Vår egyptiska vän Emad.

Emad Mohammed och Emil.
















Emad Mohammed och jag.
















Våran absoluta mest strålande solstråle under vår semestervecka i Egypten var utan tvekan, Emad Mohammed, han kommer vi aldrig att glömma. Hans goda och varma leende kan få vem som helst, vart som helst och när som helst att känna värmen och glädjen sprida sig i hela kroppen. När vi kom till restaurangen frukost, lunch och middag stod servitören Emad där väntande för att visa oss till bordet han hade reserverat för oss. Emil och Emad tävlade om att vika servetter snyggast. Emad lärde Emil att göra en ros av servetten. Vi hoppas verkligen att Emad är kvar på Soma Bay nästa gång vi kommer dit.

"Don´t ever feel that you are alone - there is always somebody there for you to reach out to." Laine Parsons


VÄNNER ÄR TYSTA ÄNGLAR

Vänner är tysta änglar som lyfter oss på våra fötter
när våra vingar har problem att komma ihåg hur man
flyger.
Bo Grapenskog

Egypten; "The mans world"!

Jag och sonen Emil i Egypten.
















Sent i går kväll hämtade min man Pontus mig och sonen Emil på Arlanda. Vi kom hem från vår resa i Egypten, där vi hade bott fem mil söder om staden Hurghada. Efter en vecka med bad, snorkling och sol var vi nöjda och belåtna. Egypten är ett spännande land att åka till. Emil, som är ett socialt geni, fick lätt kontakt med många av de egypterna som arbetade på hotellområdet. Ett område som mest påminde om ett stort anstaltsområde med säkerheten och allt. Vi fick även nya svenska vänner. Vi träffade en trevlig familj från Gränna. Emil som lätt påverkas av andra språk och dialekter talade med småländsk accent när vi åkte hem i går:-).

Islam är landets huvudreligion och präglar den egyptiska kulturen och vardagslivet. Islam introducerades i Egypten ca 640 e Kr och förändrade det då kristna samhället. Omkring 90 procent av landets befolkning är muslimer. 8-9 procent av befolkningen är (ortodoxa) kristna och de kallas för kopter. Förutom en kvinna som arbetade i hotellreceptionen samt ett par kvinnor som arbetade på hotellets spa-anläggning så fanns det uteslutande män bland de anställda på det stora hotellområdet. När jag frågade om varför det var på detta viset, fick jag till svar att det var för långt för kvinnor att åka ut till Soma Bay (Caribbean World Resorts) för att jobba. Oavsett orsak så var vi i alla fall omringade av många unga vackra män hela veckan i genom. Vi lovade våra charmiga och trevliga egyptiska vänner att vi skall återkomma till Soma Bay nästa år.

Margarita mår prima i Norge.

Margarita Urtegård.
















I dag har jag pratat länge med min dotter Margarita på telefon. Hon bor som sagt i Molde i Norge och pluggar på högskolan där och bor hos goda vänner av familjen. Margarita var förkyld och är sängliggande med feber, då kan det vara gott att få prata några ord med sin mamma. Fast hon snart är 23 år gammal, så blir jag lite hönsmamma igen när jag hör att hon är sjuk. Margarita stormtrivs på högskolan, i sin nya familj, med sina nya vänner och med sitt nya liv. Hon saknade oss litet, inte mycket, men hon älskar oss lika mycket i alla fall:-)!

Jag pratade även med Hege, mamman i huset där Margarita bor, min goda väninna sedan 20 år. Hon och familjen hade precis varit en vecka i Turkiet, hade tagit sina tre barn ur skolan en vecka och åkt till värmen. Det var inga problem för barnen att arbeta i kapp skolarbetet när de kom hem, påpekade Hege. Det lilla barnen får i läxor numera kan de arbeta in på en eftermiddag, deklarerade hon nästan förtvivlat. Vi mimrade oss tillbaka till den tiden vi arbetade tillsammans i Unge Höyre på 80-talet. Då vi bland annat förespråkade att eleverna skulle få börja evaluera lärarna. I dag finns det knappt något att evaluera, utbrast hon, när jag berättade att man i Sverige nu diskuterar att införa evaluering av lärarna. Faktum är att skolan slår ut många unga människor, om det kan förhindras genom att eleverna får evaluera sina lärare eller inte, det vet inte jag.

Emil och jag håller på att packa våra resväskor, vi åker till Egypten i morgon bitti. Emils farfar hämtar oss klockan 03.30 i natt för att köra oss till Arlanda. På fredag om en vecka är jag tillbaka i cyberrymden.

Take Care!

Emil "Urten" Urtegård

Emil, din förgrymmade unge!:-)


Emil i Lönneberga var min favorit bland Astrid Lindgrens böcker när jag var liten; hu jeve mig som barn han var, ej värre tänkas kan... Så när jag fick den här tuffa grabben tillsammans med min svenska man, var det helt uppenbart att han skulle heta Emil:-). Han är dock pappas grabb helt och hållet. Det är jag som "springer efter honom till snickarboa" och inte pappan. Emil är envis och har kort stubin. Han och jag gnabbas ganska ofta, då springer han till pappa och ropar "mamma har fått damp". Jag är övertygad om att Emil kommer att bli släktens nästa politiker. Killen har temperament, humor och ett stort rättvisepatos inom sig. Jag älskar den lilla retstickan!

När Emil föddes skrev våra norska vänner på gratulationskortet:
"Grattis till ett perfekt resultat av ett fruktbart nordiskt samarbete". Norsk humor!

Norska våfflor.

Donatella undrar om våfflorna är goda!





















Mitt recept på norska våfflor:
Vispa ihop 4 ägg med 1 och 1/2 deciliter socker, samt 1 tsk bakpulver och 1 tsk vaniljsocker. Blanda växelvis i 8 deciliter vetemjöl, 5 deciliter mjölk och 2 deciliter vispgrädde. Smör in våffeljärnet med smör mellan varje stekning. Servera med hemgjord sylt, helst rårörda hallon eller jordgubbar. Själv föredrar jag att ha smör och norsk brunost på, men då skall våfflorna vara varma så smöret smälter. Det är också gott med vaniljglass och jordgubbsylt på.

Mina barn har alltid tyckt att mina våfflor är bäst, nu vet ni varför. Man skall inte snåla med godsakerna/ingredienserna man lägger i smeten! Fettsnåla våfflor är inte goda.

PS:Emil, min son på 15 år, sa: - mamma, du får inte lägga ut ditt våffelrecept på bloggen, det är ju din hemlighet. - Vi har inga hemligheter längre min son, svarade jag, - vi har ju FRA!:-)):DS

"Mamma, vi skall till Egypten!"

"Du och jag Emil"; Bulgarien 2007.
















-Mamma, vi skall till Egypten, ropade min son Emil på 15 år, efter mig när jag gick för att sova i går kväll. Emil var upprymd och stolt, han har själv varit med och hittat och beställt resan på nätet under kvällen. Pappan Pontus skall arbeta under höstlovet, så det blir bara sonen och jag som åker.

I morse skulle jag kliva upp klockan 03.30, då jag skall börja arbeta 05.15 i dag. Redan 02.00 vaknade jag med fjärilar i magen; resfebern har redan drabbat mig! Jag har lovat Emil att lära mig snorkla, det brukar Pontus och han att göra tillsammans och grabben var ledsen för att han inte skulle ha någon att snorkla med. Vänta bara! Jag kommer att bli en fena på det:-). Vad gör man inte för en vecka i solen!