Alla behöver vi en rebell i vår närhet!

Jenny Nordberg, kolumnist på SvD, skriver underbart tänkvärt i sin artikel ""Alla extremister behöver en rebell". Texten handlar om att vi bör passa oss för att bara umgås med likasinnade. Jag håller fullständigt med om det.

Nordberg skriver: "I vår tid, där det mesta går att välja bort, har de flesta nämligen den högst mänskliga tendensen att prioritera kanaler som de redan vet passar deras egna åsikter. De blir sedan styrkta och uppmuntrade i sin argumentation och andra idéer kommer aldrig i närheten. Konsekvensen är att alla polariseras mer och samtidigt enas om att den andra sidan, som de aldrig stöter på, är idioter".

Jag har alltid haft vänner från olika "läger" så att säga. Folk från olika samhällsklasser, olika politiska partier och med olik etnisk bakgrund med mera har fyllt vårt hem. Mitt barndomshem fungerade också så och jag har velat ge just den biten av min livserfarenhet vidare till mina barn.

Nordberg skriver vidare: "Men eftersom det tar mer kraft att utmana sig själv så underlåter många helt att ge sig själv lite motstånd. Alla kan eller vill inte vara rebeller, men för att synapserna inte helt ska frysa fast behöver alla däremot en rebell i sin egen grupp. Det är som att äta en fiberbulle för hjärnan".

Så till alla mina antagonister vill jag bara säga; ni är välkomna att kommentera, provocera och utmana mig här på min blogg. Ni gör mitt liv rikare helt enkelt. Ni får vara mina fiberbullar, som håller min hjärna i form!

Jag säger som Nordberg: "Jag tycker inte direkt att alla åsikter är värda att dö för. Jag tror bara att man blir en bättre krigare genom att försiktigt krama en oliktänkande då och då".