Lars Ohly (V) visar fingret till oliktänkande
Det känns otänkbart att en partiledare som visar fingret till en journalist kan bli minister. Men, det kan bli verklighet efter valet hösten 2010!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Välkommen att ta del av mina högst personliga åsikter om det mesta i livet. Åsikter och ståndpunkter uttryckta här och av mig är alltså mina personliga. Politisk korrekthet är inte min melodi; däremot ironier, humor, tabuämnen, bombastiska inlägg och ibland rena provokationer kan läsas här. För de som önskar läsa enbart en helt seriös politisk blogg utan humor rekommenderas andra bloggar... All publicering sker med konstnärligt och/eller journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.
10 kommentarer:
Ha Ha Ha
Härlig Rebell, Lars Ohly
Han växer aldrig upp=)
Ja, ha, ha, det var lustigt. Men är det bara jag som känner att någon humorist (eller kommunistätare) klippt en hel del här?
Finns originalfilmen på nätet?
Hej Dag.
Jag funderade faktisk på samma sak. Hittar du orginalet säg till.
Kommunistätare skriver du, den var ny för mig:-). Kan man äta sådana?:-)
Jag tror inte att någon varit in och meckat med filmen.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article438641.ab
Jo, i den artikeln som Bitte länkar till står det:
"Bilden flimrar förbi en sekund".
Så filmen från 2006 (!) har uppenbarligen fått en ny version nu där det verkar som att Ohly sitter och viftar med fingret samtidigt som hans röst är inklippt.
Nätet är fullt av "roliga" filmer, som vi inte bör ta alltför seriöst...
Att han sitter och viftar med fingret är helt klart en redigeringsskapelse! Men faktum är ATT han visar fingret. Om än så kort som en millisekund. Det räcker för mig.
;-)
Det är inte okej att visa fingret. Det är inte okej att svära.
Det är inte okej att höja rösten.
Det är inte okej att använda härskarteknik.
Men hur f-n funkar det i politikens vardag (virtuellt finger till alla j-a makthungriga karriärsklättrare)?
AB har haft två väldigt likartade historier bara denna vecka (med två andra politiker, skit samma vilka).
Jag upplever det varje vecka.
Vill man fokusera på en redigerad film med Lars Ohly från 2006, så visst, men jag tänker agera utifrån hur människor beter sig idag. Jag är sä j-a trött på att människor som det står V på ska man inte lyssna på, men om det står FP på dem ska vi lyssna?
Hypotetiskt; om jag hamnar i en soffa dagen efter valet och tillfrågas om jag är bästis med ett parti som trampar på upphovsrätten, ett som är främlingsfientligt eller ett som var stalinistiskt på 50-talet...
Ska jag spela med och ge ett Göran Hägglund-svar eller ska jag resa mig upp och gå, som Bengt Westerberg?
Måste tillägga: vi behöver inte fler mediatränade politikerrobotar, vi behöver fler som har äkta känslor, som Margit!
Måste tillägga: vi behöver inte fler mediatränade politikerrobotar, vi behöver fler som har äkta känslor, som Margit!
Hej Dag.
Tusen tack! De orden gjorde gott.
MVH Margit
Skicka en kommentar