söndag 27 augusti 2017

Moderater har aldrig varit särskilt snälla mot varandra

En tid innan valet 2002 så dök plötsligt Ulf Kristersson upp i Strängnäs och skulle ta över rodret i partiet. Jag gissar att det var på uppdrag från hans goda gamla barndomsvän Henrik Landerholm. Partiet hade mobbat ut vårt kvinnliga kommunalråd Kia Hjelte något tidigare.

En dag kom Ulf in på mitt kontor på kommunhuset med armarna i kors och tittade argt på mig. Jag hade då en deltidstjänst som biträdande gruppledare för Moderaterna i Strängnäs kommun. Ulf hade hört att jag hade haft synpunkter på honom och hans arroganta ledarstil. Jag erkände att jag hade åsikter om hur han hade klivit in likt en elefant i ett glashus och förväntat sig att röda mattan skulle kablas ut och att vi alla skulle dansa efter hans pipa. Jag är dock sämst på underkastelse!

Inte många dagar senare fick jag ett argt mejl från min partikamrat och vän Henrik Landerholm, jag tror jag har mejlet kvar, där han ifrågasätter hans och min vänskap på grund av att han har hört att jag har haft kritiska synpunkter på Ulfs ledarskap eller brist på detsamma. Åter en gång erkände jag att jag faktiskt hade åsikter om hur Ulf betedde sig.

I samma veva träffade jag Fredrik Reinfeldt i Flen på en seminarium om vår kriminalvårdspolitik. Fredrik var då ordförande i riksdagens justitieutskott. Han frågade mig om det var jag som var tvåa på moderaternas kommunfullmäktigelista i Strängnäs? Den listan där Ulf Kristersson var etta. När jag svarade ja på Fredriks fråga fick jag veta att jag inte skulle få det lätt. Det skulle tydligen vara svårt att vara en stark kvinna med ambitioner i närheten av Ulf. Även det kan jag bekräfta!

När Anna Kinberg Batra blev Moderaternas första kvinnliga partiledare i januari 2015 blev jag mycket förvånad över att hon bland andra behöll Ulf Kristersson i partiets innersta krets. Ulfs maktfullkomlighet och benägenhet till fult maktspel borde inte varit en hemlighet för henne. Man skall inte ha wannabes runt sig när man skall leda ett parti. Man behöver lojala lagspelare som vill vara ett stöd och ett bollplank i vått och torrt.

- Moderater har aldrig varit särskilt snälla mot varandra och kan vara mycket skoningslösa, sa Anna Kinberg Batra häromdagen precis dagarna innan hon valde att avgå som partiledare. Ulf Kristersson kan mycket väl vara kuppmakarnas tilltänkta partiledare. Kuppmakarna inom partiet, som har sett till att Anna Kinberg Batra blev tvungen att lämna partiledarposten, har förmodligen en plan även för fortsättningen. Jag hoppas för Guds skull inte att vargarna skall få fortsätta styra partiets framtid.

Innan jag gick på Gudstjänst i morse skrev jag på facebook at jag hade hört att Sörmlandsmoderaterna hade röstsiffrorna 4 för Anna och 4 mot Anna. Man undrar hur det såg ut i de andra förbunden som ville ha bort henne? Det kanske såg likadant ut där? Och då kan ju ingen hävda att det fanns ett massivt stöd för att få bort henne, eller?! Varför kommer inte sådant fram i media?

När jag kom hem från Gudstjänsten var det flera moderater som tog kontakt med mig för att berätta att informationen jag hade fått inte var korrekt. Ett var att det inte vara åtta personer som var på plats när beslutet togs, de hade varit flera. Det andra var att beslutet hade varit enhälligt. Men där fick jag faktiskt olika bud från människor som hade varit på plats. Det är rätt spännande och intressant att män i partiet, som inte har lyft ett finger för att rädda vår partiledare, är så snabba på att reagera när vi vanliga gräsrötter tycker något! Även i det moderata förbundet i Stockholm län hade några gett Anna sitt stöd.

Jag beklagar att Anna Kinberg Batra lämnade partiledarposten och har gråtit i flera dagar över att Sverige förmodligen inte får sin första kvinnliga statsminister 2018! Jag har stor respekt för att hon valde att sluta och jag förstår att hon valde familjen, kärleken, livet och glädjen framför fulspelet i partiet. Vi andra får skämmas! Just nu gråter jag!

Inga kommentarer: