Den liberala debattören och tänkaren Johan Norberg har skrivit en mycket intressant artikel på newsmill. Han beskriver med stor humor och vaken skärpa en av de mest förbjudna flörtar vi har sett på länge.
Johan Norberg skriver: "Det handlar om storstadsliberalernas plötsligt uppblossade förälskelse i delar av Miljöpartiet. Särskilt den där urbana, frihetliga kretsen av journalister, bloggare och politiskt engagerade som tycker lika illa om den bigotta högern som den etatistiska vänstern och som tycker att det är lika viktigt med fri rörlighet för människor som för varor över gränserna. Och som inte så sällan reagerar både när staten tar den sist intjänade hundralappen och när yrkesfiskarna tar den sista Östersjötorsken.
Det är en högljudd men heterogen grupp av gammal-, ny-, social- och latteliberaler, som är lika orubbliga när det gäller principer som de är hoppjerkor när det gäller väljarbeteendet. Någonstans i utkanten av borgerligheten brukar man hitta dem, utan att de känner sig särskilt hemma någonstans. Senast bytte många från ett allt mer batongliberalt folkparti till ett allt frihetligare centerparti."
Det är de här intellektuella människorna, som inte är eller gör något av födsel och ohejdad vana, Norberg beskriver. Dessa självständiga och moderna individer kallas av vissa något föraktfullt för flip-floppare eller hoppjerkor. Men lika lite som man föds in i statskyrkan, lika lite föds vi numera in i politiska partier. Detta är en utmaning för de stora partierna och en stor möjlighet för de mindre.
Norberg skriver vidare: "Och så har vi två rejäla kvarnstenar om de grönas hals - Mona Sahlin och framför allt Lars Ohly. Med vänner som dem behöver de gröna inga fiender. Varenda person jag talar med som lockas av de gröna ser den rödgröna alliansen som det främsta hindret, som riskerar att sudda ut de attraktiva dragen och förstärka lytena."
Johan Norberg skriver om liberalers möjliga mardröm 2010: "Det är inte osannolikt att en del liberala väljare följer de gröna hem på valnatten, men risken är stor att de till sin oändliga besvikelse vaknar med en bunt betongsossar och ohlygarker i sängen."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Håller med om mycket av vad Johan Norberg skriver.
Se upp med folkpartister och centerpartiester blir min tolkning.
Jämför bara med kommunpolitiken i Strängnäs och även delvis med Sörmlands landsting.
I dagens SvD kan man också läsa att Bengt Westerberg (FP) vill hellre sätta sig i knäet på socialdemokraterna än att vara med i en borglig minoritetsregering.
Vidare kan man läsa i Göran Perssons memoarer att Sverige ”var bara timmar från” att få en regering med S och C.
Som sagt se upp med Fp och C hälsar, Erik
Skicka en kommentar