Emil i Lönneberga var min favorit bland Astrid Lindgrens böcker när jag var liten; hu jeve mig som barn han var, ej värre tänkas kan... Så när jag fick den här tuffa grabben tillsammans med min svenska man, var det helt uppenbart att han skulle heta Emil:-). Han är dock pappas grabb helt och hållet. Det är jag som "springer efter honom till snickarboa" och inte pappan. Emil är envis och har kort stubin. Han och jag gnabbas ganska ofta, då springer han till pappa och ropar "mamma har fått damp". Jag är övertygad om att Emil kommer att bli släktens nästa politiker. Killen har temperament, humor och ett stort rättvisepatos inom sig. Jag älskar den lilla retstickan!
När Emil föddes skrev våra norska vänner på gratulationskortet:
"Grattis till ett perfekt resultat av ett fruktbart nordiskt samarbete". Norsk humor!
