Fel låt vann i Eurovision song contest, men det tillhör ju inte ovanligheterna. Ryssland hade dock lagt ner en förmögenhet i denna satsning och dessutom har de aldrig vunnit förut. Jag har inte tittat på TV senaste halvåret, men hade lovat min son Emil, 14 år, att jag skulle titta på slagerfestivalens final, tillsammans med honom. När Israels gudomligt vackra sångare kom in på scenen, slog Emil mig i sidan och sa: "stäng munnen mamma". Han var inte bara vacker, han sjöng vackert också. Den bästa låten var dock den danska, all night long! När Simon Mathew sjöng det danska bidraget sjöng Emil och jag med av full hals. Den sången blev man glad av. Påminde om Frank Sinatra. Norge kom på en femte plats, bäst av de nordiska länderna, välförtjänat. Om någon nu skulle tro att Eurovision song contest inte är politik, titta då på hur länderna röstar! Grannländer röstar på varandra, oavsett om det är före detta Jugoslaviska länder eller de nordiska länderna. Vi röstar helt enkelt på våra grannar; det kallas grannsämja! Att tro att detta bara skulle gälla länderna utanför norden är dumt. Eurovision song contest har alltid handlat om politik, fast en ganska trevlig sådan. Urusla låter kan få 12 poäng av sina grannländer. Hur skulle de kunna få det om det inte handlade om politik???
Magnus Eriksson SvD skriver: "När började folk vifta med flaggor i Melodifestivalen? När förvandlades en tävling för melodier till en orgie i korkad nationalism? På 60-talet viftade man inte med flaggor, inte heller på 70- och 80-talen." Jag kommer ihåg ett år när Sverige inte gav Norge några poäng alls, jag blev jättebesviken. Varför då? Jo, för att våra grannar nästan alltid har gett oss poäng. Det kan kallas för korkad nationalism, det kan kallas för vad som helst. I Norge, där jag kommer ifrån, kallar vi det patriotism. Vackert så!
PS: Jag ringde och röstade på Norge, fast jag tyckte den danska melodien var bäst:DS
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Eftersom det numera handlar om hur många som ringer och röstar, så tror jag att det är så att det finns många ryssar i Ukraina, svenskar i Norge, estländare i Finland etc. Jag gissar att många av dessa röstar flitigt.
De största patrioterna brukar återfinnas bland dem som är utomlands. Eller hur?
Hej Dag.
Du har helt rätt, bonderomatiken över sitt eget land brukar växa när man flyttar utomlands. Mina norska vänner brukar säga: "ingen är så norsk som Margit":-)). Och det blev jag när jag kom till Sverige. Sen är jag, som de flesta norrmän är, fostrad till att vara stolt över mitt land och mitt ursprung. De som inte förstår det är nog bara avundsjuka, tror jag.
MVH Margit
Skicka en kommentar