tisdag 5 mars 2013

Jag heter Margit och är kyrkoholist

I dag skrev jag åter in mig som medlem i Svenska kyrkan. Vi får hoppas att det lyckas denna gång. Jag skrev in mig redan på slutet av 90-talet när jag skulle stå på kyrkofullmäktigelistan för Moderaterna i ett kyrkoval. Men jag blev antingen sorterad bort av någon högkyrklig egenmäktig "domare" eller borttappad på något annat sätt. Felet upptäcktes först många år senare när jag åter skulle stå på Moderaternas lista i ett kyrkoval.

I samma veva hade den tvärpolitiska jenteklubben, som Ingrid Fäldt (S) och jag hade startat, arrangerat en feministisk debattkväll i kommunhuset med Gudrun Schyman (Feministiskt initiativ) som dragplåster. Då tog det hus i helvete hos Moderaterna i kyrkan och jag blev ratad från listan. Jag skrattar fortfarande när jag tänker på det. Sedan jag döptes 1967 så är jag medlem i den Norska kyrkan. Var jag inte fin nog för att få vara med i den Svenska kyrkan så fick väl mitt medlemskap i den Norska kyrkan räcka då. S:t Per gör nog ingen skillnad, tänkte jag.

Det är inte första gången jag är kärringen mot strömmen så DN:s artikel om att Svenska kyrkan fortsätter att tappa medlemmar gör mig inte direkt förbryllad. De skriver: "54 483 personer gick ur Svenska kyrkan förra året, visar intern statistik. Det är något fler än 2011, men betydligt färre än 2009 då 72 000 gick ur. Även om antalet som aktivt går med i kyrkan är det högsta på länge, 7 563 personer, så finns det inte en enda kommun i landet där fler gick med än gick ur under förra året." Skulle vilja veta hur många av de 7 563 nya medlemmarna det var som blev tvångsanslutna genom att deras föräldrar valde att döpa sitt/sina barn?

Jenny Nordberg skriver i SvD: "Svenska Kyrkan gör förstås en del andra bra saker också. Som de tar bra betalt för utan att kanske vara bäst på. Religion är hårt arbete och kräver visst engagemang av den som vill veta, förstå eller känna något. Men svenskar gillar att skämta om religiösa amerikaner, samtidigt som de fortsätter att blint skicka pengar till en kyrka utan att kräva mycket av den. Här tvingas kyrkor attrahera och behålla medlemmar i hård konkurrens. Att bara existera likt en svensk myndighet har aldrig fungerat i USA. Framför allt inte i Guds namn. Som med allt annat får man jobba lite för makten och härligheten." Gud har nog lite personalproblem i den Svenska kyrkan?! Kristendomen är en missionerande religion. Vet alla präster det?

Malin Aronsson skriver i den kristne tidningen Dagen: "Jag heter Malin och jag är en kyrkoholist." Vilken underbar härlig kommentar! Så jag heter Margit och jag är kyrkoholist. Jag vet att många av mina vänner, på bland annat facebook, är oroliga för mig för att jag ofta skriver på min statusuppdatering om mina sedvanliga kyrkobesök på söndagarna. Jag tycker mina vänner är gulliga och söta. Jag har inte blivit galen mina vänner och jag älskar er fortfarande.

En förmån jag fick som barn var min barnatro och jag har lyckats behålla den. Däremot har jag inte alltid varit en lika aktiv kyrkobesökare. Kanske för att jag blir så lätt provocerad av de bästeborgerliga högkyrkliga kyrkobesökarna? Ni vet de som dömer alla andra. Jag vet inte. En sak vet jag dock helt säkert och det är att det är inte bara i Guds hus Gud finns. Han är överallt och han ser oss alla! Han ser även Fredrik Lundgren (FP) som inte läser skönlitteratur och som jämför oss troende med att tro på rosa elefanter.

12 kommentarer:

Mats Werner sa...

Du berör den väsentligaste orsaken till Den Svenska Kyrkans kräftgång. Nämligen att man inte förmått att bli angelägen i det moderna samhället.
Man är kvar i gamla strukturer och har svårt att bryta mot traditionsoket.
Framförallt gäller det hur nya präster utbildas och antas. Här borde man gallra oerhört mycket hårdare för att bara släppa fram dem som dels förstår just detta med mission (som inte bara är något som ska bedrivas i underutvecklade länder) och dels förmår att vara just missionärer. Människor som talar till andra människor direkt! som inte behöver läsa sin trosbekännelse från papper! Som kan glädja och entusiasmera! Jag tror att jag faktiskt skulle säga "som Johan Dalman"! Personer som inte blir tjänstemän med organisationsblick utan håller sina sinnen öppna med nyfikenhet och entusiasm.

Anonym sa...

Mats Werner, jag undrar om inte Carl-Erik Sahlberg, tills nyligen S:ta Clara kyrka, ligger nära ditt ideal.

Hans G Eriksson

Mats Werner sa...

Jag hade under många år en korrespondens förenad med litteraturutbyten med min salig kusin Tom G A Hardt som var doktor på Luther. Han var själv – sin uppenbara livsglädje till trots – hängiven anhängare av den ortodoxa evangeliska-lutherska läran som hävdade ordets allenarådande betydelse. Att frambäraren av ordet var betydelselös. Att karisma inget betyder. Jag menade motsatsen och hävdade t.ex. att Kristus själv, hur ödmjuk framtoning han än må ha haft, ändå måste ha varit en oerhört karismatisk människa som förmått trollbinda sin omgivning och binda den till sig. Och det är precis den människotypen i prästform som kan rädda Svenska Kyrkan.
Jag brukade i Toms och mina konversationer hänvisa till den amerikanske predikanten Cecil B Williams vid Glide Church i San Francisco, som en idealmissionär.

Kyrkan måste också förändra sin liturgi för att bli relevant för dagens kyrkobesökare. Det går inte att hävda att liturgin är av Jesus och därför måste förbli. För lika lite som Allah har föreskrivit att kvinnor ska vara beslöjade, lika lite har Jesus förestavat hur gudstjänster ska firas.

Mats Werner sa...

Jag är dåligt informerad om dagens Stockholmspräster, men kanske är denne Sahlberg en sådan. Jag tror mig ha förstått att också Olle Karlsson på Söder torde höra till den ideala skaran. För det är klart att de finns! Men de är för få!

Anonym sa...

Annonym X
Annledningen att så många lämnar kyrkan är att det på skattsedeln framgår hur mycket pengar du kan spara på att inte vara med.Om man lämnar kyrkan så betyder inte det att man överger sin tro,den kan man ha kvar och det går utmärkt att besöka kyrkan utan att vara medlem

Anonym sa...

Mats Werner, säkert Olle Carlsson i Katarina församling. (Han reser just nu tillsammans med sångerskan Irma Schultz Keller i 12 svenska städer i anslutning till hans senaste bok, 12 steg för hopplösa.)

För kanske 10 år sedan väckte prästen Thorkild Grosböll debatt i Danmark sedan han tillstått att han inte trodde på uppståndelsen, inte på det eviga livet och inte att Gud skapat världen.

I början av året garderade sig en dansk församling med att i en annons söka "en präst som är troende". Nyligen följde en annan dansk församling upp med önskan om en präst med "en djup och levande relation till Gud".

Båda rekryteringarna har väckt förnyad debatt i Danmark och facket har reagerat häftigt.

Ska vi se kommande annonser på temat i Sverige som ett avslöjande eller som ett hopp för framtiden?

Hans G Eriksson

Margit Urtegård sa...

Hej anonym X

Du har helt rätt när du skriver att om man lämnar kyrkan så betyder det inte att man överger sin tro. Den kan man absolut ha kvar, precis som du så klokt påpekar och det går utmärkt att besöka kyrkan utan att vara medlem.

Med vennlig hilsen Margit

Anonym sa...

Och så har vi sådana som mig - de eviga tvivlarna - agnostikerna. Och utan någon som helst vetenskaplig grund och enbart baserat på egna sociala kontakter är vi en ständigt växande skara i samhället.
I frågan om Svenska kyrkans utveckling ser jag det nuvarande medlemsraset som helt nsaturligt efter det att statskyrkan upphörde. Det räcker med att snegla på politiken för att se en jämförbar parallell med avskaffandet av den av den illa omtyckta s k kollektivanslutningen till det socialdemokratiska partiet. Innan kollektivanslutningen började luckras upp och till slut avskaffades noterade (s) över en miljon medlemmar. Idag med normala medlemsinskrivningsprocedurer ligger (s) på strax över 100 000 medlemmar.
Jag tror att Svenska kyrkan bara befinner sig i början på sin medlemsmässiga nedgång från dagens ca 6 miljoner medlemmar. När väl kyrkans kostym balanserats mot den faktiska efterfrågan skulle jag inte bli förvånad om medlemstalet stabiliseras runt 1-2 miljoner.
I detta ligger en gigantisk strukturell och ekonomisk utmaning för Svenska kyrkan om låt säga 30-40 år. Hur skall alla kyrkofastigheter hanteras och finansieras, hur skall prästerskapet rekryteras, hanteras och finansieras och vilken särställning kommer Svenska kyrkan att ha i Sverige låt säga år 2050?
Min bedömning är att Svenska kyrkan står inför sin största omvälvning sedan reformationen för 500 år sedan - men med den avgörande skillnaden att staten då piskade in flocken i fållan och nu handlar det om att med övertygelse och praktiskt arbete vinna flocken in i fåran.
Mot denna bakgrund är jag för egen del tacksam för att jag inte har uppdraget att vara Svenska kyrkans framtidsstrateg, för det torde vara Mission Impossible.

MVH/Peter Hjukström, Mariefred

Anonym sa...

Peter Hjukström, när det gäller Svenska kyrkans fastigheter så kommer ett växande antal av dem att återspegla den utveckling som ligger i att kristendomen är på tillbakagång samtidigt som islam växer i Sverige.

Vi kommer naturligtvis att besöka kyrkobyggnaderna i viss utsträckning också i framtiden. Låt vara att det alltmer blir som moskébesökare.

Hans G Eriksson

Margit Urtegård sa...

Hej Hans G Eriksson

Det blir snarare så att våra kristna kyrkor blir katolska igen. Det är många katoliker som flyttar hit.

kyrksyster sa...

Kristen tro kommer att överleva alla samfund.
Men det kommer att bli en mindre skara som lever det kristna livet.

Man kan ha massor av tankar kring hur man ska attrahera befolkningen och dra folk tillbaka till kyrkan. Tillfälligtvis kan olika begivenheter öka antalet besökare. Men det bygger inte församling.
Vi kan inte konkurera med nöjesbranchen och livsgurus. Vi måste erbjuda evangelium. Sen kan vi försöka gestalta det på olika vis. Men det är sällan fruktbart att bara bygga på publikfriande präster.

Anonym sa...

Margit,

du har rätt i det du säger. Samtidigt har svenska evangeliskst kristna församlingar alltmer kommit att närma sig det katolska.

Tidigare gick Ulf Ekman så långt att han utsåg katolska kyrkan till skökan i Uppenbarelseboken. Idag har Livets ord ett samarbete med den karismatiska riktningen av katolska kyrkan...

Sten-Gunnar Hedin, tidigare föreståndare i Filadelfia i Stockholm, därmed "pingstledare" i Sverige, besökte "Rom" tillsammanas med kollegor redan för flera år sedan.

Det har också kommit till en del konvertiter till katolicismen på senare tid. Så sammantaget: räddningen för de svenska kyrkorna ligger i de växande riktningarna katolicismen och islam.

Är det bra?

Hans G Eriksson