Vem sitter i sandlådan?

Liberaldemokraten Patrick Baltatzis debattartikel "Vem kliver först ur sandlådan" innehåller mycket tänkvärt. Samtidigt kan jag tycka att hans kritik mot föräldraupproret blir lite felriktad.

Patrick skriver: "Liberaldemokraterna i Strängnäs anser att föräldraengagemang i grunden är något positivt, vi till och med förespråkar för en föräldrapeng för vuxna som inte är ordinarie personal i skolan för att vi tror att föräldrar är en förutsättning för barnens trygghet och goda resultat. Men det ska finnas gränser för hur mycket föräldrar ska ges möjlighet att styra skolan och dess organisering."

På det svarar jag på nättidningen: "Patrick skriver: 'Men det ska finnas gränser för hur mycket föräldrar ska styra skolan och dess organisering.' Tycker Patrick verkligen det? Det som skiljer de kommunala skolorna och friskolorna mest är ju just det att friskolorna har nära samarbete med föräldrarna, ofta är det föräldrar som sitter i styrelsen för skolan med mera. Friskolorna vet att om de skall få elever till skolan så måste de lyssna på föräldrarna. Den kommunala skolan leds inte av ledningen på skolan på samma sätt som ledningen på friskolor gör och kan göra. Den kommunala skolan styrs av barn- och utbildningsnämndens beslut, de beslut som politikerna i nämnden tar påverkar skolans förutsättningar och möjligheter. Friskolorna är just fria, till att hyra vilka lokaler de vill, till att anställa vilka lärare de vill osv. De kan begränsa sina utgifter på ett helt annat sätt än vad den kommunala skolan kan göra. Den kommunala skolan måste blir mer attraktiv. Det blir den inte genom beslutet om omorganisering."

En förälder skriver på face-book: "Ja att först sitta och ta beslut som ingen av oss föräldrar vill ha, sedan stoppa huvet så djup i sanden och vägrar lyssna. Grattis till majoritets beslut som kommer att se till att vi får 'minst' 96 färre platser i den kommunala verksamheten, Rogge lär nog fylla dessa innan lunch i morgon." Roggeskolan skall nu även ta emot årskurserna 4 och 5. Vilket kommer att leda till att flera miljoner kronor till kommer att flyttas från den kommunala skolan till en friskola. Jag har inget emot att det finns friskolor. Men, jag ifrågasätter ledande politikers omdöme och moral när beslut de tar gynnar friskolorna. Man kan inte bortse från dessa fakta när man debatter skolfrågan. Den kommunala skolan "blöder" kraftigt då den tappar fler och fler elever. Det är inte föräldrarna som sitter i någon sandlåda.

Patrick skriver vidare: "Samtidigt som vi erkänner vikten av demokratiska och hederliga processer ser vi det ohållbara i att föräldrar kräver att bli lyssnade till i alla lägen och till vilket pris som helst. I det här fallet är priset en dyr folkomröstning. Man kan alltid hävda att demokratin inte har någon prislapp. Men demokrati kan aldrig bli 3200 namnteckningars diktatur." Jag förstår inte detta resonemang alls. Vad menar han med 3200 namnteckningars diktatur? Politikerna i majoriteten har inte lyssnat på föräldrarna alls. Det i sin tur har lett till en skolrevolt. En skolrevolt som helt använder sig av demokratins spelregler.