Av födsel och ohejdad vana

Jag är född och uppväxt i en kristen och borgerlig släkt i Norge. Jag har alltid trott på Gud; jag behöll min barnatro. Jag har alltid hittat mycket tröst och kraft i min tro på Jesus. Jag har förstått att folk skiljer på att vara troende och att vara religiös, själv har jag aldrig tänkt så. Min tro ger mig som sagt tröst och styrka och hade jag varit född i en judisk eller muslimsk familj så hade jag sannolikt varit troende även då, men hade förmodligen haft ett annat namn på min religion och min Gud.

Det är inte så många som kallar sig kristna och bekänner sig till Jesus Kristus i Sverige, vi är nog i minoritet vi också; vi som enligt vissa tror på rosa elefanter. Troende överlag är nog i minoritet i världens mest sekulariserade land. Man får faktiskt ha lite självdistans och en stor portion humor. Sen måste vi i anständighetens namn stå bakom yttrandefrihetens principer; allt annat är förkastligt.

Per Westberg skriver i SvD: "Voltaires 'Traktat om toleransen' har de senaste dagarna tryckts i hundratusen exemplar. Upplysningsarvet från den blasfemiske motståndaren mot religionens anspråk på helighet har levt vidare i ett långvarigt intellektuellt arbete i förnuftets tjänst för att avlägsna fördomar och fanatism. Nu har 'Jag tänker alltså är jag till' (enligt en filosof) ersatts med 'Jag tror alltså är jag till'."

Jag tänker ofta på min framlidne partikamrat i Norge Jo Benkow. Under de åren jag var ordförande i Molde Unge Høyre var han talman (stortingspresident) på stortinget (norsk riksdag). Att han var jude gjorde mig extra stolt. Som efterkrigsbarn hade jag växt upp med berättelserna om judeförföljelsen och förintelsen. Aldrig mer! Det skulle aldrig mer få hända! Jo Benkow, som var den förste judiska ledamoten i norsk riksdag, blev för mig ett levande bevis på detta.

Det var först efter att jag hade invandrat till Sverige som jag blev medveten om att judehatet fortfarande existerar i Europa. Det var först i mitt nuvarande hemland som jag mötte på antisemitism i verkligheten. Jag trodde inte mina egna öron första gången jag mötte på dessa vidriga fördomar. Vad är det för fel på folk?

Efter terrorattentatet i Paris så finns det en ökad hotbild mot judar i Sverige. Hotbilden mot de judiska församlingarna har ökat under de senaste tio åren. När det gäller attentatet finns det olika uppfattningar om bland annat satirtidningen. Den här blivande journalisten, Philip Krook, har jag svårt att förstå. Krook skriver: "Ja, bröderna Kouachi var terrorister som attackerade det fria ordet men tidningen Charlie Hebdo blir inte automatiskt ett oskyldigt offer för det. Ja, yttrandefriheten fick sig en törn i onsdags men den yttrandefrihet som straffades gick ut på att kränka en hel folkgrupp."

För det första så gör satirtidningen Charlie Hebdo narr av alla religioner och inte endast Islam. För det andra så var det oskyldiga människor som terroristerna dödade. För det tredje så är inte muslimer en folkgrupp. Svenska journalister tycks ignorera antisemitismen i dåden. Det är både naivt och farligt.

Vi kan inte välja var i världen vi föds. Vi kan inte välja vilken familj vi föds i eller vilken samhällsklass vi kommer ifrån. Vi kan inte påverka vårt ursprung eller vår historia. Men framtiden kan vi göra något åt. Morgondagen är vår. Det svenska ordspråket "Av födsel och ohejdad vana" säger så mycket. Vi föds in i religioner. Vi påverkas av våra familjer när det gäller politiska uppfattningar och andra val vi gör i livet. Det är inget en kulspruta eller ett maskingevär kan ändra på!