Lite varstans just nu så pågår det en debatt om huruvida burkan skall förbjudas eller ej. Jag försöker ta reda på vad muslimska kvinnor tänker om saken. En iransk kvinna, jag pratade med i dag, tycker att man skall förbjuda burkan. Sara Mohammad, ordförande för riksföreningen "Glöm aldrig Pela och Fadime" är inne på samma linje. Hon skriver i Expressen: "Reinfeldt, det är burkan som isolerar och segregerar 'vissa' kvinnor, inte ett förbud som befriar kvinnor från förtrycket! Burkan är ett spott i ansiktet på det mänskliga samhället och på kvinnors och mäns jämställdhet och lika rättigheter. Kvinnoförtryck skall bekämpas med alla tillbörliga medel. Men vad är det som gör att det politiska etablissemanget utan skam kan beskåda detta förtryck, utan att röra ett finger?"
Vad är det politiskt korrekta att tycka just nu är nog en fråga många ställer sig. I Sverige är det tämligen tufft att inte tycka som alla andra. Om jag inte minns fel så ville Mona Sahlin (S), för ca ett decennium sen, förbjuda slöjan. Nu, 2010, tycker hon att det är helt ok med burka. Vad har hänt därimellan?
Rickard Lagervall, islamolog vid Lunds universitet, skriver: "De flesta kvinnor som tillfrågats säger sig emellertid själva ha valt det, vilket leder över till den komplicerade filosofiska frågan om vad som egentligen är valfrihet. Eftersom marxismen sedan länge är ute funkar inte argumentet om falskt medvetande, istället blir svaret att dessa kvinnor måste vara manipulerade. Man frånkänner dem alltså deras autonomi, den individuella egenskap som är fundamentet i den liberala världsbilden. Och om kvinnorna verkligen själva valt denna heltäckande slöja är det bara en försvårande omständighet, eftersom det då är ett tecken på ett avståndstagande från den västerländska civilisationen." Frågan är komplicerad. Ingen tvekan om det. Jag har svårt för förbud. Samtidigt tycker jag det är viktigt att frågan tas upp. Att alla som bär burka gör det av helt egen fri vilja är det dumt att tro. Det finns för många kvinnor som har berättat om motsatsen för att man skall kunna tro på det.
Jag har träffat norskan Ann Sofie Roald, som konverterade till islam som ung. Jag lyssnade på en föreläsning hon höll för många år sedan. Då gick hon med slöja. Nu är hon lycklig utan. Norske Aftenposten skriver: "Når offentligheten har villet høre hva en muslimsk kvinne med sjal måtte mene, er det Roald som må svare. Så gikk det opp for henne at det ikke var forskeren Roald man ville høre, men en kvinne med sjal." Hon blev reducerad till en kvinna med sjal. Hur är det med eller för de kvinnor som bär burka?
torsdag 4 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
En synnerligen nyttig och tänkvärd sammanställning, Margit!
Jag delar Din uppfattning att detta är ett problem som är svårlöst, men min uppfattning om burka, niquab och allt vad de heter är kristallklar - de är ett uttryck för en mansdominans över kvinnor som vi inte vill se i vår kultur.
Bra inlägg Margit!
Hur kan ett litet plagg bli till föremål för stora filosofiska resonemang?
Något i mig säger att det pågår ett (akademiskt???) krig med symboler. Sådana tenderar att vara lika meningslösa som krig förda med vapen. Men för att ge mitt filosofiska perspektiv på burkaproblematiken, ett perspektiv som alltför sällan framförs är att det handlar om människors lika värde och rätt att välja, rätta att leva som man vill, rätt att älska den man vill, oavsett kön. Män är minst lika förtryckta i exempelvis hederskultur som kvinnor är. Kvinnor och män i sådana kulturer är offer för sociala och religiösa system som i våra ögon är orättvisa, intoleranta och inhumana. Det paradoxala och det sorgligt snuttifierande i den här debatten är att fokus sätts på kvinnornas klädval, istället för att adressera det systemfel som ligger till grund för att kvinnor väljer niqab före högklackat och att män väljer att mörda sina döttrar istället för att bli försvara dem.
Bra inlägg Margit!
Hur kan ett litet plagg bli till föremål för stora filosofiska resonemang?
Något i mig säger att det pågår ett (akademiskt???) krig med symboler. Sådana tenderar att vara lika meningslösa som krig förda med vapen. Men för att ge mitt filosofiska perspektiv på burkaproblematiken, ett perspektiv som alltför sällan framförs är att det handlar om människors lika värde och rätt att välja, rätta att leva som man vill, rätt att älska den man vill, oavsett kön. Män är minst lika förtryckta i exempelvis hederskultur som kvinnor är. Kvinnor och män i sådana kulturer är offer för sociala och religiösa system som i våra ögon är orättvisa, intoleranta och inhumana. Det paradoxala och det sorgligt snuttifierande i den här debatten är att fokus sätts på kvinnornas klädval, istället för att adressera det systemfel som ligger till grund för att kvinnor väljer niqab före högklackat och att män väljer att mörda sina döttrar istället för att bli försvara dem.
Margit, bra att du tar upp flera aspekter. Det är så lätt att debatten blir ensidig, då alla islamofober kan förenas med dem som vill motverka kvinnoförtryck.
Patrick, mkt kloka ord! Instämmer till fullo.
Det handlar i grunden om våra fördomar, vår oförmåga till tolerans mot de "andra", de som är "annorlunda".
Hur ska man kunna förbjuda ett klädesplagg? Ett plagg vars innebörd inte ens med säkerhet kan fastslås vara entydig.
Det är ju tillåtet att ha politiska symboler, som hakkors!
Gamla gubbar med keps borde också förbjudas...
Nej dag! Det är inte tillåtet att bära hakkorset i Sverige!
Och det är heller inte tillåtet att tvinga en kvinna att bära kyskhetsbälte.
Och jag håller med om att det är ett "systemfel" i botten, men samhället måste börja någonstans.
Det var också ett "systemfel" som gjorde att föräldrar i Sverige hade rätt att undertrycka sina barn, men där kunde samhället gå in och förbjuda barnagan och då skedde till slut också en uppgörelse i systemfrågan.
Mats, du har förstås rätt att någonstans måste man börja. Men man kan undra varför man då ska ge sig på kvinnorna som är möest utsatta.
Det enda som är förbjudet i Sverige är politiska uniformer (eftersom det för ett halvsekel sen fanns en rädsla att nazister skulle börja marschera igen).
Politiska eller religiösa rockmärken eller t-shirts eller huvudbonader, eller skor etc är inte förbjudna.
Och då kan man undra varför det är just vissa muslimer som just nu hamnar i fokus för en förbudsdiskussion.
Om vi skulle börja tvinga människor att ta av sig vissa klädesplagg var slutar det då?
Jag hade burka i tingsrätten när flera män häktades för människorov. Ville se vilka som fört bort min son, men rädd de skulle memorera mitt utseende. Motiv: kvinna ur deras klan förälskade sig i svensk. Minimistraff för människorov: 4½ år. Men männen släpptes. Ingen vågade vittna. Brottsoffer lever i skräck och kidnappare går fria. I Sverige. I tiden.
Hej Margit du tog väl inte bort min kommentar om när jag bar burka?
Anonym (hel)svensk mamma som burit burka vid ett tillfälle pga rädsla för hedersproblematiska män
Hej!
Läste Ditt inlägg efter rekommendation på Silvergen.org.
FÖreslår att Du läser Lena Sundströms bok ”Världens lyckligaste folk” som berättar om hur man vinner val med muslimskräck. Metoden har fungerat både i Danmark och Norge och det är väl risk att Sverige står i tur nu. Sverigedemokraterna ligger bra till. Undrar om något av de övriga partierna vill ta över konceptet. Överlevnad hos ett parti kan tänja ideologier, tyvärr.
Vad alla ska krångla till det.
alla har rätt att klä sig som de vill( förutom där klädkod har angetts). så ett helhetsförbud strider rakt emot demokrati då man ej kan anta vad andra vill eller inte vill. Dock skall man bekämpa förtryck. Därav all förvirring av ska - ska inte.
Hm, om ett prov ska tas ( i skola etc) skall man kunna se att det är eleven som tar det utan undantag.
De många glömmer är att en religion är inte en klädkod, en religion är en tro på ngt utomjordiskt och hur man kan försöka leva efter det.
klädkoder skapas av människor, ej Gudar.
De akademiska besluten har snubblat över sina egna fötter. Sluta med antaganden så kommer ni att se klarare.
Skicka en kommentar