Ord göder hat

Ola Larsmo skriver en mycket tänkvärd artikel i dagens DN. Han påminner oss om hur viktigt vårt språkbruk är; vilken stor betydelse hur och vilka ord vi använder har. Han skriver att attentatet i Norge den 22 juli för tankarna till den hets mot invandrare som präglade Sverige under början av 90-talet. Ord kan inte bara såra människor, ord kan även leda folk fel i deras tankevärld. Larsmo skriver: "Helst av allt skulle jag önska att de människor som gjort sig vana vid att använda ord som 'kulturberikare', 'kulturmarxister' eller 'Eurabia' tittade sig i spegeln och ställde sig frågan vad de håller på med. Det vore det allra bästa. Men jag tror inte det kommer att hända. Inte så länge det på Flashback finns en tråd som heter 'Varför Behring Breivik är en hjälte' (cirka 1 200 inlägg). Och inte så länge företrädare för Sverigedemokraterna återigen försöker bortförklara massmordet med 'multikulturalismen'."

Den norske författaren och juristen Anne Holt skriver också om språket: "Demoniseringen av terroristen är total. På gatorna pratar folk om en djävul. Annars sansade kommentatorer pratar om en terrorist i total avsaknad av empati; en iskall, själlös massmördare. Till och med chefen för norska säkerhetspolisen använder bibliska termer: den norske terroristen är ondskan inkarnerad. Jag förstår behovet av att beröra ytterligheterna i vårt språk för att beskriva den här mannen. Jag har själv gjort det de senaste dygnen, i ren förtvivlan. Alla har vi behov av att markera det de många hundra tusen människorna som samlats på gator och torg visade: Vi andra är inte som han. Vi andra är nämligen inte som han. Han är helt annorlunda än vi. Vi får ändå inte glömma detta: ­Anders Breivik är faktiskt en av oss."

Hon påpekar att ingen människa föds som ond och hänvisar till John Donnes ord "No man is an island". Anne Holt skriver att det är i norsk kultur denne mördare har utvecklats från en blyg och hövlig pojke till ett iskallt monster som använder nio år av sitt liv till att planlägga och genomföra ett terrorattentat. Det har hon självklart rätt i. Men, om det var hela sanningen så borde ännu fler bli ett monster kan man tycka. Den radikale miljön som antagligen har påverkat massmördaren mest är inte i något land, den finns på nätet.

Norrmannen Øyvind Strømmen skriver: "Anders Behring Breivik var inspirert av eit internettmiljø som kallar seg 'counterjihadist', eit miljø som forfekter ein ideologi som vel kan kallast høgreekstrem, og som også har koplingar til europeisk nyfascisme." Strømmen understryker att det inte är särskilt väsentligt att Breivik tidigare har varit medlem av det norske Fremskrittspartiet. Så här formulerar han det:"Det var neppe i FpU han vart radikalisert, dette ser ut for eit klassisk tilfelle av internettradikalisering, slik ein og har sett med unge europeiske jihadistar." Strømmen påpekar att likheterna mellan högerextrema och islamistiska terrorister är långt större än olikheterna.

En som är inne på detsamma är Helene Lööw, som är docent i historia vid Uppsala universitet. Hon skriver i Expressen: "För det finns många andra undergroundvärldar än dem från vilken Anders Behring Breivik hämtade sin inspiration. I mångt och mycket liknar de varandra, även om de ideologiska och religiösa föreställningarna skiljer sig åt. Anders Behring Breivik har långt mer gemensamt med en 11 september-­bombare som Mohammed Atta än vad vi vid första anblicken kan tro. Breiviks utopistiska extremism är på många sätt en spegelbild av den salafistiska jihadism som präglat al-Qaidas idévärld. De två rörelserna delar samma föreställningar om det nödvändiga 'heliga kriget' som skall leda till historiens slut och uppkomsten av ett utopiskt lyckorike. Deras kamp är densamma. De står bara på olika sidor."

De är lika farliga. De är lika hatiska mot det demokratiska samhälle vi lever i. Det som göder de är hatet. Det är det hatet vi måste stå emot. Varje dag måste vi stå upp för det demokratiska samhälle vi har. Varje dag måste vi kämpa för det goda. Världen kommer aldrig att vara vad den en gång var. Den kommer alltid att vara vad vi gör den till. Var och en av oss bestämmer vad vi vill fylla världen med. Jag hoppas det blir kärlek vi väljer.