De flesta av oss tycker det är OK att betala hög skatt då pengarna till största del går till något så behjärtansvärt och viktigt som vård, omsorg och skola. I ett väl utbyggt välfärdssamhälle är dessa gemensamma institutioner mer eller mindre en självklarhet. Diskussionen om huruvida man skall få ta ut vinst i tex skola och på vårdinstitutioner är intressant att följa. Politikerna i varje kommun beslutar hur stor del av skattepengarna som skall gå till skolan. Om en del av den potten skall gå till vinst så blir det mindre kvar till undervisning och annat. Man behöver inte att vara Einstein för att räkna ut det.
Inge Axelsson, professor och överläkare, skriver i DN: "Att gulla med vinst i sjukvården är rimligt om målet är
sämre och dyrare vård, annars inte. Ska de 80 procent av svenska
väljare som inte vill ha vinstvård bara ha V att rösta på? Det är för
mig obegripligt att Widar Andersson och 7 av 8 riksdagspartier gör just
det: mot all evidens gullar med vinst i vården."
Debatten i Sverige är i bland väldigt tråkig därför att man vet vad de olika politiska partier tycker i frågan, det vill säga att man vet vad varje politiker tycker beroende på vilket parti de tillhör. Kan folk inte tänka själva? Är politiker så indoktrinerade att de är tvungna att följa partilinjen alltid och hela tiden? Nu har ju Widar Andersson visat att man inte behöver det i det här fallet, det skall i rättvisans namn påpekas. När det gäller de flesta borgerliga politiker jag har diskuterat vinstfrågan med så är det tyvärr en ganska intelligensbefriad och fantasilös upplevelse. Som borgerlig politiker är man liksom tvungen att älska alla privata lösningar. Jag beklagar det. Jag uppskattar nämligen vad jag vill kalla kritiskt tänkande.
Eskilstuna-Kuriren vill ju inte kallas för en borgerlig tidning, men kan ju med rätta uppfattas som det. Ledarsidan på tidningen skriver: "Ska det få finnas bolag med vinstsyfte i vård och
utbildning? Vad blir följden om svaret är nej? Jo, en stor del av
icke-kommunal skol- och vårdsektor försvinner." Det måhända, men gör det verkligen något om de som bara vill tjäna pengar försvinner? Nu menar inte jag att alla privata aktörer på skolmarknaden enbart är ute efter vinst. Flera av de som driver friskolor gör det av helt andra orsaker än att mjölka kommunen/kommunerna på skattepengar.
Vad är då vinst? Europaskolans rektor, Moderaten Thomas Axelsson, har många gånger sagt till mig att hans skola absolut inte går med vinst. Alla pengar som blir över "plogar" de nämligen ner i skolans verksamhet. Tidningen berättar: "Nu är den på gång, den nya skolmatsalen. I gamla järnhandelns lokaler på
Storgatan byggs det för fullt och i slutet på augusti beräknas den vara
redo att ta emot eleverna."
Man kanske får eller törs fråga för vilka pengar Europaskolan köper centralt belägna byggnader/fastigheter? De ville ju ha ytterligare pengar från kommunen för att kunna köpa samma datorer till sina elever som Thomasgymnasiets elever har. Bakgrunden till kravet var att kommunen hade skjutit till pengar för att täcka Thomasgymnasiets underskott. Om Europaskolan har råd att köpa dyra lokaler mitt i staden kanske de har råd att köpa datorer till sina elever också? Eller kanske de skall göra andra prioriteringar? Vad skall elevpengen användas till?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vinst i vården eller skolan är egentligen ingen stor fråga.
Det har alltid gjorts vinst på vård och skola. Byggföretag har byggt och/eller hyrt ut sjukhus och skollokaler, Bokförlag har sålt skolböcker, Penntillverkare har sålt arbetsredskap för undervisningen. Olika instrumenttillverkare har levererat sjukhusutrustning och inte minst har läkemedelsindustrin kunnat göra stora vinster länge utan att någon ojat sig över detta.
Skillnaden idag är att vinsten i somliga bolag som själva bedrivit undervisnings_, omvårdnads- eller sjukvårdsverksamhet blivit i allmänhetens ögon oskäligt stor.
Detta beror ju ingalunda på att bolagen gjort något fel, utan på att de upphandlande myndigheterna varit alltför okunniga, oprofessionella och slappa i sin upphandling. De har inte på ett tillräckligt distinkt sätt kunnat klargöra vilka regler som ska gälla för skol- eller omsorgs/sjukvårdsverksamheten. För det är ju så när det gäller den kommunala och landstingskommunala verksamheterna att dessa skall behandlas likvärdigt oavsett utövare.
Det vill säga, en friskola ska ha samma villkor från den kommunala beställaren vare sig utövaren är kommunal eller fristående. Det är bara att inse att den kommunalt drivna skolverksamheten i Strängnäs inte insett konsekvenserna av detta.
Frågan alla borde ställa sig i grunden är istället: VARFÖR ÄR DET OFTA SÅ ATT EN VERKSAMHET KAN BEDRIVAS BÅDE EFFEKTIVARE OCH FÖR MINDRE PENGAR OM NÅGON ANNAN DRIVER DEN ÄN KOMMUNEN/LANDSTINGET?
För per definition borde ALLTID den kommunalt eller landstingskommunalt drivna verksamheten vara billigast eftersom ingen vinst ska genereras, eller.....?
Varför kan inte kommuner och landsting vara så effektiva att det ovanstående också blev en sanning?
Fundera på det!
Hej Mats
Du skriver: "Det har alltid gjorts vinst på vård och skola. Byggföretag har byggt och/eller hyrt ut sjukhus och skollokaler, Bokförlag har sålt skolböcker, Penntillverkare har sålt arbetsredskap för undervisningen. Olika instrumenttillverkare har levererat sjukhusutrustning och inte minst har läkemedelsindustrin kunnat göra stora vinster länge utan att någon ojat sig över detta."
Men nu blandar du väl äpplen och päron? Jag har hört dessa argument flera gånger förut de senaste åren och anser det vara ren propaganda från de borgerliga partiapparaterna.
För mig är det en självklarhet att skolorna själva inte trycker upp sina läroböcker och producerar sina suddgummin och sina pennor. Skolorna skall bedriva undervisning, det är deras kärnuppdrag; det är där deras fokus skall ligga.
Att kommunal verksamhet inte alltid är lika effektiv som privat driven verksamhet är ju inte så konstigt. När det gäller den kommunala skolan i Strängnäs kommun så har ju en stor del av deras möjligheter att påverka sin ekonomi förstörts av att lokalerna lades in i det inte helt perfekta kommunala bolaget SFAB. Där kan man tala om ett dåligt beslut. Den förre detta kommunchefen Jan Heimdahl och det förra kommunalrådet Ulf Kristersson (M) ordnade detta. De sparkade till och med kommunens bästa ekonomichef ever för att lättare kunna genomföra detta.
Den kommunala skolan är dessutom politikerstyrd, det är väl den viktigaste faktorn till att den kommunala skolan är mindre effektiv än friskolorna. När politiker med särintressen, ta tex Fredrik Lundgren (FP), får styra över den kommunala skolan kan det bara gå fel.
Inge Axelsson, professor och överläkare, skriver i DN: "Har grekerna råd med sjukvård? Om privatsjukhusen i Grekland hade ersatts med statliga sjukhus skulle landet kunnat spara över hundra miljoner euro per år enligt en ny studie." Har han fel Mats?
Jag kan inte uttala mig om den grekiska situationen på sjukhusfronten men jag vet ju att Grekland skulle ha det tiofalt bättre om folk överhuvudtaget betalade beslutade skatter och inte mutade sig till godkända deklarationer eller avsiktligt lämnar några utstickande armeringsjärn på det nybyggda huset för att slippa betala fastighetsskatt etc. Tror inte vi ska jämföra Sverige och Grekland när det gäller skattemoral och skattefinansiering.
Däremot har Du ju rätt att beslutet om att – för att underhållspengar skulle ramla som manna från himlen – överföra skolbyggnaderna till SFAB, blev helt fel. Jag är i högsta grad delaktig i det beslutet och har kunnat ångra det flera gånger. Min uppfattning är sedan länge att varje kommunal skola borde ansvara för sin byggnad. Det är det enda sättet som rättvisa fullt ut skulle kunna uppnås mellan kommunens skolor vare sig de är kommunalt drivna eller friskolor.
Men rent principiellt är det ju så att det "politiska tjafset" är orsak till att det aldrig går att få kommunal verksamhet att bli billigare än drift i enskild regi.
Felet är dock att kommunen inte förmår att – bl.a. med hjälp av kommunjuristen (!) – formulera alltäckande upphandlingsunderlag eller riktlinjer för alla skolor som motsvarar de krav som vi som politiker vill ställa på de verksamheter som finansieras med skattemedel.
Fortfarande alltså ett kommunalpolitiskt ansvar och inte ett ansvar som åvilar uppdragstagarna (d.v.s. friskolor, utlagda äldreboenden etc.
Skärpningen måste ske inom den kommunala apparaten. Först då uppnår man en situation där duktiga entreprenörer kan både göra det som förväntas av dem från skattekollektivet OCH tjäna pengar åt sig själva OCH skattekollektivet. Det är ju hela vitsen med att lägga ut kommunal verksamhet på fristående aktörer.
Men den nuvarande debatten fokuserar som vanligt mer på aktörernas agerande och på själva vinstbegreppet än på vilka åtgärder som åvilar politikerna för att komma till rätta med övervinsterna som uppstått just p.g.a. slapp och oprofessionell hantering inom politikområdet.
Skicka en kommentar