söndag 21 september 2008

Flexibelt arbetsliv önskas.

Det finns flera orsaker till att jag under lång tid har funderat över vårt behov att göra arbetslivet mera flexibelt. Vi är så låsta i att se 40 timmars arbetsvecka och pensionsålder vid 65 som norm när vi tittar på vårt yrkesverksamma liv; vi begränsar oss genom att titta på ålder mera än på livssituation. Jag har vänner som är födda 1966 precis som jag. De fick barn efter att de fyllde 30 år, det vill säga att deras barn är ganska små fortfarande. De skulle behöva arbeta färre timmar i veckan än de traditionella 40 timmarna. Själv fick jag mina första barn som tonåring och mitt yngsta barn är redan 15 år. Jag kan tänka mig att arbeta mera än 40 timmar i veckan och har även gjort det ibland under de senaste åren.

Ett annat exempel är mina svärföräldrar. De är 74 år gamla. Min svärfar arbetar som busschaufför, han ställer upp som timvikarie. Min svärmor är pensionär på riktigt, men ställer upp för samhället genom att vara fritidspolitiker samt är engagerad i föreningslivet på olika sätt. Fredrik Reinfeldt sa under Almedalsveckan på Gotland att äldre inte är en homogen grupp och inte unga heller. Han har så rätt! Några äldre vill påta i trädgården eller sortera sina frimärken, andra gamla vill arbeta på den privata eller den offentliga arbetsmarknaden. Några äldre blir sjuka och behöver vård. Det jag försöker säga är att vi kanske borde tänka om hur vi organiserar arbetslivet; när kan och vill vi helst arbeta. Det är ytterst individuellt anser jag, utifrån i vilken livssituation vi råkar befinna oss i hur och när vi vill arbeta. En ungdom som kanske inte helt har bestämt sig för vad hon/han skall bli när vederbörande blir "stor" kan få chansen att prova på arbetslivet några år, efter gymnasietiden, om vi gör förvärvslivet mera flexibel. Det finns många fördelar med att ändra vår syn på arbetet. Vår åldersfixering skulle kanske botas något också! Den åldersdiskriminering som finns i Sverige är både oroväckande och ruggig.

Jag tänker mig att man arbetar färre dagar och färre timmar i veckan medan barnen är små, innan de har börjat i skolan. Att de som vill studera länge får det och att de som vill arbeta direkt efter gymnasiet gör det. Att de som vill gå i pension vid 60, de kanske har haft ett fysiskt tungt arbete, får det. De som vill arbeta tills de är t e x 75 år får det. Det viktigaste är väl att folk klarar av sina arbetsuppgifter och trivs på sina jobb? Inte deras ålder?! Jag ser inte framför mig att jag själv kommer att gå i pension redan vid 65 år. För det första började jag att yrkesarbeta ganska sent i livet och för det andra tror jag inte att jag kommer att hinna med att göra allt jag vill i arbetslivet tills då.

Hur detta skall organiseras vet inte jag. Jag är inte vare sig ekonom, jurist eller samhällsplanerare. Jag är sociolog, med 41 års livserfarenhet, som ser ett behov av att vi blir mera flexibla och öppna gentemot våra livssituationer och samhällets strukturer (uppbyggnad). Ett friare, rikare och bättre liv helt enkelt.

Vi debatterar vårdnadsbidrag, föräldraförsäkringen med mera, vi kanske borde vidga debatten?

22 kommentarer:

Anonym sa...

Ligger mycket i vad Du skriver. Problemet är ju bara den att vi som jobbar är en av flera parter och vi måste samspela med de andra. Alla jobbar inte i ensamhet framför en maskin där den som står där kan bytas ut enliogt varienrande scheman. Många måste - som min måg som jobbar på ett världsomspännande företag - finnas tillgängliga inte bara dagtid på arbetet utan också på natten då kunder/leverantörer på andra sidan jorden jobbar.

Åter andra måste samspela med skolscheman, operationsscheman o.s.v.

Det hela är som Du själv påpekar komplext och man kan nog inte nå en kollektiv lösning.

Margit Urtegård sa...

Hej Mats.

Just det, vi kan inte nå en kollektiv lösning. Jag vill inte ha en kollektiv lösning, jag vill ha en individuell och flexibel lösning. Jag vill att vi tänker nytt, tar på oss nya "glasögon".

MVH
Margit

Anonym sa...

Man kan tro att ni är flummiga miljöpartister både du och Mats !
Ni talar ju om medborgarlön.
Låt alla göra vad de vill, inga krav.

Vet inte du Margit att småbarnsföräldrar redan nu har rätt att arbeta färre timmar ???

Känns bra att du kan tänka dig ungdomar på arbetsmarknaden tidigt.
Trodde du var en "sån" som tyckte att alla ska bli akademiker.
Det brukar borgerliga politiker tycka...
Är vi överens om att alla inte behöver vara akademiker ???

Vem/vilka skall betala din reform ?
Du vill ju knappast höja skatterna...

(s) forever

Anonym sa...

Du pratar om att småbarnsföräldrar måste få vara hemma mer.
Tonårsföräldrar kanske också måste få vara lediga mer. Alla har inte så välartade barn som du kanske ?

Små barn, små problem...
Stora barn, stora problem...

"alias"

Anonym sa...

Toppen att du initierar denna debatt. Det är ju lite det mp, s, v och fi har drivit. Sextimmarsdag för att de ser att vi är ett land där folk jobbar ihjäl sig. Det har nog inget med antal förvärdvsarbetande timmar att göra. I Thailand arbetar de mer än tolv timmar utan helgledighet eller semester blev jag varse....
Men de upplever djup gemenskap och sitter och tar det lugnt på arbetstid.

På min sista arbetsplats hade de tagit bort gemensamma fikaraster. Kaffeautomat och kopp vid skrivbordet. Förödande, men en signal om en psykosocialt dålig arbetsmiljö. Jag har alltid tyckt att de gemensamma kafferasterna ger energi och glädje att leva på under dagens vedermödor. Jag var förfärad. Förstår inte hur chefen tänkte. Jo, jag anar. Men varför
protesterade ingen?

Jag är ju en slutkörd mamma 42+ och fick barn vid 34 och 36 år.
Det är defintivt bättre att skaffa barn när man är ung. Det hör man många äldre föräldrar säga. Man hör också att mor och far-föräldrar
orkar en ellet ett par dagar sen är de helt färdiga.

Vi osynliggör att föräldarskapet är ett hårt arbete. Det är som att
vi i den allmänna debatten tror att ett barn är en accessoar för föräldern. Det är ju en gåva till hela mänsklighetens framtid att förvalta väl.

Där måste vi backa. Att dubbelarbeta eller trippelarbeta
visar sig i utanförskapet och kvinnors ohälsa och männens alkoholism.

Och släpp in de unga entusiasterna
på arbetsmarknaden istället för att säga att de saknar erfarenhet.
De är unga och pigga och läraktiga!

Låt föräldrar arbeta 75%. Det vore en bra norm. Det var ett bra förslag i Schymans program i Tv 8 igår.

MvH

lena

Anonym sa...

Tvinga föräldrar att arbeta 75%, heter det på ren svenska. 50% innan barnet är tre år. Så får barnet vara hemma de första tre viktiga åren och tryggt knyta an till mor och far.

Där har vi jämställdhetsperspektiv och barnperspektiv på samma gång.

Det är arbetslivet som har blivit på tok för tufft. Arbetstagare skulle ställa krav, men de törs inte för då mister de jobbet. Rövslickeri måste man behärska om man ska ta sig upp i hierarkierna.
De välbehövliga argbiggorna rensas bort med sinnrika strategier.

Anonym sa...

Re: Lena

Förädrar får redan nu arbeta 75% om de vill. Du menar kanske att de inte vill för att de inte har råd ekonomiskt ???

Håller inte med om att det är bättre att skaffa barn i unga år.
Vad är bra med föräldrar utan livserfarenhet ???

"ILM"

Anonym sa...

Får, ja! Men det är kvinnorna som gör det och drar hushållslasset hemma medan männen befordras och får löneförhöjningar.

Om männen gick ner i tid under tiden som förälder, om det accepterades i arbetslivet som en självklarhet när man är en far med hemmavarande barn skulle vi se ett helt annat samhälle växa fram.

Att skilja sig och bli varannan veckas förälder ses som och har blivit en överlevnadsstrategi för att överhuvudtaget få ihop livspusslet för somliga.

När man är gammal etblerad förälder är steget att sälja bilen och flytta till mindre villa stort. Därför går man lätt på normen att arbeta när föräldraledigheten är slut, även om man känner att det är helt mot ens innersta vilja. Är man ung och egendomslös kan det nog vara lättare att forma livet som förälder.

De äldre har svårare att "lära sig sitta" som förälder.

lena

Anonym sa...

Vad bitter du låter Lena !!!

Finns väldigt få kvinnor som vill avstå föräldraledigheten till sin man. Sedan skriker de och undrar varför de ej befordrats och inte får samma löneutveckling som män.

Du håller fast vid någon gammal myt om att det inte skulle accepteras att män stanna hemma.
Den är inte sann, så är det bara.

Förstår inte vad din skillsmässa har med diskussionen att göra.
Alla män är inte som din ex-man var.

"sanningssägaren"

Anonym sa...

Jag är definitivt en bitterfitta, och anser inte att boken har fått för stor genosmslagskraft. Vilket en av paneldebattörerna, ansåg igår
i Schymans program.

Ett boktips till sanningssägaren. Finns som månpocket i matvarubutiken.

Gratulerar sanningsägaren till sin goda arbetsgivare. Vd och annonskampanjen visar på stort jämställdhetsmedvetande. Där skulle man ha arbetat.

lena

Anonym sa...

Re: Lena

Tror att vårt företag gärna anställer dig.
Vi har många lyckade kvinnliga säljare.

Tror kanske inte att du pallar med de krav som ställs.

"sanningssägaren"

Margit Urtegård sa...

Hej (s)forever.

Du skriver: "Känns bra att du kan tänka dig ungdomar på arbetsmarknaden tidigt. Trodde du var en "sån" som tyckte att alla ska bli akademiker. Det brukar borgerliga politiker tycka...
Är vi överens om att alla inte behöver vara akademiker ???"

Jag är faktiskt bonddotter. Jag hjälpte till att mjölka korna och mata alla djuren på gården innan jag gick till skolan på morgonen. Så jag har fått tillräckligt med skit under naglarna för att inte förakta hederligt praktiskt arbete minsann. Min man har växt upp med liknande förhållanden, han har i alla fall lärt sig att måla, snickra och allt annat praktiskt av sin mamma och pappa. Vi älskar att restaurera vårt hus från 1911. I 15 år har vi gjort det och är inte klara än.

Ja, vi är överens om att inte alla behöver bli akademiker. Alla yrken behövs.

MVH Margit

Margit Urtegård sa...

Hej "alias".

Du skriver: "Tonårsföräldrar kanske också måste få vara lediga mer. Alla har inte så välartade barn som du kanske?"

Nej, alla har inte så välartade barn som jag har. Det har du helt rätt i. Jag har arbetat inom kriminalvården i åtta år. Jag har som ung värsting bott ett år på ungdomshem i Norge. Jag vet att ungdomstiden är en tuff tid. MEN, om barnen får de gränser och den kärlek de behöver tidigt i livet blir deras ungdomstid oftast mindre "smärtsam".

Det jag efterlyser är mera frihet i samhällssystemet, då säger jag självklart inte nej till att de som vill vara hemma med ungdomar, fast ungdomarna skall normalt inte vara hemma på dagarna:-), får vara just det.

//Margit

Anonym sa...

Borgerliga makthavare vill ju att vi ska arbeta mer, inte mindre !!!
De vill korta studietiden, framförallt på högskolan, för att vi snabbare ska komma ut i produktion. De kommer snart höja pensionsåldern för att pensionärerna ska ha rätt till fortsatt arbete.

Allt för att vi ska ha råd med välfärden, vad nu det är ???

Tror att du Margit inom dig rymmer en liten Socialdemokrat som hos de flesta vuxna svenskar.
Det glädjer mig. :-)

(s) forever

Margit Urtegård sa...

Hej Lena, "sanningssägaren" och "ILM".

När vi får barn är en av orsakerna till att jag startade denna debatt. MEN, inte för att bestämma när folk skaffar barn eller för att slå fast när det är bäst att få barn. Det finns inget "bäst". Vi får barn när barnen kommer. Jag fick barn tidigt och jag kan försäkra dig "ILM" att jag hade tillräckligt med livserfarenhet för att bli en duktig och kärleksfull mamma.

Jag efterlyser flexibilitet i samhällssystemet, därför att vi lever inte som förr. Vi är inte ett homogent samhälle längre.

Anonym sa...

Visst var du kanske mogen Margit.

Dock så är det så att de flesta i 20-årsåldern inte alls är mogna att skaffa barn. Det vet nog du också !!!
Varför tror du så många skiljer sig i Sverige ???
En förklaring är just att de skaffar barn för tidigt, innan de är mogna, innan de har en stabil ekonomi mm.

"ILM" Vad nu det står för :-)

Anonym sa...

Det skulle inte bli så många barn gjorda om alla var snusförnuftiga och ordnade med utbildning, fast jobb, äktenskap, vovve, villa och volvo innan det blev av.

Anonym sa...

RE: Ebbe Ollman

Du skriver " det skulle inte bli så många barn gjorda om alla var snusförnuftiga..."

Det skulle inte bli så mycket problem med barnens psykiska hälsa om alla var snusförnuftiga innan de skaffade barn.

Du tycker tydligen man ska skaffa barn för att sedan fundera på om det var rätt !!!

"ILM"

Margit Urtegård sa...

Hej Ebbe.

Jag tycker du har rätt när du säger: "Det skulle inte bli så många barn gjorda om alla var snusförnuftiga och ordnade med utbildning, fast jobb, äktenskap, vovve, villa och volvo innan det blev av."

Mina barn, Margarita, Benjamin och Emil skulle inte varit födda då. Jag hade inte utbildning, fast jobb, äktenskap, vovve, villa och volvo innan de blev till. I dag har jag allt förutom vovven då, jag har ett kattskräll i stället:-), och min volvo är en BMW.

Mina barn har vad jag vet inte blivit någon belastning för samhället; snarare tre kommande duktiga skattebetalare.

De som är snusförnuftiga och väntar för länge kan lätt bli barnlösa, jag känner flera som är det för att det liksom inte fanns tid till dessa små barn i tid.

MVH Margit

Anonym sa...

Bra Margit!
Vi behöver den här debatten! Jag tycker att Sverige har en stelbent struktur när det gäller arbetstid.

På något sätt upplever jag att det är mer OK att diskutera procentsatser än att se arbetslivet ur ett livsperspektiv. Jag var ju hemma på heltid i tio år men har sedan arbetat/pluggat mycket precis som du.

Sedan engagemanget som fritidspolitiker i 19 år...

Allt har sin sin tid och vi är alla individer.

Kram, Marie-Louise

Anonym sa...

Hej Margit!

Fick själv barn när jag var 20 22 24 år.

Tre barn vad man idag kallar tidigt.

När jag var 24 var jag äldst på BB avdelningen.

Tänker på hur det är nu, har bekanta som väntade för länge....

Samt att jag fortfarande är gift med barnens far.

Barnen har jobb och pluggar.

Hälsn
snart 44 år

Margit Urtegård sa...

Hej "snart 44 år"

Ja, man kan undra hur folk har tänkt. Det är inte roligt för barn att ha jättegamla föräldrar, då tänker jag på de som väntar med att få barn efter att de är 40 år, och då menar jag inte de som har kämpat i tjugo år för att bli gravida, jag menar de som inte har "haft tid" i sitt schema; att lägga in barn i "filofaxen".

MVH Margit