DN:s reporter Jenny Stiernstedt skriver: "Nyfriserad och klätt i grått mötte Mona Sahlin i går pressen i Socialdemokraternas högkvarter på Sveavägen 68 i centrala Stockholm. Med sig hade hon beskedet om sin avgång." Jag studsade till när jag läste detta i DN:s papperstidning i morse. Nyfriserad och klätt i grått? Har ni någon gång läst dylikt om en man som lämnar sitt/sina uppdrag? Antagligen inte då män och kvinnor framställs väldig olikt i/av media.
Här är ett exempel på hur män kan framställas: "Det var inte meningen att Carlsson skulle efterträdas av Göran Persson. När det ändå skedde betraktades Persson både utanför och innanför rörelsen som en brutal landsbygdspåve, en buffel med ett mindervärdeskomplex närt i den sörmländska provinsen." I samma artikel står det att Mona Sahlin fick makten 15 år för sent. Jag håller inte med. Sanningen är nog att arbetarrörelsens parti inte var/är redo för en kvinnlig ledare. För inte tror väl någon att socialdemokraterna skulle ha behandlat Mona Sahlin så här illa om hon var en man? När Mona Sahlin har gått "ut på datum" så dyker en två år äldre herre upp som kandidat. Någon som är förvånad?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är väldigt trist att det blev så här. Att män och kvinnor fortfarande bemöts olika - och att kvinnor kommenteras efter utseende, klädsel, etc, i sammanhang där det är helt irrelevant är pinsamt.
Sverige vill gärna slå sig för bröstet som ett jämställt land, men det verkar vara nästan omöjligt för en kvinna att bli statsminister, till skillnad från ganska många andra länder.
hoho...klart att borgerligheten sörjer...nu kan det bli svårt att vinna 2014...
Mona har visat sig i vara i särklass...i att vara en usel ledare. Vi har en mängd kvinor på höga positioner som gör ett gott jobb te Tyskans Merkel. Men man eller kvinna är inget självändamål. Och vad gäller kommentaren om nyfrisserad så levererade Mona själv den informationen. Min farmor var politiskt aktiv på förhållandevis hög nivå redan på 40talet. Aldrig har jag hört henne gnälla om att hon blev dåligt behandlad. Hon var kompetent och tog plats. Mona harvade runt och kramade varenda bidragstagare hon kunde hitta och blev sedan förvånad när hon ledde partiet i avgrunden. Ett lysande exempel på varför vi bör undvika könskvotering.
Skicka en kommentar