Sakine Madon skriver i Expressen: "Sympatierna och engagemanget beror nämligen på vem som
utsatts, och vem som utsätter. I stället för att se varje dåd för vad
det är väcks engagemanget till liv om det är 'rätt' offer och 'rätt
förövare' med i bilden. Gillar man Israel bryr man sig om antisemitism,
ogillar man Israel bryr man sig om islamofobi. Och rasister med mörkt
hår? Då gäller det tydligen att tiga. Medierna är med på noterna.
För att citera en äldre journalist: 'Redaktioner vet inte hur
man ska förhålla sig till rasism mellan etniska grupper. De flesta tror
att man går Sverigedemokraternas ärende om det belyses'."
Sakine Madon har rätt, tyvärr. Hennes kloka ord borde vi alla ta till oss. Hon frågar: "Varför förhålla sig till ett litet invandringskritiskt parti i allt man
gör?" Ja, varför skall ett litet parti som SD påverka hur vi agerar och tänker kring rasism? Det är hatet vi skall ta avstånd ifrån oavsett vem som är avsändare. Det är precis som Madon säger; att för muslimer i Södertälje eller för judar i Malmö är det ingen tröst att förövarna inte är blonda och blåögda. Nej, någon tröst är det knappast. Läs Sakine Madons artikel. Den är både läsvärd och tänkvärd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar