Norge i sorg

Jag är på semester i Norge tillsammans med min familj och hade inte tänkt blogga någonting alls under den veckan jag är här. I går fick en ensam galning, Anders Behring Breivik, hela världen i chock och hela Norge i sorg. Först bombade han regeringshuset i Oslo och sen åkte han ut på ön Utøya där 700 politiskt aktiva ungdomar var samlade på sitt årliga sommarläger. Han sköt med maskingevär och dödade minst 84 av ungdomarna. Det är så ofattbart hemskt det som har hänt så jag har svårt att hitta orden.

Terrorhandlingen fick hela världsmedia till Oslo i går. Det var mycket spekulationer om vad som hade hänt och vilka som kunde ligga bakom. Först beskrevs gärningsmannen som norsk, sen som nordman och sen som etnisk norsk. Enligt experter kunde han vara en konvertit, en kriminell, en afghansoldat, en högerextrem eller en paranoid psykotisk person. Det kunde vara vadsomhelst. Nu vet vi att mannen heter Anders Behring Breivik och beskrivs i media som högerextrem. Jag rekommenderar er alla att följa norsk media för att få svar på alla frågor i denna svåra stund. Detta är det värsta som har hänt i Norge sedan andra världskriget. Norge är i sorg.

Björn Lindahl, SvD:s medarbetare i Oslo, skriver: "Norge vaknade i dag upp efter en natt som skänkt en kort vila från den mardröm som var verkligheten i går. Under natten har dödstalet tiofaldigats till 84 döda efter angreppet på det politiska ungdomslägret på Utøya. Därmed är minst 91 döda i den största norska våldshandlingen i fredstid. Bombexplosionen mot den politiska makten i Oslo och massakern på unga, politiskt engagerade ungdomar på Utøya kommer att prägla Norge under veckorna, månader och åren som kommer".

Det var svårt att gå och lägga sig i natt och ännu svårare att kliva upp i morse; man ville blunda och hoppas tiden kunde spolas tillbaka och tragedin kunde stoppas. Jag kan inte tro att det är sant allt det hemska som hände i går. Min dotter Margarita bor här i Norge, då hon valde att flytta hem till Molde igen för tre år sedan. Det känns bra att hela familjen är samlad här nu. Mitt i allt elände, mitt i all denna bottenlösa sorgen, så är vi tillsammans. Mina tankar går till alla de som i går förlorade sina nära och kära.