Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Fredrik Lundgren (FP) är allt annat än fåvitsk. Fredrik Lundgren är Strängnäspolitikens egen duracellkanin med ett brinnande engagemang för skolan. Jag blir nyfiken. Vad är det som driver honom? Han säger att han inte bryr sig om vilka som är huvudmän för skolan. Det är helt oviktigt om skolan drivs i privat eller offentlig regi, enligt honom. Oavsett vad så kommer det att bli spännande att följa kommunens mest engagerade skolpolitiker.
När Fredrik Lundgren nu pekar med hela handen mot skolchefen Lillemor Bylund och rektorerna och säger att obligatorisk läxhjälp skall införas på alla kommunala skolor väcks en hel del frågor. Under flera mandatperioder har kommunens politiker och tjänstemän jobbat fram riktlinjer för hur vi skall arbeta. Politikerna skall besluta och bestämma VAD som skall göras; vilka mål som skall nås och vad som skall prioriteras. Tjänstemännen skall bestämma HUR vi kommer dit. Är läxhjälp i skolan ett VAD eller ett HUR? Är läxhjälp ett mål eller ett verktyg för att nå ett mål? Tidningen berättar: "Rektor Henrik Ljungqvist på Åkersskolan tycker det är en bra idé att införa hjälpen men vänder sig mot att politiker detaljstyr i verksamheter". Kulturchefen på DN, Björn Wiman, tror att det fortfarande är lärarna som har nyckeln till svaren på problemen i skolan.
Maciej Zaremba skriver i DN: "Den svenska grundidén om jämlik skola ser ut att gå i kvav. Och värre – den drar med sig det som en gång skapat grunden till välståndet: att svenskar varit ett så välutbildat folk. I andra länder kan kurvorna över skolresultaten gå upp och ned. Här har de lutat stadigt nedåt i nära tjugo år. Det som en gång varit 'världens bästa skola' guppar bland medelmåttorna av jämförbara länder: Numera har svenska sexton-åringar svårare för modersmålet än de i Estland eller Polen.
Men det mest plågsamma är förstås att alla de reformer som skulle göra skolan till en farkost för klassresan har fått ingen – eller kanske motsatt effekt. Arbetarpojkens uppförsbacke till högskolan tycks brantare i dag än för femtio år sedan. Han hade haft en statistiskt bättre chans om han i stället fötts i Belgien. Det verkar som om skolan är i färd med att återuppbygga klassamhället".
Hur ställer sig Fredrik Lundgren till detta faktum? Är det klassresenären han tänker på när han ger direktiv om läxhjälp i den kommunala skolan? Är det kampen för jämlikhet som driver honom? Ser Fredrik Lundgren och den styrande majoriteten i Strängnäs kommun de klasskillnader som finns i samhället? Jag hoppas de ser!
Patrick Baltatzis, oberoende politiker i kommunfullmäktige, har också funderingar kring Fredrik Lundgrens agerande. Läs mer om detta på Patricks blogg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Du har så rätt. Men Du skulle sagt Finland istället! För där hade han haft en god chans.
Hej Mats.
Eller Norge. Jag tror faktisk att Sverige snart är sämst i klassen, tyvärr.
Fredrik Lundgren (FP) pratar bara i termer av resultat och det är lite oroväckande. Han framstår mer och mer som en äkta marknadsliberal och då kunde han ju lika bra ha varit Moderat. Vi behöver mera hjärta i politiken både i Strängnäs och på riksplanet. Jens Persson (C) hävdar jämnt och ständigt att han också egentligen är Moderat. Kommunen är inget företag, men drivs som ett företag av guttaboys i utgåva "mörkblå".
Det blir i alla fall spännande att följa Fredrik Lundgrens "krig" på skolområdet. Lillemor Bylund blir nog illa tvungen att acceptera att Lundgren bestämmer både VAD och HUR om hon skall få stanna kvar som skolchef.
Utan att lägga mig i den politiska debatten om rätt eller fel så vill jag bara lämna min synpunkt på läxhjälp.
Som förälder till ett barn som går i en skola där man har det så är min erfarenhet att det är jättebra! Det ger den som vill ha extra hjälp en möjlighet att få det och det ger den som ligger lite i framkant möjlighet att utmana sig själv.
Så, oavsett om det är ett vad eller hur så tycker jag att alla skolor i kommunen ska fundera på om dom har möjlighet att införa det.
Hej Mia.
Tack för din kommentar. Läxhjälp är säkert jättebra och efter vad jag har fått veta så har nästan alla friskolor i kommunen läxhjälp och även flera av de kommunala skolorna. Det är bra att eleverna kan få hjälp med läxorna, absolut. Samtidigt är det ledningen vid varje skola sitt ansvar att se till att eleverna får den hjälp de behöver för att uppnå målen; att lära sig det de skall. Det är där HUR och VAD kommer in.
Hej, du har aldrig funderat på att perspektivtänkande kan leda till perspektivism och att du därmed utesluter möjligheter?
Skicka en kommentar