Jonas Hassen Khemeri skriver i et öppet brev till justitieminister Beatrice Ask (M) på två helsidor i DN.KULTUR: "Jag skriver till dig med en enkel önskan, Beatrice Ask. Jag vill att vi byter skinn och erfarenheter. Kom igen. Vi bara gör det.”
Det är många saker som skiljer oss åt. Du är född i mitten av 50-talet, jag i slutet av 70-talet. Du är kvinna, jag är man. Du är politiker, jag är författare. Men det finns vissa saker som kopplar oss samman. Vi har båda pluggat internationell ekonomi (utan att ta examen). Vi har ungefär samma frisyr (även om hårfärgen skiljer oss åt). Och vi är båda fullvärdiga medborgare i detta land, födda inom dess gränser, förenade via språk, flagga, historia, infrastruktur. Vi är båda lika inför Lagen."
Jonas Hassen Khemiri, jag skulle önska att du hade bett om att få byta kön med Beatrice Ask under 24 timmar också och inte enbart skinn. Då hade du visat att du har förstått att kön spelar större roll än hudfärg. Nu kan du ju inte byta samhällsklass med Beatrice Ask då ni säkerligen kan klassificeras som likvärdiga på den punkten; alltså tillhörande svensk medelklass. Annars hade ju det också varit ett bra förslag eller en extra knorr på det hela. Det är ett strålande, gripande och färgstarkt brev du har skrivit. Det tar tag i en mitt i hjärteroten att läsa om hur kränkande din pappa med flera har blivit behandlade i Sverige.
Om vi återgår till dina önskemål. Det finns andra skillnader mellan dig och Beatrice Ask än hudfärg, precis som du säger. Du är ung, hon är gammal. Du är lång, hon är mycket kort. Du är mörk och snygg, hon är ljus och har ett alldagligt utseende. Du är smal och hon är mindre smal. Du tillhör kultureliten, hon är politiker. Och det viktigaste av allt, som jag redan har påpekat, du är man och hon är kvinna. Testa att vara en blond, blåögd, knubbig, äldre och ensamstående mamma med intelligens och ambitioner i det svenska samhället under 24 timmar så kommer du att få känna på motstånd.
Min uppfattning är att kön och klasstillhörighet är mer avgörande för hur du blir behandlad än hudfärg. Jag kom till Sverige från Norge som 26 år gammal tjej. Du är född i Sverige, jag är invandrare. Jag kan lova dig att jag inte blev mottagen med öppna armar av det politiska etablissemanget i Strängnäs, fast jag hade hållit på med politik i Norge under många år innan jag kom hit. Det blev däremot alla unga män oavsett hudfärg och ursprung. Så Jonas Hassen Khemiri jag skulle gärna vilja byta kön med dig under 24 timmar, rakt av! Tänk vilket utrymme jag skulle kunna få som man; två helsidor på DN.KULTUR kanske.
Andreas Nordström på DN har dåligt samvete för att han är man och vit och basunerar ut att han inte begriper någonting just därför: "Hur godhjärtad och fin jag än inbillar mig att jag är så behöver jag få utanförskap levandegjort för mig. Om och om igen. Jag är ju nämligen vit. Men inte ens då kommer jag att förstå, fullt ut. Just för att jag, återigen, är vit. På samma sätt som jag aldrig fullt ut kommer att förstå hur det är att vara kvinna eftersom jag är man.
Jag säger nu inte att det är något fel på att vara vit. Eller man, för den delen. Eller till och med bäggedera." Det finns mycket här i livet som kan vara svårt att förstå fullt ut om man inte har kunskaper eller erfarenhet på området. Men det finns många vita män i Sverige som har stor erfarenhet av utanförskap. Och om inget görs i skolan för att ändra på det faktum att många pojkar har/får dåliga resultat kommer många flera män, oavsett hudfärg, att hamna i utanförskap.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
utmärkt kommentar - ty det är lätt att bli hemmablind, även i sitt kön...
Skicka en kommentar