Det finns uppenbarligen några riktiga liberaler kvar i journalistkåren. Det är väl tur det. Man kan ju annars bli riktigt mörkrädd i bland! Paulina Neuding och Johan Lundberg skriver i DN: "Som publicister ser vi med oro på hur en stor del av det svenska etablissemanget sviker yttrandefriheten och upplysningens värderingar i fallet Lars Vilks. Det gäller inte bara reaktionen från Sveriges äldsta universitet och själva symbolen för den svenska upplysningstraditionen. Såväl Publicistklubbens ordförande som Pressombudsmannen, vilka båda har till uppgift att slå vakt om svensk yttrandefrihet, har valt att fördöma Vilks i skarpa ordalag." Jag delar Neudings och Lundbergs oro.
De skriver: "I stället för att ställa sig bakom Vilks har många liksom Kapadia valt att förmedla bilden av honom som en uppmärksamhetssökande pajas, som i någon mån har sig själv att skylla för hoten och överfallet. Och i stället för att tala om muslimer som moraliska subjekt, tycks denna grupp förväntas reagera som Pavlovs hundar när den utsätts för fel stimuli." Det om något borde vara kränkande?!
Deras viktigaste budskap är detta: "Vi menar att demokratins och yttrandefrihetens gränser måste försvaras lika konsekvent oavsett vem som utmanar dem." Något att tänka på för journalister, ledarskribenter och andra inom media. I alla fall för de som kallar sig liberaler. Något att tänka på även för oss politiker. Jag tänker nu först och främst på majoritetspolitikerna i Strängnäs kommun, som flera gånger har utryckt en önskan om och en strävan efter att stänga ner politiska bloggar med mera.
Oppositionsrådet Maria von Beetzen (M) skriver på sin blogg: "Vad är då skillnaden att skriva om politik, om möten och om reflexioner på en blogg, mot att tala bakom ryggen eller sprida information som kan förvanskas i korridorerna. JO PÅ BLOGGEN KAN ALLA LÄSA, DET ÄR HELT ÖPPET OCH DET MAN SKRIVER MÅSTE RESPEKTIVE BLOGGARE STÅ FÖR." Kloka ord från vårt kloka oppositionsråd!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Felet är nog att man talar om att "ställa sig bakom Vilks" och det är det nog inte så många som vill med tanke på att Vilks är en publicitetshungrande pajas.
Om man däremot använder den klassiska formuleringen om att försvara hans rätt att framföra sina alster så hade man säkert haft större framgång.
M.a.o. att inte fokusera på Vilks utan på hans rätt att publicera vad han vill.
Hej Mats!
Håller inte med dig. Felet är inte att man talar om att "ställa sig bakom Vilks". Felet är att alla inte gör det oavsett hur de ser på Vilks. Hur man vinklar det skall inte spela någon roll. Huruvida Vilks är publicitetshungrig eller ej hör inte hit. Yttrandefriheten skall gälla oavsett vad "finsmakarna" tycker.
Jag håller med dig Mats!
Nog är Vilks en publicitetshungrande pajas. Tyärr utnyttjar han yttrandefriheten för sina syften. Det kan man ju tycka vad man vill om. Men rätten att framföra sina åsikter eller visa sin "konst" är ändå hans.
Tack och lov!
Kerstin
Hej Kerstin!
Som sagt så handlar inte frågan om huruvida Vilks är publicitetshungrig eller ej. Åsiktspoliser och i det här fallet smakspoliser hör inte hemma i ett öppet och demokratiskt samhälle. I alla fall skall de inte styra vad som får sägas och/eller vad som får publiceras eller vad som är konst. Här handlar det om yttrandefriheten, den skall vi värna om och ingen skall utsättas för hot eller våld för att de använder sig av den.
Yttrandefriheten har aldrig varit och kan aldrig bli helt obegränsad. Gränserna finns av flera skäl, bl a hänsyn t individer. I Sverige har lagstiftarna valt att begränsa yttrandefriheten om andra folkgrupper (lagen kom till mot bakgrund av hetsen mot judar under 2VK, men gäller rimligen i lika hög grad araber eller muslimer eller ngn annan gruppering).
Jag menar inte att Vilks ska åtalas, men han kan inte hävda att hans test av gränserna är i linje med yttrandefrihetslagens syften.
Om han är en pajas, provokatör eller en politiskt medveten person spelar ingen roll. Det är innehållet i det han gör som bör vara avgörande för hur vi ser på det.
Som jag ser det är det int ekonst, utan provokationer i syfte att få enstaka muslimska fundamentalister att agera. Därmed vill han få oss att dra slutsatser om att muslimer som grupp är intoleranta.
SD applåderar och då kanske inte SvD borde göra det lika oreserverat.
De som anser att det han gör är "normalt för vår yttrandefrihet" har i så fall ingen anledning att
Tord T säger på Marias blogg ” Jag vill påpeka att jag är inte emot bloggar utan det som skrivs på bloggarna”. Det är en märklig inställning.
Jag tycker det luktar censur lång väg.
Under kriget kom det ut tidningar, det var ju bra, men det fanns en hel del avsnitt som var borttagna av just censuren och så är det i ett antal länder fortfarande idag tyvärr.
Vi måste alla lära oss hantera detta på ett bra sätt och lösningen är inte att strypa bloggandet utan utveckla det positivt.
Erik
Hej Dag!
Du skriver: "Som jag ser det är det inte konst, utan provokationer i syfte att få enstaka muslimska fundamentalister att agera. Därmed vill han få oss att dra slutsatser om att muslimer som grupp är intoleranta." Själv vet jag inget om konst. Men, jag har inget behov av att lägga ord i munnen på någon annan, något jag tycker att du gör mot Vilks här. Har Vilks sagt att det var hans egentliga syfte?
Som Mats skriver så finns det en skillnad i att ställa sig bakom någon och att försvara yttrandefriheten. Jag kan inte ställa mig bakom SD men däremot kan jag försvara deras rätt att säga vad de tycker. Så länge de håller sig inom lagens råmärken. Lika lite kan jag ställa mig bakom Vilks men kan försvara hans rätt att yttra sig.
Nabila Abdul Fattah skriver i dagens kolumn i Metro:
"Yttrandefrihetskrigaren Vilks - med rätt att kränka - blev snabbt en symbol för den västerländska friheten, för man vill väl inte vara förtryckare? I och med skapandet av en martyr måste det finnas en förövare. Helt plötsligt fick vi vanliga muslimer som inte bryr oss märkvärt om hans teckningar svara på frågor om varför en galen kvinna i USA vill mörda Vilks. Vi var lika förvånade vi.
Men trots att vi är i majoritet är det ändå minoriteten som syns"
Det kan ju visa på att Vilks faktiskt fått vanligt folk att se på muslimer som en homogen intolerant grupp. Men jag tror ärligt inte att det var Vilks syfte med sin provokation. Jag tror helt enkelt det var en ogenomtänkt handling från en provocerande konstnär. Men det är ju bara en spekulation.
Skicka en kommentar