Ledarsidan på Eskilstuna-Kuriren har många kloka åsikter och skriver i bland mycket bra artiklar. Men, när det kommer till kvinnor och jämställdhet så finns det uppenbara perspektivbrister hos skribenterna. Jag har funderat mycket över varför det är så. Det kan möjligen finnas kulturförklaringar bakom denna svaghet? I dag skriver de på ledarplats: "Säg 'burka' eller 'niqab' och genast aktiveras en gejser av häftiga åsikter. Det där tygskynket som ett litet antal kvinnor i Sverige använder för att dölja hela eller delar av ansiktet, har en otrolig laddning och framkallar starka känslor." Ledarskribenterna på Kurren förstår alltså inte varför flera politiker och andra överhuvudtaget diskuterar burka eller niqab. För de är det inget problem att vissa kvinnor tvingas dölja nästan hela sig. För Susanna Birgersson och Alex Voronov är det uppenbarligen helt i sin ordning att offra vissa kvinnors fri- och rättigheter på religionens altare? Religiöst motiverad klädsel! Vad är det för smörja?
Här är DN:s ledarredaktion klokare. De skriver: "Eftersom niqab täcker allt utom ögonen försvåras kommunikationen mellan elev och lärare. Att eleven som ansett sig diskriminerad gick en barnskötarutbildning tillför det aktuella fallet ytterligare komplikationer. Barnskötareleven har i och för sig hävdat att hon skulle visa ansiktet i arbetet med barnen. Men eftersom hon anser att hon inte kan visa ansiktet för främmande män, uppstår ändå problem när pappor lämnar och hämtar barn eller om hon skulle få manliga kolleger." Ja, just det, det finns pappor och det finns män som arbetar på förskolor. Jag förstår att det inte är så i alla kulturer. Men, här är det så.
Journalisten och författaren Dilsa Demirbag-Sten skriver i DN: "Vem vågar stå emot de högljudda och ständigt kränkta islamisterna i deras angrepp på liberala värden? En demokrati ska inte diktera för individen hur hon ska gå klädd, men arbetsgivare kan kräva att anställda på sin arbetstid först och främst är där i egenskap av sin profession, inte konfession. Lika lite som jag kan hävda en rätt att gå in i moskén i bikini, lika lite kan jag hävda en rätt att bära burka på arbetsplatsen. Kraven på religiöst motiverade undantag från klädkoder ingår i en större global trend där islamister flyttat fram sina positioner. Sedan de iranska mullornas fatwa mot Salman Rushdie 1989 har politisk islam idkat utpressning mot den fria världen." Ja, vem vågar stå emot de högljudda fundamentalisterna? Ja, inte är det Eskilstuna-Kuriren i alla fall. Det är inte vare sig liberalt eller vackert att offra kvinnorna på religionens altare. Det spelar ingen roll om det bara gäller några få individer här i landet. De har samma rättigheter som dig och mig!
Det här med att kvinnor skall dölja sina kroppar har ingenting med religion att göra. Det är kvinnoförtryck och ingenting annat. Det är inte för Gud eller för Allahs skull de skall dölja sina kroppar, sitt hår och sitt ansikte. Det är för att männen inte skall se deras kvinnlighet. Dilsa Demirbag-Sten berättar: "Slöjan är den viktigaste symbolen för islamistiska krafter, vilket blev tydligt i debatten om 'Halal-TV' och förslag på burkaförbud i Danmark. Burkan är ett av de mest bisarra uttrycken för den vilja till kontroll över kvinnans sexualitet och reproduktion som är central för de stora religionerna."
Vår diskrimineringsombudsman skriver: "Som diskrimineringsombudsman är jag dock orolig för den hätskhet och de förenklingar som präglat debatten kring niqab. Många har velat utestänga kvinnor som bär plagget från att delta i utbildningar, utifrån perspektivet att niqab är ett uttryck för kvinnoförtryck och måste bekämpas." Man blir bara ledsen och förbannad när man läser sådant trams. Dags för en ny diskrimineringsombudsman kanske? Min gode vän Philip Wendahl skriver klokt i en debattartikel: "Begreppet diskriminering töms helt på innehåll när diskrimineringsombudsmannen kallar det diskrimiering att förbjuda heltäckande slöja i skolan. Självklart ska ett samhälle skydda sina minoriteter. Men religion är som bekant inte en medfödd egenskap, religion är något man kan välja sitt förhållningssätt till."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag håller med om det mesta, men visst är det religion. Religion kan nämligen vara kvinnoförtryckande, och de tre abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam) är i varierande grad det, av allt att döma med islam som "värstingen". Men också i Bibeln står det "kvinnan tige i församlingen".
Att ett fritt och sekulärt samhälle verkar ducka för reaktionära krafter när de kommer från islam (reaktionär kristendom har ju bekämpats i både Sverige och Norge tidigare) är för mig en gåta. Kan vi sluta vara så rädda för att trampa någon på sina lättkränkta tår?
"Religiöst motiverad klädsel! Vad är det för smörja?"
HÄRLIGT UTTRYCKT, MARGIT!
Och visst Johan R Sjöberg, så har också Kristendomen haft avarter när det gäller kvinnoförtrycket. Vi ska inte glömma att det ännu i början av förra seklet ansågs passande att kvinnor knöt en schalett om håret också i svenska kyrkor. Detta lever också kvar i seden att män blottar sitt huvud när de går in i kyrkan medan kvinnor må behålla hatten på.
Långt in på 1800-talet hade också svenska kyrkor särskilda kvinnobänkar.
Men vi anser oss ju ha kommit lite längre i utvecklingen på detta område och då ska vi givetvis hjälpa de kvinnor som kommer till oss från andra kulturer och religioner att bli starka människor med eget värde och egen kraft och rätt att vara sig själva.
Att i "religionsfrihetens" namn vara eftergivlig mot de konservativa muslimska - och judiska - krafter är helt missriktat om vi strävar efter ett land där alla ska kunna leva sida vid sida på lika villkor.
Visst jag håller med om det mesta du skriver, men det finns en annan aspekt. Det är slöseri med en dyrbar utbildning som aldrig leder till något jobb. Ingen personalansvarig anställer någon som redan från start skulle skapa problem. Det har ju redan blivit problem genom att ingen ställer upp med praktikplats.
Kerstin
Skicka en kommentar