måndag 2 mars 2015

Landsbygdsskolorna i Strängnäs kommun

År 2007 kom frågan om bygdeskolornas framtid i Strängnäs kommun upp på politikernas dagordning. Det var när Ann Landerholm (M) var kommunstyrelsens ordförande och Jan Heimdahl var kommunchef. Kommunen behövde spara pengar och kommunchefen lyfte frågan om bygdeskolorna. Kombinationen sjunkande elevunderlag i bygdeskolorna och ökande tomma skolstolar generellt i kommunens skolor låg delvis bakom. Innan frågan hann diskuteras och behandlas lades den i malpåse. Nu 8 år senare lyfts frågan igen och nu verkar det som om ärendet skall både diskuteras och behandlas och inte begravas ännu en gång.

Kommunens mäktiga man i Fogdö Jan Persson (Kilenkryssets ägare) har engagerat sig hårt i saken. På en helsida i Strengnäs Tidning berättar han vad han inte kommer att göra om Fogdöskolan läggs ner; han skall då inte bygga 50 villor han hade planerat att bygga på sin mark. Jan Perssons brorson Jens Persson (C) satt i kommunstyrelsen förra gången bygdeskolorna diskuterades och direkt togs bort från politikernas dagordning utan utredning. Efter det blev Jens Persson ganska snart kommunstyrelsens ordförande och hade den posten fram till nyligen. 

Kommunstyrelsens nuvarande ordförande Jacob Högfeldt (M) och kommunalrådet Monica Lindell Rylén (S) skriver i sitt svar till facebookgruppen "Bevara landsbygdsskolorna i Strängnäs" bland annat: "Vi måste bygga vårt beslutsfattande på väl underbyggda argument där det inom skolans område framförallt ska vara barnens möjligheter att hållbart över tid tillgodose sig kunskap som står i fokus. Vi kan konstatera att vi hamnade fel i den här processen. Vår ambition är att det här ska bli en bra process där tydliga alternativ är konsekvensutredda innan beslut. Det blir slutligen upp till Kommunfullmäktige att med hela kommunen för ögonen fatta beslut."

Detta sympatiska och kloka svar från kommunalråden har jag stor respekt för. Den förra politiska majoriteten med Jens Persson (C) och Fredrik Lundgren (FP) i spetsen hade absolut ingen dialog med befolkningen eller respekt för densamma när de lade ner den populära Långbergsskolan. Nu är det en helhetssyn som skall tas i en aktiv och lyhörd dialog med kommunens invånare.

Den här gången kommer förhoppningsvis frågan att utredas ordentligt. Jag litar på det. Jacob Högfeldt och Monica Lindell Rylén har noterat: "Vi vill framhålla föräldrarnas val. Hur vi än vrider och vänder på det här ser vi att många föräldrar väljer andra skolor än sina närliggande landsbygdsskolor idag." Enligt information jag har fått så väljer tex 28,5 procent av föräldrarna i Länna annan skola till sina barn än Lännaskolan. Den tendensen finns även i Fogdö och Härad.

Nu gäller det att inte tappa greppet om helhetssynen. Bevarandet av landsbygdsskolorna påverkar kommunens alla skolelever och risken för att skolpengen måste sänkas ytterligare närmar sig. Även denna fråga måste beaktas. Måste bästa beslut tas när utredningen är klar och underlaget finns.

Skolfrågan är en het potatis i Strängnäs kommun och har varit det länge. Att ge sig in i den debatten utan att riskera att få några verbala rejäla örfilar är förmodligen svårt, men debatten är nödvändig. Om vi inte debatterar skolfrågan nu innan beslut tas kanske vi inte får fram alla kloka åsikter?! Hoppas på en frisk diskussion på bloggen. Välkomna.

18 kommentarer:

Kati Eriksson sa...

Margit, jag välkomnar att frågan debatteras mer, för hittills har det inte varit mycket till dialog i denna fråga. Det upprör mig dock att se lögner spridas och till slut betraktas som sanningar. Det är INTE hälften som väljer andra skolor än Lännaskolan, det är 28,5%. Det ska vara korrigerat i senaste rapporten. Vore intressant att se hur motsvarande siffra ser ut i stan.

Så det är alltså kostnader som hela denna utredning handlar om iaf? Jag har efterfrågat vad utredningen handlar om och har fortfarande inte fått några svar. Det står inget om kostnader av landsbygdsskolorna i majoritetsförklaringen och det ska tydligen vara den som startade hela utredningen.

Jag välkomnar också ett helhetstänk och beslut fattade på bra underlag. Inget av det finns (än). Vem tittar t.ex. på hur mycket landsbygden bidrar till hela Strängnäs kommun? Hur mycket skatt betalar vi i Länna? Hur många i Länna har flyttat in från andra kommuner för att landsbygden lockade och närheten till motorvägen möjliggjorde pendling? Varför ska vi betala skatt i en kommun som struntar i oss? Vi kan lika gärna flytta närmare våra jobb. Strängnäs är och kommer alltid att vara en pendlingskommun. Och där ligger Länna mycket bättre geografiskt till än centrala Strängnäs. Som sagt, ta med helhetstänket i utredningen!
Mvh, Kati Eriksson, inflyttad Lännabo, med karriären i Södertälje

Margit Urtegård sa...

Hej Kati

Tusen tack för kommentar. 2007 var det tomma "stolar" generellt i den kommunala skolan, sjunkande elevunderlag på landsbygden och kostnader/besparingskrav som var en del av orsaken till att frågan väcktes. Det var början till skollokalsutredningen med mera. Varför frågan kom upp igen just nu vet jag inte.

Jag skall rätta den felaktiga siffran i min bloggtext, rörande hur många föräldrar i Länna som väljer annan skola till sina barn än Lännaskolan, på en gång. Jag beklagar att uppgifterna jag har fått var felaktiga. En av orsakerna till att jag ville blogga om detta var att genom en öppen bloggdebatt få veta mera.

Jag hoppas precis som du att man tar ett helhetstänk i utredningen, för allas bästa.

Med vänliga hälsningar
Margit



Dystergöken sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Mats Werner sa...

När jag först läste om detta i tidningen skrev jag följadne till Jacob Högfeldt:

"Hej Jacob!

Ser rubriken om landsbygdsskolor som kostar mer pengar än andra och därför nu åter riskerar nedläggning.

Är det inte dags att kommunen nu börjar tillämpa en reell kostnadssyn på sina skollokaler istället för att fördela lokalkostnadstotalen rakt av.
Vad är den realistiska kapitalkostnaden för fastigheten där Härads, Fogdös eller Lännas skolor ligger? D.v.s. vad skulle fastigheterna vara värda om de såldes på öppna marknaden? Och vilka kostnader skulle det ev. medföra att göra dem säljbara alls?

Jämför det sedan på samma sätt med centrumskolornas värde och fördela därefter kapitalkostnaderna därefter istället. Jag är övertygad om att de "dyraste" skolorna inte längre alls skulle vara dessa tre längre.

Jag har länge förfäktat att det skulle vara oerhört mycket mer kostnadseffektivt att varje skola ägde sina fastigheter och också stod för deras skötsel och underhåll. Ansvaret för byggnaderna skulle finnas lokalt och inte hos "någon annan". Dessutom skulle det bli ett både rättvisare och rimligare underlag när elevpengar ska fördelas eftersom det systemet ju tillämpas på de alltfler fristående skolorna som ju äger sina egna byggnader.

I alla tider – utom en – har elever bussats till centrumskolor för att fylla upp dessa. Betänk att kostnaden för att köra i andra riktningen är lika stor! Vinsten i undervisningssituationen desto större!"

Till detta borde jag ha tillagt att det verkligt ekonomiskt hållbara beslutet i frågan hade varit om man redan när skolfrågan började diskuteras, hade byggt på och om Längbergskolan och tömt Vasaskolan. Vasaskolan är jämte Paulinska de skolor som har den störata reella kostnaden om man tar hänsyn till faktiskt marknadsvärde. Paulinska går av många skäl inte att förändra, men Vasaskolan hade kunnat ge kommunen ett inte oansenligt kassatillskott om fastigheten försålts. Dessutom är innerstadsskolor alltid inträngda och svåra att exandera efter behov. Även om man nu har lagt ner pengar på ombyggnad av Vasaskolan är jag övertygad om att det fortfarande skulle vara en både ur ekonomisk och pedagogisk synpunkt vettig åtgärd.

Roberth Karlsson sa...

Hej Margit. Jag är nyfiken på, vad tycker du om landsbygdsskolorna? Eftersom du skrivit ett blogginlägg om detta verkar du funderat en hel del på det. Att lägga ner landsbygdsskolorna och börja bussa elever i årskurs 1-4 är det verkligen lagligt? Strider inte det mot skollagen där det står att man ska sätta barnets väl främst? Det finns en hel del forskning som visar att barn får både fysiska och psykiska men av att bussas i så låg ålder.Tycker du att kommunens budget ska sättas före barns grundläggande trygghet och välbefinnande? Om du funderar på detta, är det då fortfarande viktig att få en debatt om svaret redan är att barn far illa? Nyfiken på ditt svar.

Hanna Drakengren sa...

Hej

Som lite fakta i debatten så kommer alltså frågan upp eftersom varje elev i landsbygdsskola drar en väsentligt större kostnad än motsvarande elev i stan. Det kan motiveras utifrån att man vill ha en levande landsbygd och i så fall måste ett särskilt landsbygdsstöd inrättas. Med nuvarande skolpengssystem är det inte hållbart att eleverna på landsbygd år efter år drar resurser från andra elever i kommunal skola.

Detta är en av sakerna vi kikar på. Skollokalskostnaderna är en annan. Likaså kostnader för skolskjuts som är under förhandling.

Vi har inte någon gång sagt ens till varann att skolorna ska läggas ner. Däremot att saken måste utredas så att vi kan skapa hållbarhet i hur skolorna organiseras. Tex så är ingen av skolorna idag en fullt fungerande F-5 utom på papperet. Kanske är F-3 en lösning för någon av skolorna? Eller F-4? Och ska skolorna ha egen rektor eller ligga under annans skolas rektorsområde?

Argumentet att det är barnplågeri med bussresor är inte helt hållbart tyvärr. Redan idag bussas och skjutsas små barn i Strängnäs kommun längre än så i tex. Stallarholmen och från Aspö. Vi får förutsätta att det som sker kommer att göras till barnens bästa.

Margit Urtegård sa...

Ja du har rätt Roberth Karlsson, jag bloggar om saken för att jag länge har funderat och tänkt på frågan.

Jag har inget emot bygdeskolor, jag är norsk bonddotter och har därför nästan bara gått i just små byskolor. En av landsbygdsskolorna jag gick i hade lågt elevantal och de andra hade över 100 elever. Det är svårt att ha en generell uppfattning om landsbygdsskolor, de ser olika ut och har olika förutsättningar.

Jag vill veta vad som är det bästa beslut vi kan fatta. På din fråga om jag tycker att kommunens budget ska sättas före barns grundläggande trygghet och välbefinnande så är svaret självklart nej. Jag tycker det är viktigt med dialog och debatt innan beslut tas, ja. Jag tycker också att det är viktigt med en utredning innan beslut tas.

Roberth Karlsson sa...

Det vi i föräldranätverken gör det är just att bidra med fakta. Det Strängnäs kommun gjort hittills är att klippa och klistra en rapport för budgetens vinning. Vi har i föräldranätverken demonterat och synat rapporten och det är fel och förvanskningar igenom hela rapporten. Det har inte bara med levande landsbygd att göra utan även barnens välbefinnande, det är utan tvekan den viktigaste faktorn. Jag vet att barn i årskurs fyra får åka linjebuss från Härad till Strängnäs, det är förkastligt och direkt oansvarigt av Strängnäs kommun. Frågan är om det följer skollagen. Om yngre barn bussas längre sträckor än så i Stallarholmen och Aspö så gör kommunen ett stort misstag sett ur barnens perspektiv. Bara för det sker så betyder det inte att det är rätt eller bra. Det är som att säga ”vi har alltid agat barnen därför borde det inte vara ett problem.” Jag blir oroad när du som politiker Hanna säger ”Vi får förutsätta att det som sker kommer att göras till barnens bästa.” jag tolkar det som att du är ganska oengagerad och lyfter ditt politikerarvode i Barn och Utbildningsnämnden utan större lust till känsla för barnens välbefinnande. Tragiskt och djupt olyckligt tycker jag.

Roberth Karlsson sa...

Men Margit en utredning kostar en hel del pengar. Om forskning enda från sextiotalet (både från Sverige och Norge) visar att barn i aktuell ålder far illa av att bussas. Bifogar publikation från Skolverket. Är inte det att kasta kommunens pengar i sjön? Är det inte bättre att lägga fokus på dom verkliga problemen Karinslund och Campus? Gnesta kommun valde att inte bussa årskurs fyra och nedåt pga bifogad forskning. Måste verkligen Strängnäs kommun återigen utreda då om det är lämpligt? För mig är det rent resursslöseri.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1826

Hanna Drakengren sa...

Jag blir ledsen av personpåhopp Roberth, det är ingen god förutsättning för dialog. Jag har under 4 års tid lagt ca 2-5 timmar per vecka för att förstå BUNs arbete till ett arvode på ca 300:- /månad. Det är verkligen inte för pengarnas skull vi arbetar med detta.

Jag läser din bussrapport med intresse och förväntar mig respekt tillbaka i vår fortsatta dialog.

Roberth Karlsson sa...

Hanna om du blir ledsen så blir jag ledsen och frustrerad av ditt bemötande. Du skriver ” Argumentet att det är barnplågeri med bussresor är inte helt hållbart tyvärr” Ändå så finns det så mycket forskning som visar att barn far illa (jag bifogar det dessutom i min föregående replik). Jag har aldrig nämnt ordet barnplågeri det är du som raljerar över mina svar. Dessutom skriver du ”Vi får förutsätta att det som sker kommer att göras till barnens bästa”. Det låter som brist på respekt och nonchalans från din sida Hanna. Herregud, vi har sett vad Inger Pripps rapport bestod av. Om vi bara ska förutsätta att allt blir bra för våra barn så skulle skolorna vara nedlagda snarare än vad många tror. Förstår du Hanna att det är min dotters framtid du debatterar? Då blir jag ledsen, orolig och frustrerad när du raljerar om ”barnplågeri” när jag hänvisar till seriös forskning.

Hanna Drakengren sa...

Jag är hemskt ledsen om du uppfattade det så Roberth. Jag menade bara att om vi ska föra diskussionen så behöver vi hitta de argument som är jämförbara med skolelever i resten av kommunen. Det finns redan barn som har en mil och mer till skolan. Det var allt jag avsåg.

Jag förstår din frustration, jag har själv tre barn och skulle bli galen om någon trampade på mig, mina barn och mitt skolval. Så det försöker jag undvika in i det sista. Jag var med i opposition under förra mandatperiodens omorganisation och var många gånger frustrerad över den brist på empati som föräldrarna möttes av.

Min avsikt är inte att få tyst på dig/er. Jag vill ha samtalet och det kan lätt bli hårt när man inte ses IRL utan samtalar via en blogg.

Jag har hela tiden sagt i våra samtal inom BUN-gruppen att vi måste se till föräldrarnas initiativ och vilja. Hur många i procent som valt Länna är inte relevant. Det är den sammanlagda barnaskaran som måste finansieras på ett sätt som är både tydligt och rättvist gentemot alla andra elever i kommunen. Strukturbidraget är en sådan lösning som vi tittar på.

Jag finns gärna till hands för samtal öga mot öga, eller via telefon. Jag tycker vi ska göra detta tillsammans och inte i ett vi/dom.

Hanna Drakengren sa...

En sak till: Rapporten som ni refererar till har vi politiker lagt till handlingarna och gemensamt sagt att den INTE kommer att beaktas alls vid beslut. I dagarna kommer nya handlingar som jag gärna får hjälp att se trovärdigheten i.

Roberth Karlsson sa...

Hej Hanna
Jag ber om ursäkt för min kommentar gällande ditt politiska uppdrag, den var helt onödig och irrelevant i sammanhanget. Tyvärr så skrev jag den i affekt. Det är inte helt lätt att vara saklig och objektiv när man debatterar något som rör sitt eget barn. När det gäller barnen i landsbygdsskolorna så är dom i sådan ålder att det enligt befintlig forskning inte är bra att köra dom i skolbussar. Framförallt på grund av otrygghet hos barnen när det är brist på vuxna som kan interagera i det som händer mellan barnen under färden. Barn i aktuell ålder är inte heller trafikmogna så att det säkert vid busshållplatser osv. Det finns egentligen inga hållbara argument för att lägga ned landsbygdsskolorna sett ur barnens perspektiv som skollagen kräver. Tyvärr så tycker jag att rådande majoritet har alltför aggressiv ekonomisk åtgärdspolitik som framför allt fokuserar på att skära i budget istället för att vara kreativa och titta på konstruktiva lösningar för skolor och omsorg. Både du Hanna och jag vet att landsbygdsskolorna inte är det stora ekonomiska problemet dom står för endast 0,5 % av kommunens totala budget. Lokalkostnaderna för Campus är ett stort om inte gigantiskt problem. Även att bussa elever från Ulvhäll och Finninge till Karinslund är ett stort problem som kostar miljoner och inte är en hållbar lösning. Håll med om att det är hål i huvudet att bussa elever flera gånger om dagen inom tätorten? Vore det inte bättre att vända fokus mot skolorna i centrala Strängnäs och se över dom demografiska lägena? Då skulle vi kunna öka både kvalitén och minska kostnaderna samt höja attraktionskraften mot friskolorna och förhoppningsvis bromsa flykten från våra kommunala skolor. Det är inte speciellt lockande att sätta sitt barn som ska börja fyran i samma byggnad där det går elever i årskurs nio och även ska dom åka buss till skolan kanske med stora högljudda 15 åringar. Det tror jag du håller med om? Där har du en stor anledning till att många väljer friskolor.

Hanna Drakengren sa...

Tack för ursäkten Roberth. Jag håller med dig i mycket av vad du skriver och arbetar just nu med att försöka hitta lösningar istället för problem.

Vad gäller Campus håller jag med och likaså de gamla omorganisationerna som på flera punkter blivit ett misslyckande. Jag tror och hoppas att inställningen både hos oss i M och i S är att man inte vill göra om samma misstag igen. Om vi inte har föräldrarna med oss så är det dömt att misslyckas. Därför vill jag verkligen få till dialogerna och arbetar också med att påskynda de processerna. Jag hoppas du kan ha tillit i att det finns många av oss som jobbar med det här som verkligen har barnens bästa för ögonen och inte bara ekonomi.

Margit Urtegård sa...

Roberth, du skriver att en utredning kommer att kosta en hel del pengar, samtidigt så tycker du, om jag har förstått dig rätt, att flera av de tidigare skolbesluten som har tagits tex Campus och nedläggningen av Långbergsskolan var okloka beslut.

Jag håller verkligen med dig i att det inte var bra eller klokt att permanent flytta centralt belägna Thomasgymnasiet till det nerlagda regementsområdet och det var ett mycket olyckligt beslut att lägga ner Långbergsskolan. Campusskandalen får vi i Moderaterna och Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet ta på oss ansvaret för och Långbergsskolans nerläggning leddes eller genomfördes av en majoritet bestående av Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

På grund av allt som har varit, som inte var direkt lysande, så är det viktigt att de beslut som tas framledes görs utifrån en öppen och förutsättningslös debatt samt bra beslutsunderlag med konsekvensanalyser och allt annat som behövs. Håller du inte med om det?

Margit Urtegård sa...

Hej Mats Werner,

Jag håller med dig i mycket av det du skriver. Innan skolornas fastigheter bolagiserades var det också så som du önskar att det skall vara. Det kanske är svårt att ändra det nu? Det var väl delvis därför vår duktiga före detta ekonomichef Carmen Cornelyn fick sparken för att hon kritiserade kommunchefens förslag att flytta kommunens skattefria skolfastigheter in i ett bolag? Det var i alla fall det hon sa själv.

Vilken håll vi bussar eleverna är nu, i och med det fria skolvalet, beroende av vilket håll skolorna som föräldrar och elever väljer ligger någonstans. Friskolorna är väldigt populära och många elever som annars skulle gått i en kommunal skola på landsbygden eller i en kommunal skola i våra centralorter väljer friskolor i stället. Det fria skolvalet vill de allra flesta av oss behålla förutom kanske Vänsterpartiet? Tiden då byråkrater bestämde vilken skola ditt barn skulle gå i är över. Tiden då din klasstillhörighet och annat bestämde vilken skola du fick gå i är förhoppningsvis över.

Margit Urtegård sa...

Så här ställer sig de olika partierna till frågan: "Ska byskolorna stänga?" (Enligt Strängnäs tidning 25 februari 2015).

Miljöpartiet: Nej, de ska inte stänga
Centerpartiet: Nej.
Moderaterna: Nej. Vi är för landsbygdsskolor men det måste till en utredning för hur vi ska hantera skolor med lågt elevantal.
Kristdemokraterna: Vi kan inte svara ja eller nej nu. Vi har blivit lovade tre konsekvensutredda förslag inför beslut. Dessa ska vi basera vårt beslut i.
Strängnäspartiet: Det kan vi inte säga innan vi får det beslutsunderlag som ska tas fram i medborgardialog.
Folkpartiet: Nej, alla ska finnas kvar.
Socialdemokraterna: Vi har inte tagit ställning utan avvaktar dialogmöten med medborgarna.
Sverigedemokraterna: Nej, vi är väldigt måna om att de ska vara kvar.
Vänsterpartiet: Vad vi har sett hittills så nej.
Mariefredspartiet: I dagsläget är svaret nej. Hypotetiskt i en framtid om elevunderlaget blir alldeles för dåligt så ja.