fredag 26 augusti 2011
Youre in the army now
För 26 år sedan gick jag in i armén i Norge, fyra dagar efter min 18-årsdag. Vi var 160 pojkar och fyra tjejer. Vi fyra tjejer som anmälde oss till frivillig värnplikt var banbrytande. Det var inte många som hade gjort detta före oss. Vi bodde i samma kaserner som killarna, vi duschade i samma duschar som grabbarna. Vi hade gröna uniformer gjorda för män och vi hade militärstövlar som knappt passade våra små damfötter med fullt av tidningspapper i; då blev passformen bättre och vi frös mindre. Vi lärde oss vapenexercis, marschera i trupp, skjuta samt sätta upp tält i snöstorm i minst 20 minusgrader. Och allt detta gjorde vi frivilligt. I dag sitter jag här med min gamla lumparkompis Åse. Vi pratar gamla lumparminnen och skrattar gott åt allt det roliga vi har varit med om tillsammans. Vi har inte sett eller hört från varandra på 26 år. När Åse kom med bil från Norge i går kväll så var det precis som om vi aldrig hade tappat kontakten alls. Det är så skönt, tryggt och trevligt att äntligen få träffas igen. Filmen tillbaka till framtiden får plötsligt en helt egen dimension. Åse ser akkurat ut som hon gjorde 1985, det är bara den gröna uniformen som saknas. Jag kan inte tro att det är sant. Nu sitter vi här i min trädgård och bara är. Vi lever i nuet. Det har livet lärt oss. Tusen tack till ödet som såg till att återföreningen nu är ett faktum! Den här sången spelade vi i vår kasern dagligen. Vi var soldater på samma villkor som killarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Gilla!
Tusen tack Patrick. Kram, knus og klem:-)
Du överraskar ständigt!
Intressant berättelse - och som Mats Werner konstaterar, du är överraskningarnas kvinna. :-)
En fundering, hur såg de manliga rekryterna på er, hur behandlade de er, hur uppträdde de?
Jag gjorde lång värnpliktsutbildning 1980-81. Samtidigt antogs de första kvinnliga befälseleverna. Jag minns att många killar hade svårt att ta det, även anställda officerare, och tjejerna mobbades och ignorerades.
Vi som inte gjorde detta teg dessvärre och låtsades som om ingenting.
Hur var det för er?
Henrik Frölich
Hej Henrik.
De manliga rekryterna såg inte på oss på något annorlunda sätt än hur de såg på sina manliga kollegor. Vi behandlades mycket bra. Vi sprang lika långt, vi hade lika mycket och bära på ryggen när vi var ute på övningar osv. Killarna var så klart nyfikna på varför vi valde att göra det här. De blev inkallade till värnplikten och vi sökte den helt frivilligt. Officerarna var också toleranta. Jag har bara goda minnen från den här tiden.
Spennende Margit. Håper at du og din militærvenninne koser dere.
tack margit för att du finns(: du är underbar. att du gjort lumpen gör mig inte förvånad för det är du i ett nötskal, du är stark nog att gå din egen väg och plöja för oss andra. du duckar inte för obehag och tar dig ur den ena krisen efter den andra, så stark och starkare blir du, tänk om den här kommunen kunde få dig som kommunalråd, det är ju verkligen förtåligt att inget kommunalt parti vågar ha dig med, så stark som du är. stå på dig
muko
Liker!
Liker!
Det var en opplevelse å møte deg igjen Margit, et mere hærlig menneske skal man lete lenge etter, Vi møtes etter 26 år når vi mest trengte verandre, vi fant igjen tråden der vi slapp for 26 år siden. Jeg har hatt en fantastisk uke her med deg og din familje.
Det er godt å ha slike venner og vi bare er.
kjempe glad i deg. klem fra Åse Marie Fjelldal.
Skicka en kommentar