Nu vill vi vara med i leken!
Denna spalt skall handla om jämställdhet. Vad är jämställdhet? För mig handlar det inte bara om att kvinnor och män skall ha lika lön för lika arbete (det är en självklarhet!!). Det handlar mera om attityder och att få ta plats på de olika arenorna i samhället. Jag tänker med respekt och ödmjukhet på min mamma (född på 30-talet) som började sin yrkeskarriär som skogsarbetare tillsammans med min pappa, innan de blev bönder. Medan min pappa stickade tröjor till oss barn på kvällarna. Samtidigt tänker jag på min storasyster som gick till sjöss på 70-talet som ensam kvinna på båten, där hon jobbade som chefskock. Inte att förglömma min farmor som bossade över hela släkten, där hon var den som höll i alla trådar och fostrade allt och alla. Dessa kvinnor har präglat mig oerhört mycket, mitt självförtroende och framåtanda har jag därför fått i arv. Min attityd och självsäkerhet skrämmer många, något jag tror bottnar i förväntningar på hur en kvinna bör eller skall uppföra sig. En kvinna kan fortfarande inte ta samma plats eller utrymme i samhällets flesta rum lika naturligt som en man. Jag blir häpen varje gång någon kvinna uttalar sig om något och därefter blir bedömd som antingen hysterisk eller kallad en ”ångvält”. Detta är faktiskt inte ett sällan förekommande fenomen, ta t ex Margot Wallström när hon fick en plats i EU-parlamentet, då var det många kända män i Sverige som skulle uttala sig om huruvida hon var tillräckligt kompetent eller inte, hon hade ju så liten erfarenhet menade många (män). Detta handlar om en socialisering av kvinnorollen under flera hundra år som fortfarande spökar i samhällets korridorer. Det som försvårar för jämställdheten är inte något direkt konkret, som man kan ta på, det handlar om dolda regler och normer som styr vårt agerande. För mig handlar jämställdhet om frihet till att säga och göra vad jag vill utifrån mina intressen och egenskaper och inte utifrån vilket kön jag har. Nu väntar jag bara på att flera kvinnor skall våga ta del av dessa friheter och möjligheter som faktiskt finns där ute. Kvinnor och män är födda med samma behov och förutsättningar, begränsningarna lär vi oss i socialiseringsprocessen. Den dagen vi slutar göra vad samhället förväntar sig av oss, den dagen är vi verkligen jämställda. Då blir den verkligheten som bland andra min farmor, mamma och storasyster har banat väg för, mycket mera utbredd och självklar. Så stå på er tjejer, ta för er av livets smörgåsbord. Det är serverat – gubbväldet är över!
torsdag 7 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar