lördag 21 juni 2008

Sex and the city!

FEMINISM PÅ FILM!
I dag var det premiär för filmen "Sex and the city". När jag läste om det i SvD i dag frågade jag min familj om vi inte kunde gå på denna premiär i kväll. Till min stora förvåning och glädje ville alla gå på bio. Pontus och jag och våra tre barn, Margarita 22 år, Benjamin 18 år och Emil 14 år gick tillsammans för att se denna omtalade film. Min dotter pikade mig och påminde mig om hur negativ jag hade varit till TV-serien "Sex and the city", när den kom för flera år sedan. Jag var skeptiskt till min dotters nya favoritserie; det var väl ingen bra serie att titta på för min lilla dotter, tänkte jag. Efter att själv ha smygtittat på serien några gånger blev jag också biten av bacillen "Sex and the city". Till slut hamnade hela familjen framför TV:n när serien gick. Margarita fick hela serien på dvd i julklapp förra julen och Sarah Jessica Parkers parfym har jag också köpt till henne.

I SvD står det: "Uppståndelsen kring den här filmen är och har varit enorm, vilket gett upphov till en del fantastiskt roliga och mycket nedlåtande recensioner. Här i Sverige har vissa (manliga) tyckare blivit upprörda över det faktum att kvinnor överhuvudtaget ser fram emot att se den." Ja, jag säger som SvD:s recensent Karolina Eriksson: "Det är fascinerande att en liten underhållningsfilm om kvinnlig vänskap väcker så ont blod".

Det som kanske upprör dessa manliga kritiker mest, är möjligen att här får de se kvinnor som lever lika fritt som männen alltid har gjort? Det som förvånar och roar mig, är att min dotter på 22 år, fascineras så oerhört av en film där kvinnor i hennes egen mammas ålder är stjärnorna. Hon får se att kvinnor på 40 till 50 år kan ha roligt, att de är upptagna av mode, kläder och hur de ser ut. Det kan låta ytligt och materialistiskt, men när jag var liten fick man uppfattningen, att kvinnor levde för att gifta sig och få barn, thats it!

Denna kvartett med höga klackar, Kristin Davis, Sarah Jessica Parker, Cynthia Nixon och Kim Cattrall, har gett oss ett perspektiv på hur den moderna kvinnans liv kan se ut. Filmen fick mig både att skratta och gråta, precis vad en film skall göra, för att jag skall tycka att den var bra. En vinnande formula.

Kommentar på artikeln i SvD:

"Snälla....

Tycker det är lite lågt att ge sig på manliga tyckare i det här ämnet.. Det handlar ju först och främst om en film för idioter. Sen är det vissa som ser skiten ändå, i brist på annat. Men konceptet är lika enkelt som blondinbellas blogg. Attackera medelklassen och få dom att bli lyxkonsumenter. DET ÄR DET ENDA filmen är till för. Oj, jag glömde, vi lever ju i ett samhälle där individens rätt är det viktigaste och valfrihet är A O. ... PLZ"

not-entertained


Den duktiga ledarskribenten, Paulina Neuding, på SvD, skriver: "Därmed förändras männens roll. Filmens huvudpersoner ägnar visserligen det mesta av sin tid åt att prata om relationer, men de är inte bundna till män för att de behöver dem, utan väljer att vara med dem därför att de älskar dem eller är förtjusta i dem. Och det är inget dumt budskap."

10 kommentarer:

Anonym sa...

Ja du Margit jag tycker du har rätt att unna dig att se en film om hur enkelt ett liv kan vara för en kvinna som är oberoende och Fri.

Men föraktar det enkla och fina som en vanlig människa uppskattar.

Men så är det väll när man har det bra . varför se andras problem. ?
Tapir

erica sa...

Hejsan Margit!
Hoppas du haft en mysig midsommar =)
gick åxå på premiären igår i Karlstad...tyckte den var skojig har sett endel avsnitt av serien men inte så många en aning dålig på å komma ihåg å kolla på tv.

Hoppas det är bra med dig!!! kramar erica

Margit Urtegård sa...

Hej Tapir.

Vem föraktar vad? Vem är det som inte ser andras problem?

//Margit

Margit Urtegård sa...

Hej Erica.

Hoppas allt är bra med dig. Ja, jag hade en mysig midsommar tillsammans med familjen och goda vänner här hemma hos oss. Vi spelade kubb, det har blivit en tradition på midsommar för oss.

Javisst var det det en underhållande film. Sköt om dig.

Kram Margit

Margit Urtegård sa...

Så här skriver Paulina Neuding i SvD i dag: "Här skymtar en större fråga, nämligen hur man som kvinna hittar sin plats i en tid och en storstadsmiljö som inte känner några naturliga gemenskaper. Byn finns inte längre, och varken släkten eller kyrkan fyller längre vårt behov av att vara en del i ett större sammanhang. Däremot finns en storstad som erbjuder alla världens möjligheter. Hur hittar man en trygg hamn i det kaoset?

Det traditionella svaret på den frågan, särskilt i amerikansk kultur, har varit: hitta en man. Det innebär i sin tur att om livet med drömprinsen inte visar sig vara vad man hade hoppats, kan en skilsmässa från honom innebära en skilsmässa från all den trygghet och gemenskap som ett helt samhälle en gång i tiden stod för. På så vis riskerar den moderna kvinnan – trots alla förutsättningar för oberoende – att bli beroende av en man.

Sex and the City formulerar en annan möjlighet för moderna kvinnor. Carrie, Miranda, Charlotte och Samantha har alla flyttat till New York i tjugoårsåldern och alla söker de efter sammanhang och gemenskap i storstaden. Sitt ekonomiska oberoende har Carrie, Miranda och Samantha ordnat genom eget arbete, Charlotte är född med pengar. De drömmer om kärleken, men medan männen riskerar att behöva bytas ut, är det väninnorna som utgör tillvarons fasta punkt. Det är de som finns med i vått och torrt."

Jag håller med Paulina Neuding, kvinnor kan vara kvinnors största stöd och hjälp genom gott vänskap; det är vad vi ser i "Sex and the city". Männens roll har förändrats.

//Margit

Anonym sa...

Hej,

Ja, det är verkligen A och O
att kvinnor lär sig utveckla systerskap om vi alt. barnen ska få uppleva jämställdhet.

Detta skriver Maria-Pia Boethius
(I boken "Bitterfittans" efterord);

"Men det säger sig självt att när kriteriet är kvinnor i största allmänhet, väljer makten ofta "pålitliga" kvinnor, sådana som kan tänkas samarbeta med makten, sådana som sätter egen karriär framför solidaritet med andra kvinnor och sådana som kan tänkas ha som affärsidé att ge sig på andra kvinnor, helst feminister.
Sedan säger makten: Vad bråkar ni om? Vi har ju anställt kvinnor! (hehe). Och den typen av kvinnor skulle hellre dö än att ge feminismen credit för sin framgång.
Den beror, säger de, uteslutande på "kompetens". Och detta utan att problematisera vad deras arbetsgivare menar med kompetens."

Kvinnor som går samman - "stridbara kvinnor" - är det största hotet för patriarkatet.
Vi har motarbetats kraftfullt sedan Fredrika Bremer startade.

Nu är jag ivrig att se filmen. Tack för filmtipset! Tack för att du är en stridbar kvinna, Margit.

Det var därför du inte blev kvar som gruppledare/ordförande (?) i m. Bra att du skapade något nytt!


Kram

Eva

Margit Urtegård sa...

Hej Eva.

Tack. Att jag stannade kvar i politiken; hade tänkte ta time-out ett tag ( i alla fall i en mandatperiod) , är Erik Bergs (sp) "fel", det var han som övertygade mig om att jag skulle fortsätta i politiken. Det är jag glad för att han gjorde, att hålla på med politik är en livsstil. Man blir så engagerad, att det är svårt att låta bli att bry sig om vad som händer i samhället. Ett sätt att påverka är ju att vara med i politiken.

MVH Margit

Anonym sa...

Hej Margit,

Jag har varit politiskt aktiv men partipiskan och munkavlekulturen
skrämde bort mig. När jag såg att Eurythmics sångerskan Annie Lennox
kallar sig politisk aktivist insåg jag att det är min politiska roll.

Hoppas jag överlever och orkar ta på mig en sådan roll.

Såg "Sex and the city" igår.
Den var toppen! Det var en läkande berättelse för mig och min väninna som också haft en missahandlande man. Jag gillade att de fick tid att läka, förlåta och försonas.
Lojaliteten mellan kvinnorna var underbar. Det är den lojaliteten svenska kvinnor behöver utveckla, anser jag.

Men det beror på mig själv att jag inte varit tillräckligt noga med att välja lojala väninnor och att själv utveckla det som män har som en självklarhet. Den manliga lojaliteten är hemligheten bakom patriarkatets makt. Det är klart att de blir oroliga för att kvinnor
ska göra på samma sätt.


Samanthas rollfigur med sexmissbruket var intressant (som en konsekvens av cancer och cellgifter , kan jag intyga). Posttraumatisk stress leder till missbrukssjukdomar av olika slag.

Filmen bär jag med mig som inspiration för min nystart. Den var helt enkelt suverän.

Eva

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Margit Urtegård sa...

Hej Eva.

Kul att du tyckte om filmen. Alla i min familj tyckte också att den var bra.

Kram Margit