måndagen den 9:e januari 2012

Nathan Shachar provocerar

Nathan Shachar på DN provocerar många när han skriver: "Men när det gäller psykiatrins verkliga mjölkkor, ADD och ADHD, är det lättare att hålla sig för skratt. Dessa tillstånd, okända före 1987, sprider sig som en gräsbrand, också i Sverige. Dagliga doser av hårda amfetaminliknande droger till barn har på några år blivit okontroversiellt.

ADHD upptäcktes inte, som alzheimer eller diabetes. Dess definition är inte förankrad i några odiskutabla biologiska data. ADD-ADHD kom till på ett sammanträde. Definitionen är en katalog över allt som kännetecknar normala pojkar: svårt att sitta stilla, lackande uppmärksamhet, slarv med läxor. När det kniper får borttappade pennor och leda under mattelektionerna duga.

Denna humbug hade inte kunnat slå igenom om det inte varit för en annan rubbning i tiden: tendensen att sjukdomsförklara alla sociala och personliga bekymmer, så att individer kan rentvås från ansvar. Medicinering för alla upptänkliga ledsamheter exploderar, och psykiatrin, som länge var en bisak för läkemedelsföretagen, badar i anslag och donationer."

ADD/ADHD och andra neuropsykologiska diagnoser/sjukdomar finns, det är jag med många övertygade om. Jag kan inte tänka mig att Nathan Shachar egentligen är av en annan uppfattning. Jag tror att han är ute efter att provocera. Oavsett så håller jag med honom i att det finns en tendens att sjukdomsförklara alla sociala och personliga bekymmer. Jag är också säker på att vi drogar även helt friska barn. Varför tror jag det? Jag har själv upplevt som barn/ung att man alltför lätt får diagnoser. Jag har mött människor på anstalter som har fått diagnoser som är felaktiga. Jag har mött flickor på ungdomshem, både när jag själv bodde på ett och ett jag har arbetat på, som fick diagnoser som var helt uppåt väggarna fel.

När jag var barn kallades det man idag diagnostiserar som ADHD för hyperaktivitet. Det som är märkligt är att antalet barn som är oroliga på olika sätt i varje årskull ( i varje klass) har ökat så dramatiskt. Det gynnar självklart läkemedelsföretagen att flera och flera barn får dagliga doser av hårda amfetaminliknande droger. I vissa fall är det också självklart rätt att medicinera, jag ifrågasätter inte det. Jag vet bara att psykiatriker och psykologer också är människor. Jag vet att flera läkare får förmåner av olika slag från läkemedelsföretagen för att de skriver ut deras mediciner till sina patienter. Det finns många saker som borde göra oss skeptiska till läkemedelsindustrins makt och styrka. Provokation skapar debatt och debatt behövs.

2 kommentarer:

Kerstin Svensson sa...

Intressant, tål att diskuteras. jag har själv funderat i dessa banor.
Kerstin

Margit Urtegård sa...

Hej Kerstin.

Alla barn är olika och alla barn behöver stimulans fast olik. När skolan inte klarar av att hantera barnen/eleverna då de inte längre är utsatta för hård disciplin och sträng uppfostran från hem och kyrka då måste de hitta felet någonstans. Skolan måste anpassas till den verklighet vi lever i nu, det har den inte gjort på långa vägar är min uppfattning. Självklart finns det barn med så stora problem att de behöver både medicin och annan hjälp. Men, de är nog betydligt färre än vad många vill ha det till.

Koncentrationsproblem kan man få eller ha av många olika orsaker; jobbig hemmiljö, misshandel, mobbning, dålig kost, för lite kärlek och omsorg från vuxenvärlden, för lite motion och frisk luft. Att ett piller skall kunna lösa allt detta är långsökt att tro.