.
Kram på dig //Cattis
Behaglig resa, önskar jag dig. Så reser jag nu kl 13.00 till Uppsala och samlar hopp och inspiration för oss båda bland Liberala Kvinnor.
Jag förstod nu att din Avrättning var värre än min i SEB. Jag var dock alldeles ensam utan facket. Synd!
Det var också min värsta upplevelse i livet. Hjärtesorg och dödsfall är en sak. Men att bli fråntagen yrkesstolthet efter många, tuffa, arbetsamma år är något helt annat. Jag reagerade nog som en man. Identiteten sitter i göranden och prestationer. Mina sår har inte läkt än. Du hjälper mig att erkänna att de finns kvar. Och att jag är livrädd för att bli anställd i en organisation igen. Utsätta mig för förnedring och kränkningar.
Du klarar detta. Det vet jag. Stor Lycka på Färden till Lanzarote.
Bamsekram
Lena
Ha det så skönt i värmen!
Själv ska jag åka till Borlänge. Kan man få en kopp kaffe?
(Det sista ur en Hasse&Tage-sketch som jag trodde alla avnjutit, men häromdagen hörde jag i radion en lång diskussion om varifrån uttrycket kom. I originalet förstås Säffle.)
Njut lite åt mig också!
Kerstin
Hej Mats.
Jag har nu packat ner bikinin och tagit fram passet, men inget mer än, skall gå ner till tågstationen om 6 timmar.
Håller på att rensa bort en massa tidningar igen. Har fått räkning på Kurren, tänker inte ha den tidningen något mera:-), har därför slängt räkningen i papperssorteringen, där gör den bäst nytta!:-).
Sköt om dig. Vi ses.
Klem
Margit
Hej Cattis.
Tusen tack. Jag lovar jag skall skriva så det ryker! När jag nu inte skall blogga borde jag ju hinna skriva massor på boken:-).
Take care, hälsa familjen.
Kramar Margit
Hej Dag.
Tack. Ha det bra i Borlänge. Det blir lungt för tuttifruttialliansen nu, nu när vi är på tur:-). Sköt om dig. Vi ses.
Vennlig hilsen
Margit
Hej Lena.
Tusen tack. Jag hoppas du hade det trevligt på liberala kvinnor i dag.
Vissa sår läker aldrig; vissa sår får man lära sig att leva med. Det positiva i alltihopa är, jag citerar nu Maria Urdin, som säljer Situation Stockholm i Gamla Stan: "För det är ju trots allt så, att det är motgångar, smärta, sorg och förlust, lika mycket som glädje och framgång, som gör oss till den vi är! Det lär oss att känna ödmjukhet, empati, och större tolerans mot andras, såväl som egna fel och brister".
Sköt om dig.
Bamsekramar Margit
Hej Kerstin.
Jag lovar, jag skall njuta lite åt dig också:-). Jag tar med mig solen hem sen!
Kram Margit
Hej Margit!!
Ha en underbar resa å njut för min del åxå....väntar med spänning på boken ...mitt examensarbete handlade om maskrosbarn.
Du är en underbar vän å en riktig fighter...men såna måste åxå få lite egentid och vila, ha en trevlig semester.
Ta med solen hem
kramar erica
Hej Erica.
Tack. Du är en underbar vän, jag känner inte många som dig, det spelar ingen roll vad det handlar om, du ställer alltid upp. Du är en orädd tjej med kämparglöd, jag gillar det!
Jag tar med solen hem till dig också:-).
Kramizar Margit
Skicka en kommentar