lördag 24 juli 2010
En sång till Lena Alun
En sång till min goa och snälla väninna Lena Alun. Tänker på dig vännen.
Sången Eg ser (jag ser), översatt till svenska:
Jag ser att du är trött,
men jag kan inte gå
alla stegen för dig.
Du måste gå dem själv,
men jag vill gå dem med dig.
Jag vill gå dem med dig.
Jag ser att du har ont,
men jag kan inte gråta alla
tårarna för dig.
Du måste gråta dem själv,
men jag vill gråta med dig.
Jag vill gråta med dig.
Jag ser du vill ge upp,
men jag kan inte leva
livet för dig
Du måste leva det själv,
men jag vill leva med dig.
Jag vill leva med dig.
Jag ser att du är rädd,
men jag kan inte gå i
döden för dig.
Du måste smaka den själv,
men jag gör död till liv för dig.
Jag gör död till liv för dig.
Jag har gjort död till liv för dig.
Jag har gjort död till liv för dig.
av Bjørn Eidsvåg
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Vackert tänkt, verkligen...
Hej Josef.
Lena är en vacker människa. Hon gör något gott med oss som träffar henne. Hennes godhet och omsorg smittar av sig. Hon är vår ängel med det goda hjärtat.
Jo... - Margit - det kan jag hålla med Dig om, verkligen...
Jag har aldrig träffat Lena - men efter wårt första telefonsamtal i våras - så kände jag någonting för mig MYCKET unikt gott i mig själv av det. Det fick mig senare att göra en lina av en del av wår bloggkommunikation - som jag kallat INTERAKTIVA DIALOGER = KOMMUNIKATION OM MIRAKLER.
Hur det nu kommer att bli med Lenas cancer - det kan ju Wi bara spekulera om. Men jag är in i märgen övertygad om - att Lena SJÄLV kommer att VÄLJA det som STÄMMER bäst in med hennes egen EVIGA LivsTråd.
Margit, denna fick jag vid återfallet feb 2009 då sjukdomen var så att säga oåterkalleligt.
Då får man gå. Men hela tiden har hälsningar från människor från Jesus till mig kommit. Vi är burna. Vi måste gå själv. Skitsnack!!!
Tills den 15 juli gick Lena duktigt alla turer varenda dag.
15 juni kunde jag inte tala, skriva eller resa mig utan förfärliga förlossningssmärtor sedan länge länge. Grannar har förskrämt kikat in. Jag har skrämt mina grannar.
Nu går jag inte mer. Hos min bror kunde jag inte säga att de lag t mig i en för hård dålig soffa med för lite kudde och lite täcke. Hemma har jag fyra madrasser.
Då får man inte gå. Christa kommer. En kvinnlig Jesus vid namn Annica Alun. Hon bär!!!!
Kram kram
Livet är spännande och mycket mycket gott.
Igår var jag på nattvard här på cafe Svea under onkologavd.
Mats Wendt, prästen, nämnde den stora himmelska nattvarden. Vad är nu detta? Har jag månne hamnat där? ;.
Här i dödsbädden är underbart.Allt är nytt och morfinen och kortisonen gör att man blir aggressiv och välter alla bord i templet som Jesus gjorde. Idag viskar Jesus ord att förmedla till andra hjälp.
Har känt mig i mål ett tag, Idag skördar jag.
De enda som får mig från jorden är att sjukvården slänger hem mig i mitt jävla radhus. Tipen eller dödsspruta säger jag.
Arbetslinjen bort från dödsbädden!!
Idag snubblade jag över insikten att läkarna är avundsjuka över mitt all inkluive 80 spänn. Fritt mofin!
Vilket lyxliv jag lever..
Jag har varit förtidspensionär sista året och retat kleti och pleti. Nu retar jag sjukvårdesapparaten med att kräva trygghet, värdighet och ett så gott liv som möjligt, vilket jag har här.
lena alun har sedan gymnasietiden torkat bajs på långvård på morgonen efer fredagens och lördagens dans. Presterat alla rätt på provräkningar och sett trött ut tyckte mattefröken.
Jag har skänkt världen två ljuvliga skattebetalare. Jobbat ihop pension inför 61 år.
Jag är inte sämre än fina 40-talister. Kvinnor som ine vill hem men inte får.Har män. De får inte veta varför. Mig ser de inte behov på för jag förutsätts simulera???
Nu är det full jackpott ialla ryggkotor och maxat i hjärnan.
Fullt exploderat nu.
Ska min kropp läkas och helas enligt kristen syn. Spänningen stiger. Allt tyder på det i min kikare. Jag får sådan nåd. Det är mitt livs bästa julafton idag, och vill ha mera, mera såna dagar, som min dotter hade sagt mellan julklapparna. :-D När hon var tre år....
Margit, denna fick jag vid återfallet feb 2009 då sjukdomen var så att säga oåterkalleligt.
Då får man gå. Men hela tiden har hälsningar från människor från Jesus till mig kommit. Vi är burna. Vi måste gå själv. Skitsnack!!!
Tills den 15 juli gick Lena duktigt alla turer varenda dag.
15 juni kunde jag inte tala, skriva eller resa mig utan förfärliga förlossningssmärtor sedan länge länge. Grannar har förskrämt kikat in. Jag har skrämt mina grannar.
Nu går jag inte mer. Hos min bror kunde jag inte säga att de lag t mig i en för hård dålig soffa med för lite kudde och lite täcke. Hemma har jag fyra madrasser.
Då får man inte gå. Christa kommer. En kvinnlig Jesus vid namn Annica Alun. Hon bär!!!!
Kram kram
Livet är spännande och mycket mycket gott.
Igår var jag på nattvard här på cafe Svea under onkologavd.
Mats Wendt, prästen, nämnde den stora himmelska nattvarden. Vad är nu detta? Har jag månne hamnat där? ;.
Här i dödsbädden är underbart.Allt är nytt och morfinen och kortisonen gör att man blir aggressiv och välter alla bord i templet som Jesus gjorde. Idag viskar Jesus ord att förmedla till andra hjälp.
Har känt mig i mål ett tag, Idag skördar jag.
De enda som får mig från jorden är att sjukvården slänger hem mig i mitt jävla radhus. Tipen eller dödsspruta säger jag.
Arbetslinjen bort från dödsbädden!!
Idag snubblade jag över insikten att läkarna är avundsjuka över mitt all inkluive 80 spänn. Fritt mofin!
Vilket lyxliv jag lever..
Jag har varit förtidspensionär sista året och retat kleti och pleti. Nu retar jag sjukvårdesapparaten med att kräva trygghet, värdighet och ett så gott liv som möjligt, vilket jag har här.
lena alun har sedan gymnasietiden torkat bajs på långvård på morgonen efer fredagens och lördagens dans. Presterat alla rätt på provräkningar och sett trött ut tyckte mattefröken.
Jag har skänkt världen två ljuvliga skattebetalare. Jobbat ihop pension inför 61 år.
Jag är inte sämre än fina 40-talister. Kvinnor som ine vill hem men inte får.Har män. De får inte veta varför. Mig ser de inte behov på för jag förutsätts simulera???
Nu är det full jackpott ialla ryggkotor och maxat i hjärnan.
Fullt exploderat nu.
Ska min kropp läkas och helas enligt kristen syn. Spänningen stiger. Allt tyder på det i min kikare. Jag får sådan nåd. Det är mitt livs bästa julafton idag, och vill ha mera, mera såna dagar, som min dotter hade sagt mellan julklapparna. :-D När hon var tre år....
Min syster kom med diktbok;
Jag började storgråta på denna;
alla knoppar slår inte ut
Jag dröjde ut i sorgen några dagar.
Sen bad jag om något nytt. Jag var ju ialla fall en tistel. ;-)
Då fick jag. "Jag hade nog kunnat gå långt, om jag inte legat så skönt."
Varför är vår arbetsmoral så fruktansvärd i Sverige.
Min sotare kom i våras och frågade om jag var sjukskriven. Helt automatiskt...
En granne frågade om jag inte kunde jobba 20 % iaf. Folk är helt bestta.
Nej, då får ni avsluta livet på mig. Det vet läkarna att jag inte bangar för.
Min barnmoskare var här på besök idag, goda , goda vämnner från exmakens sida.
När min granne fick blodtrycket prövet, tiggde jag också. Ingen har kollat. jag vaknade och blev nyfiken.
2000 testades det varje dag i min långa havandskapsförgiftning. augusti-oktober ruvade jag på förlossning.
Jag hade 112 idag!!1 Det ska ligga på 70 och 80 på mig.
Vad är det detta??? Svar i morgon. Det är nog alldeles normalt trodde en ovanligt aggressiv sjuksköterska. Ingen har haft den ilskan mot mig.
Nej, jag åker inte hem. Har ju ingen. Nu åker min brorsfamilj till Ullared. Det ställde inte in den för att de lagt in en vårdplanering där.
Jo, sa läkaren till mig.
Nej, hör där, sa jag. Min svägerska dök upp i mitt rum.
Jasså,jaha då är det ändrat. Yes! Mina älskade släktingar har ett eget liv.
Märks väl på vänner också. Eller ska vi ta dig Margit, som hjälp att planera min framtida vård? :-_
Skicka en kommentar