Moderaterna bygger broar

Ledarskribenten på Eskilstuna-Kuriren Susanne Birgersson skriver: "Moderaterna oroar sig för ökade klyftor och pratar om rättvisa och alla människors lika möjlighet och rättigheter oberoende av bakgrund. Sverige får inte bli ett land där det går bra för några, samtidigt som andra lämnas efter, heter det i kampanjmaterialet. Man kan skratta lite. Adoptionen av Socialdemokraternas retorik och favoritord är inte särskilt subtil."

För att använda samma begrepp som Birgersson kan man säga att det är en vällyckad adoption moderaterna har gjort. Det är inte alla "adoptivbarn" som får det så här bra. Jag menar att det är en sak att säga och en helt annan sak att göra. Socialdemokraterna har alltid haft monopol på rättvise- och solidaritetsbegreppen. En gång i tiden var det säkert rätt också. Men, inte i dag. Det finns moderna socialdemokrater som arbetar åt rätt håll. Men, de är tyvärr sällsynta. Det finns socialdemokrater som påstår att de tillhör den goda sidan. För oss som har varit beroende av det hjälpsystem som socialdemokraterna försvarar i alla lägen så är det rätt skrattretande att höra sådant; man vet inte om man skall skratta eller gråta. De systemkramande socialdemokraterna levererar ingen rättvisa. De har själva blivit som den elit de tidigare bekämpade; maktfullkomliga och dryga.

Birgersson påpekar: "Klyftan mellan dem som har jobb och dem som inte har, existerar oavsett regering." Det är helt korrekt. Den stora skillnaden är att en borgerlig regering kommer att se till att de som arbetar blir flera medan en socialdemokratisk ledd regering mer satsar på att folk skall bli kvar i sitt bidragsberoende.