måndag 28 december 2009

Avrättning väntar psykiskt sjuk britt.

DN skriver: "Akmal Shaikh, en brittisk man med psykisk sjukdom, trodde att han var på väg till Kina för att uppträda och kanske slå igenom som popartist. Nu har han dömts till döden för knarklangning. Avrättningen är planerad till tisdagen." Dödsstraffet kommer alltså att verkställas i morgon bitti om inget oförhappandes sker. Enligt DN, så blir Shaikh då den förste européen, som avrättas i Kina på 50 år. Dödsstraff är alltid helt förkastlig och att verkställa ett dödsstraff som är utdömd mot någon som anses vara i svår psykisk obalans är fruktansvärt grymt och hjärtlöst. Att det kommunistiska Kina är ett brutalt och totalt omänskligt regim förvånar dock ingen.

När jag läser artikeln går mina tankar även till alla de fångar som sitter i svenska fängelser, som absolut inte borde vara på en anstalt. Det kan vara allt ifrån senila och/eller dementa intagna, till hjärtsjuka, folk som har tappat talförmågan på grund av hjärnblödning eller begåvningssvaga personer som knappt kan räknas som vuxna. Så kan verkligheten se ut inne på svenska fängelser. Det har jag sett, som anställd, med egna ögon under mina åtta år på två olika anstalter.

En kriminalvårdare jag arbetade tillsammans med ansökte om nåd för en intagen hon var kontaktman för, på grund av att han var svårt dement. Han fick till slut nåd tack vare hennes medmänskliga insats. Men, i de flesta fall görs inget törs jag påstå, därför att många kriminalvårdare antingen inte bryr sig och/eller är rädda för represalier från kollegor och chefer om de skulle agera. Så fast vi inte har dödsstraff i Sverige så händer och pågår inhumana saker här också.

Skulle önska att jag kunde säga att jag tror att generaldirektören Lars Nyhlén säkert kommer att göra något åt saken. Tyvärr tror jag inte att en human kriminalvård överhuvudtaget står på hans agenda.

15 kommentarer:

Anonym sa...

Kineserna lar ju inte boja sig sa har sent.

Anonym sa...

"Att det kommunistiska Kina är ett brutalt och totalt omänskligt regim förvånar dock ingen."

Det förvånar mig stort.

Kina är varken "brutalt" eller "omänskligt". Det är heller inte "kommunistiskt".

Det vore ytterst konstigt om den här avrättnignen genomförs. Kina har inte råd med det just nu. Det ligger någonting annat bakom.

Margit Urtegård sa...

Hej anonym.

Du skriver att: "Kina är varken 'brutalt' eller 'omänskligt'. Det är heller inte 'kommunistiskt'. Nejhej och vad är Kina då?

Margit Urtegård sa...

Hej igen anonym.

Du skriver: "Det vore ytterst konstigt om den här avrättnignen genomförs. Kina har inte råd med det just nu." Jaha, så ditt kära demokratiska, icke-brutala, icke-omänskliga och icke-kommunistiska Kina har inte råd med en avrättning just nu. Intressant. Hur tänker du då?

Anonym sa...

Margit Urtegård:
Du har aldrig varit i Kina eller gjort särskilt mycket affärer med kineser, antar jag?

Först och främst: Kina är inte brutalt eller omänskligt. Ja - de har dödsstraff för en mängd brott, men jämför du antalet utförda dödsstraff, statistiskt mot folkmängd, så avrättar de färre än t ex Iran, Saudi Arabien och USA.

Vanliga brottslingar behandlas oftast väl i Kina. Jag har vänner som setat i fängelse och berättat om både sina brott, domsluten och straffen. Det är ungefär som man kan förvänta sig av ett land med den kapacitet och ekonomi som de har.

Politiskt kan dock dissidenter ha det extremt svårt, och här håller jag med att Kina kan te sig brutalt och omänskligt. Det är dock få händelser - även om det inte är en ursäkt! - men det säger inget om hur KINA som land är, eller hur statsskicket är. Kina som land genomsyras inte av att vara brutalt eller omänskligt.

Jämför man t ex Sverige och Kina när det gäller övervakning på individnivå så är Sverige extremt mycket mer övervakat än Kina. I Sverige har vi personnummer, man är skyldig enligt lag att ha en registrerad adress, man måste registrera företag på mycket speciella sätt etc. Lagarna och reglerna i Kina för boende, ägande och företagande är enklare och inte alls lika övervakanade. Censuren är heller inte så omfattande som man får uppfattning om genom att t ex läsa SvD (som är en väldigt anti-kinesisk tidning - jmfr t ex hur de behandlade bildmaterial under Tibetkrisen för två år sedan - de flesta bilder de publicerade kom från Nepal eller Indien, men användes med undertexter som vore de från Kina).

Kinas brott-, straff- och laghantering kan diskuteras. Det är ett gigantiskt land med snårig lagstiftning och är ibland svårt att sätta sig in i byråkratin. Detta är synd, då landet i övrigt kommit långt sedan Deng.

Sedan "kommunismen".
Kina var en stor kommunistisk nation tidigare, men sedan Maos död och övertagandet av Dengs idéer så använder man sällan - eller aldrig - ordet "kommunism" mer. Landet och politiken är knappast kommunistisk längre och har inte varit det de senaste 15-20 åren heller.

Kina är idag ett ultrakapitalistiskt land. De censurerar kommunistpropaganda (höga böter för export t ex) och är ett av världens främsta ekonomier - både i storlek och i fråga om hur de växer.

Detta för mig till sista frågan: att de inte har råd med den här avrättningen.

Jag har nu läst lite mer om fallet än innan, och det visar sig att mannen i fråga är född i Pakistan. Pga detta är det fullt möjligt att han ändå blir avrättad - Kina ser ibland ursprungslandet som det enda "rätta", så att säga (en ganska vanlig uppfattning utanför västvärlden).

Men, jag tror ändå inte att Kina kommer att avrätta honom eftersom man inte i dagens ekonomiska situation vill stöta sig alltför mycket med de parterns som är viktiga för dess ekonomi: EU och USA.

En sak till:
Jag har aldrig påstått att Kina är "demokratiskt". Om du inte förstår mitt inlägg så läs det igen. Lägg inte ord i munnen på folk, det är inte fint.

Anonym sa...

Fortsättning:

Mycket skrivs om Kina av svenskar. De flesta verkar ha en ganska stark åsikt om vad Kina är - men få vet egentligen vad de skriver om. Kina är ett så gigantiskt land att det är extremt svårt att beskriva det som en enda nation. Jämför Tibet, som de flesta svenskar verkar anse ska vara en egen nation. För de flesta som vet någonting om Tibet och Kina är tanken absurd - Tibet har aldrig varit en nation. Det är lika knepigt att säga att Tibet ska bli självständigt som att säga att Göteborg ska bli det.

Dessa förutfattade meningar om Kina är stötande, men förståeliga. Kina var ett ytterst vidrigt land under Mao, och allra helst Kulturrevolutionen var ett misstag av gigantiskt kriminella mått. Mannen var galen.

Deng ändrade detta - men det har tyvärr gått många svenskar förbi. Vad Kina en gång var är inte Kina längre. Och det borde ligga i de flestas intresse att besöka landet åtminstone en gång under sin livstid, och läsa på om nationen. Om inte just för att landet faktiskt kommer att vara världens mäktigaste land om ett par år.

Margit Urtegård sa...

Hej anonym.

Du skriver: "Jag har aldrig påstått att Kina är 'demokratiskt'. Om du inte förstår mitt inlägg så läs det igen. Lägg inte ord i munnen på folk, det är inte fint." Förlåt, det var inte meningen att lägga ord i munnen på dig, det är som du så sant skriver inte fint att göra så. Jag ber om ursäkt.

Nej, jag har inte varit i Kina och vet inte mycket om landet annat än det jag har läst och det jag har hört av människor som har varit där. Samt att jag har pratat med flera kineser som jag har träffat.

Att de avrättar, utifrån folkmängd, färre än de gör i Iran, Saudi Arabien och USA säger ju inte så mycket, tycker jag. Iran och Saudi Arabien är ju heller inga stora demokratier som direkt värnar om mänskliga rättigheter precis. Och USA, ja vad skall man säga om dem, dödsstraffet som de fortfarande har är en skam för världens mest demokratiska land.

Berätta mera om det du vet om Kina om du vill. Det är alltid spännande att få andras åsikter om teman som tas upp.

Jag läste på en annan blogg att mannen som nu antagligen kommer att avrättas inte hade fått den här domen om det inte var för att han är född pakistanier, då Kina är väldigt rasistisk. Hade han varit brittisk på riktigt hade inte detta hänt.

//Margit

Anonym sa...

Hur säkert är ni att skriva mannen är psykiskt sjuk? är det bara för att vänner och släkt har påstått det? Vadför har hansläkare inte uttalat sig? Har han en diagnos överhuvudtaget? Riskerar man en dödsdommen, är det inte bra att ta fram bevis för sjukdomen om det finns?
Det där "psykiskt sjuk" är derför inte trovärdigt och missvissande.

Patrick Baltatzis sa...

Jag läser denna tråd och förvånas över att dessa anonyma röster inte tar avstånd från dödsstraff. Det är beklämmande att stora stater som Kina och USA fortfarande anser sig stå över liv och död.

I DN står följande att läsa efter det att de kinesiska myndigheterna verkställt dödsdomen:

"- Även i detta sena skede hoppas jag att de ska inse att i en modern värld är det inte lämpligt att avrätta en man som lider av psykisk sjukdom, sade brittiske UD-talesmannen Ivan Lewis på måndagskvällen."

Märklig inställning tycker jag från brittiskt håll. Jag undrar om det är lämpligt att döda någon oavsett psykiskt tillstånd.

Anonym sa...

Många kriminella räknar med lindrigare straffpåföljd ifall de har någon sjukdom. Det brukar fungera ganska bra i ex Sverige.

Patrick Baltatzis sa...

Du ser uppenbarligen inte skillnaden mellan "lindrigare straff" och "dödsstraff". Det förra är en påföljd den andra är en handling som också borde få en påföljd.

Ebbe Ollman sa...

Lars Nylén, eller Nyllet gemenligen kallad, var ju länspolismästare i Uppsala innan sitt inträde i kriminalvårdssvängen: Gjorde väl ingen större succé där heller men om han inte fått GD-jobbet på KVV hade de varit tvungna att ge honom en hög ställning inom RPS och det var det väl ingen som ville.

Anonym sa...

Ja jag stavade Nyhlén fel med flit

Peter von Fábry-Eichner sa...

Avrättandet är sorgligt och frånstötande. Amnestys siffror, som visar att per tusental medborgare avrättar Kina inte flest av världens länder, är möjligen någorlunda korrekta, även om en klar statistik från Kina inte går att få fram. Kina avrättar gissningsvis över 10.000 människor per år. Sådana siffror har förekommit i tidigare trovärdiga uppskattningar.

Här avrättas människor för ekonomiska brott; korruption, stöld och politiska brott (demonstranter).

Vem vet hur summariska rättegångarna är. Och visst är ett land brutalt som avrättar så många efter summariska rättegångar.

Omänskligt kan man också hävda att landet är; arbetarskyddet mot hälsofarliga arbetsförhållanden är något den lagstiftande församlingen (läs kommunistpartiet) inte har på agendan.

Vem av oss har inte förfärats av reportagen i svensk radio om den kineskiska stenindustrins förhållanden. De flesta andra industrier har bristfälligt eller obefintligt arbetarskydd.

Vem minns inte reportaget om lemlästade arbetare som försökte få ersättning för avslitna armar, ben eller andra svåra skador, med hjälp av en ensam advokat, som dessutom trakasserades av polis och myndigheter. För myndigheterna har inget intresse av att hjälpa dessa människor som förlorat delar av sin kropp (och försörjning).

Vem vet (eftersom svenska media inte rapporterar särskilt utförligt) huruvida en komplett rättsprocess ägt rum i fallet Akmal Shaikh. Troligen inte. Motbevisa mig gärna! Har överklaganden av domen skett? Är överklagande över huvud möjligt i det tvivelaktiga kinesiska rättssystemet? Har det prövats huruvida narkotikan var planterad av kriminella, utan mannens vetskap? Har noggranna sinnesundersökningar gjorts på mannens påstådda mentala störningar?
Har den anklagade mannen fått seriös rättshjälp/försvar? Har Storbritannien, förutom muntliga fördömanden, gjort något påtagligt försök att hjälpa sin medborgare i rättsprocessen? Uppenbarligen hjälper det inte att premiärministrarna talas vid.

Dödsdomar i USA är lika beklagliga; dock är de ej jämförbara med de kinesiska eftersom det i USA finns ett rättssystem, med överklagandemöjligheter och i slutänden möjligheter till nåd. Dödsdomar utmäts endast för de allra grövsta, överlagda brotten.

Dock är dödsstraffet omänskligt – inte bara med tanke på risken att man alltid dömer oskyldiga i en viss del av målen. Ordet justitiemord får en verklig innebörd i dessa fall.

Att vara apologet fungerar när det gäller någon annans far, syskon eller barn. Helst personer som bor på andra sidan jordklotet. Skulle det gälla dig själv vore saken kanske annorlunda. Det borde inte vara så.

Om landet är kommunistiskt eller ej blir mest en akademisk fråga. Låt oss enas om att Kina är en inhuman diktatur och att det kommunistiska partiet inte tillåter medborgarna bestämma om sitt eget liv och framtid. Snarare blir retoriken ytterligare smaklös, eftersom den kommunistiska propagandan paras med en råkapitalism, som knappast går att finna i de kapitalistiska/demokratiska länderna.

Den viktigaste principen i denna frågan i ett modernt och humanistiskt samhälle blir till syvende og sidst att en stat ska inte döda sina egna medborgare. Punkt.

Peter von Fábry-Eichner sa...

Avrättandet är sorgligt och frånstötande. Amnestys siffror, som visar att per tusental medborgare avrättar Kina inte flest av världens länder, är möjligen någorlunda korrekta, även om en klar statistik från Kina inte går att få fram. Kina avrättar gissningsvis över 10.000 människor per år. Sådana siffror har förekommit i tidigare trovärdiga uppskattningar.

Här avrättas människor för ekonomiska brott; korruption, stöld och politiska brott (demonstranter).

Vem vet hur summariska rättegångarna är. Och visst är ett land brutalt som avrättar så många efter summariska rättegångar.

Omänskligt kan man också hävda att landet är; arbetarskyddet mot hälsofarliga arbetsförhållanden är något den lagstiftande församlingen (läs kommunistpartiet) inte har på agendan.

Vem av oss har inte förfärats av reportagen i svensk radio om den kineskiska stenindustrins förhållanden. De flesta andra industrier har bristfälligt eller obefintligt arbetarskydd.

Vem minns inte reportaget om lemlästade arbetare som försökte få ersättning för avslitna armar, ben eller andra svåra skador, med hjälp av en ensam advokat, som dessutom trakasserades av polis och myndigheter. För myndigheterna har inget intresse av att hjälpa dessa människor som förlorat delar av sin kropp (och försörjning).

Vem vet (eftersom svenska media inte rapporterar särskilt utförligt) huruvida en komplett rättsprocess ägt rum i fallet Akmal Shaikh. Troligen inte. Motbevisa mig gärna! Har överklaganden av domen skett? Är överklagande över huvud möjligt i det tvivelaktiga kinesiska rättssystemet? Har det prövats huruvida narkotikan var planterad av kriminella, utan mannens vetskap? Har noggranna sinnesundersökningar gjorts på mannens påstådda mentala störningar?
Har den anklagade mannen fått seriös rättshjälp/försvar? Har Storbritannien, förutom muntliga fördömanden, gjort något påtagligt försök att hjälpa sin medborgare i rättsprocessen? Uppenbarligen hjälper det inte att premiärministrarna talas vid.

Dödsdomar i USA är lika beklagliga; dock är de ej jämförbara med de kinesiska eftersom det i USA finns ett rättssystem, med överklagandemöjligheter och i slutänden möjligheter till nåd. Dödsdomar utmäts endast för de allra grövsta, överlagda brotten.

Dock är dödsstraffet omänskligt – inte bara med tanke på risken att man alltid dömer oskyldiga i en viss del av målen. Ordet justitiemord får en verklig innebörd i dessa fall.

Att vara apologet fungerar när det gäller någon annans far, syskon eller barn. Helst personer som bor på andra sidan jordklotet. Skulle det gälla dig själv vore saken kanske annorlunda. Det borde inte vara så.

Om landet är kommunistiskt eller ej blir mest en akademisk fråga. Låt oss enas om att Kina är en inhuman diktatur och att det kommunistiska partiet inte tillåter medborgarna bestämma om sitt eget liv och framtid. Snarare blir retoriken ytterligare smaklös, eftersom den kommunistiska propagandan paras med en råkapitalism, som knappast går att finna i de kapitalistiska/demokratiska länderna.

Den viktigaste principen i denna frågan i ett modernt och humanistiskt samhälle blir till syvende og sidst att en stat ska inte döda sina egna medborgare. Punkt.