lördag 13 september 2014

Låt inte Sverigedemokraterna "ockupera" Sverige

Jag kan inte glömma henne. Jag kan inte sluta tänka på den gamla damen som kom fram till mig vid valstugan, när jag valarbetade för Moderaterna här om dagen. Det tog ett tag innan jag förstod. Hon ställde inga frågor egentligen. Mest en massa påståenden. Men jag svarade ändå så gott jag kunde. Sen kom det. Ni tvingar mig säger hon. Jag har inget val fortsätter hon. Det är ert fel att jag måste rösta på Sverigedemokraterna säger hon trotsigt.

Innan hade hon påpekat att det inte finns tillräckligt med bostäder i vårt land för att ta emot flera flyktingar. Själv hade hon en bostad. Hon hade fått gått i skolan. Hon hade haft ett långt och gott yrkesliv. Hon hade aldrig upplevt svält, våld eller krig. Hon har växt upp i ett land som inte har varit i krig på över 200 år. Här i ett av världens bästa och rikaste länder står denna tillsynes välmående kvinna framför mig och säger att hon vill att vi stänger landets gränser. Vi har inte plats till flera människor enligt henne. Vi har inte utrymme att öppna våra hjärtan för det finns inte plats till flera här är hennes slutsats.

Jag har varit engagerad i många valrörelser i både Norge och Sverige sedan 80-talet. Det här är den första valrörelsen jag har mött på kvinnor som tycker att vi inte skall hjälpa medmänniskor i nöd. Det är första gången jag har hört kvinnor vara så öppet främlingsfientliga. Jag kan inte sluta tänka på det. I alla tider så har det varit kvinnorna som har tagit hand om barnen. Det har varit kvinnorna som har stått för omsorgen om allt och alla. Det har varit min naiva bild.

För två dagar sedan när jag - för vilken gång i ordningen vet jag inte - står där med en väljare som har bestämt sig för att rösta på Sverigedemokraterna svarar jag till slut efter en halvtimmes diskussion från botten av mitt hjärta: -Jag är så stolt över att ingen i min familj, inga av mina släktingar eller några av mina vänner kommer att rösta på Sverigedemokraterna! Hon blev överrumplad. Tittade surt på mig och vände på klacken och gick därifrån.

Jag läser Soran Ismails brev till sin dotter. Jag läser och tänker med kärlek på min egen dotter Margarita med svart hår och bruna ögon. Jag minns de elaka kommentarerna från främligsfientliga personer när jag bar min dotter i min mage. Hennes pappa är inte norsk.

Folkpartiets partiledare Jan Björklund är glad över att Jimmie Åkesson inte var gränsvakt när hans norska mamma var på flykt från nazisterna som hade ockuperat Norge. Jag förstår hans glädje. Mina vänner låt inte Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson få "ockupera" Sverige. Rösta för humanism, kärlek och framtidstro. Rösta på ett humanistiskt parti.




1 kommentar:

Anonym sa...

Sverigedemokraterna är ett parti med nazistiska rötter. Det är helt obegripligt att människor är så historielösa att de inte ser något problem med att rösta på ett sånt parti 70 år efter Förintelsen. Först när vi lär oss av historien kan vi vaccinera oss mot att liknande händelser upprepas. Till dess är "aldrig mer" bara ord på ett papper, ord utan innehåll. Imorgon röstar jag liberalt, förutom i kommunalvalet. Där vill jag försäkra mig om att Jens Persson inte får något som helst inflytande i kommunen och går därför långt till vänster och hoppas att de inte missbrukar mitt förtroende. David Aronsson verkar vara en skärpt man så jag litar på att han tar tillvara alla kommuninvånares intressen och inte höjer skatterna. Det ska ju inte heller behövas om de börjar med att rensa i förvaltningen och sen håller sig till kärnverksamheterna.